Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 47. 23 december 1950 - Böcker - Anvisningar till byggnadsstadgan, av Rg - Undersökning av elasticitetsegenskaperna hos olika jordarter samt teori för beräkning av beläggningar enligt elasticitetsteorin, av Oscar Beijer - Årsberetning for finansåret 1948—49, av Rune Hanson - Byg hele året, av Olle Gewalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1194
TEKNISK TIDSKRIFT
Bakom de nya anvisningarna ligger ett gott och gediget
arbete, som länder de huvudansvariga med Herbert
Lindqvist som primus motor till heder. Rg
Undersökning av elasticitetsegenskapema hos olika
jordarter samt teori för beräkning av beläggningar
enligt elasticitetsteorin, av Nils Odemark. Stat.
Väg-inst. Medd. nr 77. Stockholm 1949. 104 s., 55 fig. 5 kr.
I boken göres ett väl genomarbetat försök att efter nyare
linjer angripa problemet om hur beläggningar för vägar
och flygfält skall dimensioneras.
Förf. skiljer mellan styva och böjliga beläggningar, de
förra utförda av cementbetong, de senare med bituminösa
bindemedel. Främst behandlas de böjliga beläggningarna,
ehuru det påvisas att delar av beräkningsmetoderna även
med fördel kan användas för styva beläggningar.
Utgångspunkten för dimensioneringen är, att bärigheten hos en
böjlig beläggning beror av dels tillåten krökningsradie hos
beläggningens överyta, dels av tillåten skärpåkänning i
undergrunden.
Ett rikligt försöksmaterial visar att jordmaterial för de
små deformationer, som här vanligen kommer i fråga, kan
betraktas som elastiskt. Med utgångspunkt härifrån har
förf. angivit formler och uppgjort dimensioneringsdiagram,
som anger minsta uppträdande krökningsradie för olika fall.
Dessa är så konstruerade, att hänsyn även tas till hur bädden
under beläggningen är uppbyggd. Likaså finns formler och
diagram för beräkning av farligaste skärpåkänning.
Man får hoppas, att den fortsatta forskningen på
väg-beläggningsområdet kan ge värden på olika
beläggningstypers böjningstålighet, i vilket fall boken även får ett
betydande praktiskt värde. Oscar Beijer
Årsberetning for finansåret 1948—49, utgiven av
Statens Bygge forskningsinstitut, Köpenhamn 1950. 71 s., 9 fig.
I Danmark har Statens Byggeforskningsinstitut verkat
sedan 1947 och denna årsberättelse är alltså den andra
i ordningen. En redogörelse för institutets organisation
gavs i den första, recenserad i Tekn. T. 1949 s. 491. Den
väsentliga skillnaden i jämförelse med Statens Kommitté
för Byggnadsforskning är, att, medan den svenska
kommittén, vars tjänstemän endast i undantagsfall själva
forskar, har till främsta uppgift att fördela statliga medel till
hos kommittén ej anställda forskare och först i andra
hand att ta egna initiativ, bedrives vid Statens
byggeforskningsinstitut en avsevärd forskningsverksamhet.
Institutet kan också redan nu peka på viktiga
arbetsresultat av de två första årens arbete. Verksamheten har
framför allt inriktats på sådan forskning, som inom
relativt kort tid kan väntas ge påtaglig besparing av material
och arbete.
Trots att betingelserna för vinterbyggande torde vara
gynnsamma i Danmark undviker man där liksom tidigare
i Sverige fortfarande att bygga på vintern, vilket resulterat
i avsevärda säsongsvariationer inom
byggnadsverksamheten med arbetslöshet på vintern och arbetskraftsbrist på
sensommaren som följd. Den pågående undersökningen
"Overvindelse av sæsonhindringer for byggeriet" siktar
mot att ge praktiska anvisningar om de åtgärder, som bör
vidtas för att eliminera olägenheterna vid vinterbyggande.
I undersökningen "Sammenligning af
etageadskillelse-typer" göres en ekonomisk kalkyl över olika
bjälklagstyper, varvid även diskuterats betydelsen av styvheten.
Man kan vänta att denna undersökning blir ett värdefullt
inlägg i den aktuella diskussionen om bostadshusens
bjälklagsplattor.
Det teoretiska och ekonomiska underlaget till P Bechers
pågående "Undersøgelse af varmeisolering av vægge, gulve
og tage" har ventilerats i Institutets rapport nr 1,
"Øko-nomisk varmeisolering". Av övriga pågående
undersökningar kan nämnas: "Byggestandardisering", "Elementhuse",
"Dokumentation", "Stampede jordhuse", "Värme- og
lydisolering i betonghuse", "Betonblandemaskiner".
