Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Kvalitetskontrollens tillämpning i svensk industri, av Erik A Backlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1208
TEKNISK TIDSKRIFT
1) Är.tia. + lndlr. ti», it öTriga »Tdelnii^ar.
Fig. 4. Kvartalssammandrag av arbetstid för
kvalitetskontroll (Elektrolux).
visst fall samt var och hur han bör ingripa. För
att bättre tillgodose kontrollavdelningens behov
i dessa hänseenden, har man inom flera svenska
företag börjat särskilt anpassa sin redovisning
till kvalitetskontrollen.
Med hjälp av hålkort kan man sålunda
maskinellt skriva ut kassationsrapport för en viss
avdelning över kassationskostnad, kasserat antal
etc. på olika tillverkningsorder (fig. 2).
Kassa-tionskostnaderna sammandras sedan
kvartals-halvårs- eller årsvis för de olika avdelningarna
vid företaget (fig. 3). Samtidigt medtas även
kontrollkostnaderna samt summan av
kassa-tions- och kontrollkostnader. Alla dessa
kostnader kan lämpligen uttryckas i kronor per
produktiv arbetstimme på avdelningen resp. vid
företaget. I det visade exemplet utgör
totalkostnaden 0,78 kr. per produktiv arbetstimme, vilket
är av samma storleksordning som de siffror
Juran har lämnat från USA. Även antalet
arbetstimmar för kvalitetskontroll kan lämpligen
sammandras på olika avdelningar samt ställas i
relation till antalet produktiva arbetstimmar
(fig. 4). I det visade exemplet uppgår
arbetstiden för kvalitetskontroll i genomsnitt till 15—
18 % av den produktiva tiden vid hela företaget.
Betraktar vi sedan konstruktionsavdelningen,
så behöver det knappast påpekas, att
konstruktören och kvalitetskontrollteknikern har mycket
gemensamt. Där har man ju det allt
överskuggande måttsättningsproblemet. Måttsättningen är
såväl ur kvalitets- som kontrollsynpunkt av en
utslagsgivande betydelse. Utsättandet av
tole-ransinått och andra speciella mått leder med
nödvändighet till en omfattande och dyrbar kva-
litetskontroll. Genom lämplig konstruktion (t.ex.
genom att kompensera måttavvikelserna med
mellanlägg) kan man ofta undvika att sätta
to-leransmått eller åtminstone att sätta ut snäva
toleranser. Analogt kan man ofta konstruera så
att passningsarbete undvikes.
Ofta kan man även konstruera så att tendensen
till felaktigheter minskas. Speciellt vid val av
material och tillverkningsmetoder, har man stora
möjligheter i detta hänseende, överhuvud taget
är det av stor vikt att konstruktionen utföres
med hänsyn till tillverkarens möjligheter. Vi
känner alla till, att samarbetet mellan ritkontoret
och verkstaden alltid utgjort ett svårt problem.
Man kanske vågar hoppas, att tillkomsten av
den nya kontrollinstansen, skall visa sig innebära
ett avgörande steg på vägen mot ett bättre
sakernas tillstånd därvidlag. Kontrollteknikern står
ju i allmänhet betydligt närmare verkstaden, än
vad konstruktören gör. Ofta är kontrollmannen
en verkstadsman, som fortbildat sig på
kontrollområdet. Han bör därför ha stora möjligheter
att påverka utvecklingen i gynnsam riktning.
Å andra sidan har kontrollteknikern i sådant
sammanhang givetvis mycket att göra med den
stabsarbetande verkstadsteknikern
(verktygskonstruktören, verktygsmaskinkonstruktören).
Felaktigheter och precision kan — vid given
konstruktion — ofta påverkas, genom val av
lämplig tillverkningsmetod. Resultatet påverkas vidare
av använda maskiner, verktyg och
uppspän-ningsanordningar, av hur verktygsuppsättningen
är utförd, hur verktygen förslitas osv. En annan
beröringspunkt med dessa verkstadstekniker
utgör själva kontrolldonen och
kontrollanordningarna. Därvidlag har som bekant vårt land från
början intagit en förgrundsställning9. Men det
har också på senare tid hänt betydelsefulla saker
i detta hänseende. Speciellt har man att lägga
märke till kontrollarbetets mekanisering.
Även här i Sverige har på senare tid
automatiska tolkanordningar, transportanordningar och
matningsanordningar kommit till allt större
användning. I USA har man gått ännu ett steg
längre och börjat bygga in kontrollanordningar
i bearbetningsmaskiner, speciellt slipmaskiner.
Principiellt sett är detta av stort intresse,
eftersom kontrollen då utföres vid själva felkällan.
Men de praktiska svårigheterna får givetvis ej
underskattas. I vårt land har saken hittills föga
beaktats, trots att tanken länge varit känd9.
En av kontrollteknikerns viktigaste, men
samtidigt svåraste, kontaktuppgifter utgör samarbetet
med inköps- och försäljningsorganen. Det gäller
här framför allt att komma tillrätta med två
problem: avfattandet av lämpliga
leveransbestämmelser i samband med köpeavtalet och
åstadkommandet av lämpliga former för
rutinarbetet vid leverans och mottagning av godset.
Som bekant utredes och utvecklas för närvaran-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
