Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1209
de tekniken på kvalitetskontrollområdet genom
samarbete mellan ett tiotal olika företag och
vissa officiella institutioner i Sveriges
Mekanför-bunds regi. I samband därmed har de båda nu
nämnda frågorna beaktats.
Sålunda har vissa förslag till allmänna tekniska
leveransbestämmelser och till riktlinjer för
utformning, tillämpning och tolkning av
leveransbestämmelser diskuterats. Vad åter beträffar
rutinarbetet, så har man diskuterat en speciell sida
av detta nämligen pappersrutinen vid leverans
och mottagning. Detta ligger ju nära till hands,
eftersom Mekanförbundet, som bekant, även
arbetar med redovisningsfrågorna i största
allmänhet. En detaljfråga i detta sammanhang må här
omnämnas. Det gäller ett försök att åstadkomma
enhetlig uppställning av
reklamationsuppgifterna (fig. 5).
Kontaktuppgifterna är ingalunda uttömda
genom det som jag nu har nämnt.
Kontrollteknikern har intressen att bevaka i samband med
arbetsplaneringen, personalutbildningen,
kontorsorganisationen osv.
Ansvarsfördelningen mellan kontrollavdelningen
och arbetsbefälet
Här i Sverige är det rätt vanligt, att viss
personal på kontrollavdelningen fungerar som
ar-betsbefäl för kontrollarbetet. Det råder
emellertid mycket delade meningar om, huruvida detta
alls är lämpligt och i vilken utsträckning det i
så fall är lämpligt. Speciellt i fråga om det
tempomässiga kontrollarbetet är det uppenbart, att
en dylik separering av befälsuppgifterna, måste
anses innebära en ganska allvarlig komplikation.
Övervakningen är i detta hänseende mindre
känslig. Oavsett hur den organisatoriskt är
inplacerad, så utföres den också i praktiken i
betydligt närmare kontakt med
kontrollavdelningens stabsarbete. Jag vågar inte lämna några
generella anvisningar om, hur detta
svårbedömbara problem skall lösas.
Däremot är det en annan fråga om
ansvarsfördelningen, som inte kan förbigås i detta
sammanhang, nämligen bedömningen av godsets
kvalitet. Det enklaste vore naturligtvis även i
detta fall, att belt överlåta bedömandet åt
arbetsbefälet för tillverkningen. I den mån som
preciserade föreskrifter om bedömandet kan lämnas,
är detta även möjligt. Hur långt utvecklingen än
må fortsätta i sådan riktning, så är det emellertid
varken utförbart eller önskvärt, att precisera
annat än en mindre del av de avgöranden, som
måste träffas.
På ett tidigare utvecklingsstadium var det inte
ovanligt att arbetsledarna för olika avdelningar
kunde överblicka hela tillverkningen i sådan
utsträckning, att större risk för komplikationer
vid monteringen inte behövde befaras. Numera
har specialiseringen (arbetsplanering etc.) som
Fig. 5. Enhetlig uppställning av reklamationsuppgifter.
bekant lett till en allt sämre kontakt mellan
arbetsledarna inbördes (vid olika avdelningar,
olika fabriker, olika företag). Detta medför helt
naturligt en stor risk för, att kvaliteten hos de
detaljer, som tillverkas vid olika avdelningar etc.,
kan bli så ojämn, att svårigheter uppstår vid
monteringen.
Det måste därför finnas någon instans, som
ser kvalitetsfrågorna så att säga i
fågelperspektiv och som svarar för, att olika arbeten är i
kvalitetshänseende koordinerade. Ekonomiskt är
det i sådant sammanhang lika viktigt, att
onödigt höga fordringar på kvaliteten justeras nedåt,
som att man inte släpper fram bristfällig
materiel. Det högre arbetsbefälet har i allmänhet
inte tid och kompetens, att påtaga sig denna
samordnande uppgift. Å andra sidan torde det
inte vara tillfyllest med en rent stabsmässig
kontakt. På grund av svårigheterna vid
övervakningen av kontrollarbetet skulle det
exempelvis vara relativt lätt för en arbetsledare att sopa
igen spåren efter begångna misstag, sedan godset
en gång lämnat avdelningen.
På grund härav har man i vårt land nästan
undantagslöst tilldelat kontrollavdelningen
uppgiften att inför produktionsledningen svara för att
produkternas kvalitet verkligen är sådan som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
