Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Hänt inom tekniken - Byggnadsplanering och byggnadsväsende - Kemister och bergsmän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1191
Hänt inom tekniken
Byggnadsplanering och byggnadsväsende. Svenska
Teknologföreningen har yttrat sig över kapitlet
"Bebyggelseplanering och byggnadsväsende m.m." i 1948 års
länsstyrelseutrednings betänkande om länsstyrelsernas
organisation och ställning inom länsförvaltningen (SOU 1950
nr 28). I yttrandet framhålles bl.a. följande:
Genom 1947 års byggnadslag har det allmänna — stat
och kommun — i större utsträckning än förut tillagts
rätten och skyldigheten att planlägga och reglera
tätbebyggelse. Härav följer också att ansvaret för
samhällsplaneringen har lagts på det allmänna i vida högre grad än
tidigare. Som en följd av de uppgifter och det ansvar, som
staten sålunda har tagit på sig, måste den statliga
länsförvaltningen göras skickad att på ett rationellt sätt
handha samhällsplaneringen i länen.
Bland de krav, som i detta avseende måste ställas på
länsförvaltningen, må följande framhållas. Det är nödvändigt
med en samlad överblick över de många verksamheter,
förhållanden och faktorer, som måste få påverka
samhällsplaneringen. Det är lika nödvändigt med en intim och
effektiv samverkan mellan företrädarna för eller
specialisterna på de många delområden, inom vilka det finns
faktorer som måste beaktas vid planläggningen. Sådan
överblick och samverkan erfordras ej endast för bedömning av
för ögonblicket aktuella planeringsfrågor utan än mer för
att den kunskap och erfarenhet som successivt vinnes inom
olika arbetsområden, snabbt skall kunna samordnas och
sovras, nyttiggöras för det fortsatta arbetet och möjliggöra
en ändamålsenligare och effektivare planering.
Föreningen önskar därför understryka utredningens
uttalande om nödvändigheten av en bättre samordning inom
länsstyrelsen av de organ, som arbetar med
samhällsplanering. Särskilt viktigt är en effektiv samordning under
nuvarande tider, då staten genom reglering av
arbetsmarknaden och den omfattande låne- och bidragsverksamheten
till byggande av bostäder, vatten- och avloppsanläggningar
m.m. har fått ett betydande inflytande på flera med
planeringen nära sammanhängande frågor. För att handlägga
dessa ärenden har nya länsorgan såsom länsarbetsnämnd,
länsbostadsnämnd och distriktsingenjör för vatten- och
avlopp tillkommit. Att inordna dessa i länsstyrelsen är
därför värdefullt ej endast med hänsyn till
planeringsfrågornas samordning utan även för att kunna effektivare
utnyttja den tekniska sakkunskapen och skapa en
rationellare kontorsorganisation. Det är ur vissa synpunkter
beklagligt, att inte alla de organ, som har att handlägga
planeringsfrågor, har befunnits kunna inordnas i
länsstyrelsen, men de skäl, som utredningen anför för att lämna
vägförvaltningen, länsarkitektkontoret och
länslantmäteri-kontoret utanför, måste anses vägande. Främsta skälet
härför är att experterna handlägger en mängd ärenden, som
ej skall avgöras i länsstyrelsen.
Ett inordnande av länsarbetsnämnd, länsbostadsnämnd
och distriktsingenjör innebär emellertid icke enbart
fördelar utan kan även medföra vissa olägenheter. Dessa
organ har just genom sitt begränsade omfång och sin
självständighet haft möjlighet att fatta snabba beslut
och att på ett omedelbart sätt och utan omgång och
tidsutdräkt betjäna kommuner och allmänhet.
Självständigheten bör vidare ha befrämjat initiativförmågan och
underlättat en smidig anpassning efter växlande praktiska
behov. Föreningen anser det vara av stor vikt att
anordningar vidtas för att de fördelar som den större
självständigheten innebär icke går till spillo genom att organen
inordnas i länsstyrelsen.