För planering av det fortsatta arbetet har man tillsatt
kommittéer, av vilka kan nämnas en för
lantbruksbyggnader och en för bostadshus. Lantbruket i Danmark, som
varit föregångare då det gällt rationalisering, har nu
kommit efter i utvecklingen, vilket inte minst kan tillskrivas
eftersläpning vid förnyelse av byggnader. Likaså är den
danska bostadsstandarden, framför allt då det gäller
utrustning i kök m.m., avsevärt lägre i Danmark än i
Sverige. Det förberedande utredningsarbetet har visat, att
vinsterna genom rationalisering av bostadsbyggandet kan
bli avsevärda. En undersökning av använda lägenhetstyper
torde även vara önskvärd.
Här i Sverige har vi anledning att gratulera Statens
Byggeforskningsinstitut till dess framgång hitintill, vilken
lovar gott för framtiden. Inom byggnadsforskningen i
Norden råder ett intimt samarbete, vilket vi har anledning
att vara tacksamma för och göra allt för att upprätthålla
och intensifiera. Rune Hanson
Byg hele året, Foreløbig vejledning i overvindelse af
byggeriets sæsonhindringer. Stat. Byggeforskn.-Inst. Anv.
nr 1. Köpenhamn 1948. 117 s., 25 fig. 4 dkr.
Statens Byggeforskningsinstitut, som började sin
verksamhet den 1 augusti 1947, har som sin första publikation
utgivit föreliggande skrift.
I Danmark har byggnadsverksamheten i mycket hög grad
legat nere under den kallaste delen av vintern. Tillfälliga
avbrott till följd av kyla, nederbörd, blåst och mörker
förorsakar, att Danmarks byggnadsarbetare i genomsnitt
endast arbetar ca 10 av årets 12 månader. Under vintern
1946—1947 gick sålunda Danmarks ca 73 000 tränade och
kvalificerade byggnadsarbetare arbetslösa i sammanlagt
över 20 milj. arbetstimmar endast på grund av
säsongs-betingade hinder. Denna förlorade arbetstid motsvarar
mer än 8 000 helårsarbetare eller den arbetskraft, som
åtgår för att uppföra ca 10 000 bostäder.
Mot denna bakgrund är det lättförståeligt att institutet
ansett det som en angelägen uppgift att undersöka
möjligheterna att förhindra säsongsvariationerna. Olika
statliga organ har på skilda sätt understött utredningen.
Publikationens innehåll representerar icke, vad man
vanligen brukar avse med forskning, utan är väsentligen en
samling av tidigare kända och använda metoder och regler.
I företalet anges, att även sådant arbete ingår i institutets
uppgifter.
I Danmark har fem klimatiska faktorer avgörande
inverkan på byggnadsverksamhetens säsongsvariationer: kyla,
snö, regn, blåst och mörker. Dessa faktorer inverkar på
byggnadsplatsen på fyra skilda områden: arbetarna,
byggnadsmaterialen, maskiner och verktyg samt byggnaden och
byggnadselement under uppförande. Inom vart och ett av
dessa fyra områden förekommer en mångfald skilda
verkningar, vilka ofta var för sig kan fördröja byggandet.
Utgifter, som man påtagit sig, för att förse arbetsplatsen
med rinnande vatten, uppvärmt murbruk och varma
kläder till arbetarna, kan vara bortkastade, om man t.ex.
genom bristfällig täckning låter tegelstenarna bli så våta,
att de fryser fast i tegelupplagen. Man måste kunna möta
säsongshindrens alla verkningar för att hålla bygget i gång.
Följderna av säsongsvariationerna träffar alla, som är
verksamma i byggnadsfacket: arbetare, byggmästare,
leverantörer, arkitekter, ingenjörer, byggherrar, myndigheter
och — icke minst — de bostadssökande. För den enskilde
kan variationerna vara mycket kännbara, och dessa berör
även viktiga samhällsintressen av ekonomisk och social
natur. Det föreligger inga hinder rent tekniskt sett att
bygga i allt slags väder, som kan förekomma i Danmark.
I andra länder med mycket hårdare klimat förekommer
ofta helårsbyggeri. Den danska vintern är inte tillräckligt
sträng, för att det skall kunna betala sig att träffa alla
erforderliga föranstaltningar, för att vara i stånd att möta
de värsta tänkbara köldknäppar. Den relativt milda
danska vintern är också helt säkert en av orsakerna till att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
