Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Organisationsfrågor i samband med kvalitetskontroll, av Carl Axel Wernhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1222
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 5. Kontrollrapport med redovisning för såväl tekniskt
som ekonomiskt resultat.
antalet arbetare. Det visar sig, att inom den
större mekaniska industrin varierar denna
procentsiffra avsevärt. Vid tillverkningar med höga
krav på precision torde den ligga mellan 10 och
20 % och vid grövre tillverkningar under 10 %.
Dessutom skulle det vara intressant att få veta,
hur denna siffra varierar för de olika
avdelningarna inom ett företag t.ex. maskinbearbetningen,
smedjan, härdverkstaden, ytbehandlingen,
gju-teriavdelningen etc.
Då några sådana undersökningar, mig veterligt,
ej är gjorda här i landet, får man väl uttrycka
det önskemålet, att branschorganisationen, t.ex.
Mekanförbundet, skall göra en sådan
undersökning till ledning för en rationell kontroll vid våra
företag. I minst lika hög grad är det intressant
att göra motsvarande jämförelse med
kostnaderna för kassationen, omarbetet och
kontrollkostnaderna.
Rapportsystem och övervakning
En av de viktigaste uppgifterna vid sidan av
själva kontrollarbetet är att organisera ett
effektivt och snabbt rapportsystein (fig. 5), som ger
en klar bild av den tekniska redovisningen och
samtidigt är ett underlag för den ekonomiska
redovisningen. Det är av betydelse, att dessa
rapporter kommer vederbörande till handa så fort
som möjligt, så att den ansvarige kan vidta sina
dispositioner. Den som i första hand skall ha
kontrollrapporten är givetvis den, som ansvarar
för tillverkningen (förmannen,
verkstadsingenjören eller vem det nu är). Vidare skall ledningen
för kontrollarbetet ägna dessa rapporter
vederbörlig uppmärksamhet och dessutom bör ofta viss
stabspersonal ha besked om kassationen såsom
planering, teknisk chef etc. Ekonomiavdelningen
skall med stöd av kontrollrapporten beräkna
kostnaden och göra erforderliga
bokföringstransaktioner.
Vid sidan av dessa dagliga kontrollrapporter är
det lämpligt att med vissa mellanrum arbeta med
sammanställningar av såväl de tekniska
kontrollrapporterna som ekonomiska översikter över
kassationen. Dessa kan vara mer eller mindre
omfattande och sträcka sig över t.ex. en
bokföringsperiod (Via år) eller lämnas månads- eller
kvartalsvis. Att göra åtminstone ekonomiska
sammanställningar årsvis är väl det minsta, som
bör förekomma.
Det synes, som om de ekonomiska aspekterna
på kontroll och kassation ej alltid ägnas den
allvarliga uppmärksamhet, som man bör göra.
Frågan är om inte vi tekniker är allt för tekniska
och lätt ser blott de tekniska frågorna och låter
ekonomerna bära bekymren för kostnaderna.
Det är ju i alla fall teknikern, som kan göra den
största insatsen att här minska kostnader.
För att komma till rätta med felorsakerna, har
det visat sig rationellt att införa en analys av
felen. Följande fel torde tillhöra de vanligaste:
materialfel, verktygsfel, maskinfel, fel orsakat av
arbetaren, kontrollfel, konstruktionsfel,
planeringsfel, uppställningsfel osv. Genom att kodifiera
dessa t.ex. med siffrorna 1, 2 osv. och införa
denna kod på kassationsrapporten har man
möjlighet att göra summeringar över koden och
sålunda få uppgift på vad de olika felen betyder i
pengar. Om vi då får följande resultat: 10 %
materialfel, 30 % verktygsfel, 20 % maskinfel,
20 % fel orsakade av arbete, 5 %
konstruktionsfel, 3 % kontrollfel, 2 % planeringsfel, 5 %
uppställningsfel osv., är det uppenbart, att en sådan
upplysning är av stort värde för arbetsledningen.
I detta sammanhang har hålkort visat sig vara
ett utomordentligt hjälpmedel för sortering på
felorsak, detalj etc. Kan man jämsides med
den tekniska rapporteringen organisera
"skrot-möten"på olika tillverkningsavdelningar, där
man t.ex. varje vecka samlas och med ansvarig
tillverkare går igenom kassationen tekniskt och
ekonomiskt, har detta stor betydelse i arbetet för
lägre kassation.
Det ligger nära till hands att med stöd av de
nyssnämnda rapporterna på kontrollavdelningen
lägga uppgiften att övervaka, analysera och till
vederbörande lämna upplysning om utvecklingen
av kontroll- och kassationskostnaderna. Att följa
förändringarna av dessa kostnader och analysera
dem då de förefaller onormalt höga, kan vara ett
utmärkt hjälpmedel då det gäller att rikta
uppmärksamheten på förhållandena för
arbets-befälet. Detta gör dem dessutom mera
"kostnadssinnade". Om denna övervakning även följs av
den tekniska ledningen för företaget, kan man
vara övertygad om, att inga ansträngningar
sparas att komma tillrätta med onormala kostnader.
Tillförlitligheten vid kontroll
Är man tveksam om huruvida denna
övervakning skall skötas av kontrollavdelningen eller
av-någon annan funktion, så är det däremot kon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
