Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 48. 30 december 1950 - Organisationsfrågor i samband med kvalitetskontroll, av Carl Axel Wernhoff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 november 1950
1221
Dessutom kan det vara tryggt att veta, vad man
talar om, när man lämnar en måttuppgift.
Antalskontroll i samband med kvalitetskontroll
av detaljerna förefaller nog rätt naturligt
särskilt vid allkontroll. Där man har en central
kontrollavdelning är det rätt vanligt, att dessa
utför kvantitetskontroll samtidig med
kvalitetskontrollen. Även om antalskontrollen kanske i
första hand är ett produktionsproblem, har det
befunnits i många fall lämpligt att lägga
åtminstone en del av antalskontrollen i direkt
anknytning till kvalitetskontrollen. Krävs
kvantitetskontroll i större omfattning än vad som är lönande
att ha kvalitetskontroll, bör nog detta problem
lämpligen anförtros tillverkningen, som inrättar
särskilda kontrollstationer för antalskontroll.
Här får man dock överväga, vad som blir
billigast för företaget, om man skall ha en särskild
räknestation eller en kombination med
kvalitetskontroll.
Ett annat kontrollproblem, som det ligger nära
till hands att hopkoppla med kvalitetskontrollen,
är frågan om kontroll av varor, som ej direkt
ingår i företagets produktion, såsom verktyg,
smörjoljor etc. På detta område har man nog
oftast nöjt sig med en kvantitetskontroll i
samband med mottagningen. En kvalitetskontroll av
något slag är emellertid många gånger önskvärd
och nödvändig bl.a. med hänsyn till de
kostnader fel eller förväxlingar kan förorsaka. Det
ligger nära till hands att låta
mottagningskontrollen svara för detta, även om det ofta blir
verktygsavdelningen, som svarar för kontroll av
verktyg och laboratoriet som svarar för kontroll av
oljor etc.
Personalproblemet
Ett av de problem, soin ledaren för en
kvalitetskontrollavdelning ständigt har att syssla med, är
personalproblemet. Detta inrymmer en del olika
aspekter såsom urval av lämplig personal,
utbildning och betalningsformer. Man kan inte undgå
att märka, att kontrollen inom många industrier
behandlas som strykpojke och betraktas som
något nödvändigt ont och i likhet med många
andra stabsfunktioner betraktas som mer eller
mindre "improduktivt". Detta har satt sin prägel
både på rekryteringen, betalningen och
utbildningen, som är sorgligt eftersatt i de flesta fall.
(Hur många kontrollanter är sålunda
ögon-undersökta så att vi vet, att de överhuvud taget
är lämpade att utföra okulärkontroll?)
Undervisningen av kontrollanterna måste
beaktas allvarligare än vad man gjort hittills och i
första hand bör nog företagen själva lösa detta
problem om intresse finnes för frågan. Inom
Mekanförbundet har man genom dess
specialkommitté för kvalitetsfrågor tagit upp
utbildningsproblemet och också anordnat en del
kurser. Förutom den specialkunskap som där ser-
veras, har dylika kurser sin betydelse för
kontakten mellan dessa tekniker, som i likhet med
andra behöver träffas och utbyta tankar, särskilt
som den svenska litteraturen på området inte
ännu är särskilt rikhaltig. Det är mest
amerikanarna som producerar litteratur och håller
kurser på detta område särskilt om de statistiska
metoderna.
Det egna företaget får emellertid ej glömma
bort sitt ansvar härvidlag. Ser vi på betalningen
av kontrollanterna, så har man väl ofta
uppfattningen, att dessa ej får arbeta på ackord utan bör
betalas på annat sätt, exempelvis ined lämplig
tidlön. I vissa fall ger man därför kontrollanten
veckolön med vissa andra förmåner för att
underlätta rekryteringen, ty det är uppenbart, att
löne- och rekryteringsfrågorna hör intimt
samman. Man får emellertid ej bortse från den
stimulans till ökad produktion, som ackord
innebär, och därför använder man också för
kontrollarbete i viss utsträckning ackord. Vid allkontroll
kan raka ackord användas, medan för den
statistiska kontrollen premieackord torde vara en
lämpligare utväg.
De invändningar man reser mot ackord i
kontrollarbetet är, att man befarar, att en uppdriven
arbetstakt lätt leder till, att man ej vederbörligt
observerar och sorterar ut de felaktiga
detaljerna. Onekligen föreligger en viss risk för detta.
Även vid med tidlön betalt arbete har man
emellertid att räkna med, att en viss del av de
felaktiga blir kvar i det kontrollerade partiet.
Olika undersökningar, som är gjorda på senare
tid, visar sålunda, att allkontroll ej är lika med
100 % garanti för att få felfria detaljer. Vid den
partiella kontrollen föreligger inte dessa
betänkligheter i samma utsträckning, då man
koncentrerar uppmärksamheten till en mindre
provgrupp tagen ur partiet. Man har dessutom alltid
möjlighet till kontroll av kontrollarbetet, som
bör göras vid vissa mellanrum.
Frågan om att genom särskilda bonus
uppmuntra arbetaren att hålla hög kvalitet har då och
då förts fram till diskussion och i några fall även
tillämpats. Detta är givetvis ett problem i första
hand för tillverkningen att lösa, men då det i så
hög grad berör kontrollen, är det berättigat att
ägna denna fråga litet uppmärksamhet. Ännu
har vi väl för litet erfarenhet här i landet av
detta system att uppmuntra hög kvalitet, och
därför får vi tills vidare söka oss fram. Vid
bonus kan man utgå från viss kassationsprocent
och premiera minskningen och till ledning kan
man ha kontrolldiagram enligt mätnings- eller
räkningsmetoden eller allkontroll.
Jämförelse av kvalitetsdata
Mången kontrollchef skulle nog önska, att han
genom någon procentsiffra kunde bedöma, om
antalet kontrollanter är skäligt i förhållande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