För samordningen med de utanför länsstyrelsen stående
expertorganen synes den föreslagna planeringssektionen ej
särskilt lämpad. Eftersom chefen för denna sektion givits
en relativt låg tjänsteställning, kommer han att ha svårt
att hävda de centrala synpunkterna gentemot de var på
sitt område sakkunniga experterna utanför länsstyrelsen
och att sammanjämka stridiga meningar dem emellan. Det
torde dessutom bli svårt att erhålla kompetenta krafter
med sådan utbildning och erfarenhet, vartill utredningen
syftar, när de icke kan erbjudas sluttjänst i högre
lönegrad än den i vilken sektionschefen har placerats.
Enligt föreningens mening måste huvuddelen av
samordningsuppgifterna åvila länsrådet och det är därför
nödvändigt att länsrådets uppgifter och arbetsformer preciseras.
Rådets väsentligaste arbetsuppgift synes vara att bereda
och ta ställning i sak till planeringsfrågor av större
omfattning eller principiell natur. Att däremot göra rådet till
en formellt beslutande instans torde knappast vara möjligt
eller lämpligt. Med hänsyn till dess betydelsefulla uppgifter
bör rådets arbete i största möjliga utsträckning ledas av
landshövdingen, och landssekreteraren ingå i rådet. Såsom
rådets sekretariat och utredningskansli torde
planeringssektionen kunna anlitas i den mån som dylika uppgifter
eller grupper av ärenden i vissa fall icke med större fördel
bör anförtros åt expertorgan.
Inom de större länen är landshövding och
landssekreterare redan hårt arbetstyngda, och detta pekar hän mot
tillskapandet av en särskild avdelning vid sidan av
landskansliet och landskontoret för handläggning av
planerings-och byggnadsärenden under ledning av en på
planeringsområdet särskilt kvalificerad avdelningschef.
Sedan fastställelseprövning av avstyckningar på
landsbygden har fråntagits länsstyrelsen, har betydande brister
i sambandet mellan länsorganen och
lantmäteriorganisa-tionen uppstått. De förslag, som utredningen lägger fram
för att avhjälpa detta förhållande, anser föreningen icke
vara tillräckliga, ej minst med anledning av att
ägodel-ningsrätterna, som i allmänhet torde sakna insikter i
planeringsfrågor, i många ärenden har fått avgörandet. Det
måste anses som ett bestämt önskemål att
länsstyrelserna i full utsträckning återfår sitt inflytande på
jorddelningen.
När distriktsingenjörstjänsterna för vatten och avlopp
inrättades, avsågs de uteslutande för vatten- och
avloppsärenden. Det har emellertid visat sig, att
distriktsingenjören tagits i anspråk även för andra uppgifter av
tekniskekonomisk art i samband med planeringsärenden. Det
torde därför böra övervägas, om icke hänsyn till dessa
förhållanden bör tas vid tillsättandet av ifrågavarande
befattningar.
Utredningen uttalar, att den vanliga arkitektutbildningen
måste anses mindre väl upplagd för dem, som får att syssla
med samhällsplaneringsfrågor i större omfattning, samt att
det särskilt torde brista i insikterna om de ekonomiska
frågornas betydelse i exploateringssammanhangen. Gentemot
detta vill föreningen påpeka, att det icke finnes någon
utbildning och att det ej heller torde vara möjligt att skapa
en utbildningslinje, som omspänner den mångfald av
sociala, ekonomiska, tekniska, estetiska och andra faktorer,
som påverkar samhällsplaneringen. Arbetet med denna är
och måste förbli ett lagarbete mellan olika fackmän. Att
arkitekten genom sin utbildning skulle a priori vara
mindre lämpad än fackmän med annan utbildning att leda
dylikt lagarbete, är ett påstående utan saklig grund.
Föreningen kan icke bestämt ta ställning till de förslag,
som utredningen framför, förrän den har blivit i tillfälle
att ta del av de förslag, som 1946 års vatten- och
avloppskommitté, kommittén för stadsplaneväsendets
omorganisation, lokaliseringsutredningen och 1947 års
byggnadsstyrelseutredning kan komma att lägga fram. De frågor, som
dessa kommittéer arbetar med, hör nämligen intimt
samman med frågan om hur länsstyrelserna bör vara
organiserade.
Kemister och bergsmän firade Lucia i de senares regi
den 14 december, övningarna inleddes med middag, vid
vilken ordföranden i sin välkomsthälsning angav deras
karaktär med orden: "I kväll är vi inte ingenjörer utan män-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
