Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1951 - Pneumatiskt förreglingssystem för högspänningsställverk, av Erik Jönsson - Nya metoder - Ytbehandling av utomhusstolptransformatorer, av sah - Nedgrävning av stolpar med tryckluft, av sah - Flytande metaller, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
TEKNISK TIDSKRIFT
för hand och frånskiljarna manövreras på godtyckligt sätt;
om i speciella fall samlingsskenorna skall hopkopplas
över frånskiljarna i ett fack i stället för på normalt sätt
över kopplingsbrytaren, kan denna manöver — i strömlöst
tillstånd — utföras efter brytning av förreglingen. När
dörren framför ventilerna därefter stängts och linjebrytaren
tillslagits, kan frånskiljarna ej öppnas. I detta läge kan
en elektrisk förregling hindra frånslagning av linjebrytaren
från kontrollrummet;
om ett fack gjorts spänningslöst och ställverksvakten
glömt att före driftens återupptagande lägga in den ena
samlingsskenfrånskiljaren, kan den pneumatiska
förreglingen ej förhindra inläggning av en av frånskiljarna, om
kopplingsbrytaren och linjebrytaren är tillslagna.
Fördenskull användes en elektrisk förregling, som vid inlagd
linje-frånskiljare och öppna samlingsskenfrånskiljare påverkar
linjebrytarens utlösare, så att ett eventuellt
inkopplingsförsök misslyckas.
Den pneumatiska förreglingen mellan brytare och
frånskiljare åstadkommes genom spärrventiler på brytarna och
pneumatiska spärrar (membranmanövrerade) på
frånskil-jarnas manöverventiler. Förreglingen mellan
samlings-skenfrånskiljarna i samma fack åstadkommes genom att
tryckluften i en viss ordning passerar genom
tryckluft-kolvarna och ett par dubbelverkande backslagsventiler.
Verkningssätt
Skall vid elmanövrering från kontrollrummet, fig. 2, den
högra samlingsskenfrånskiljaren i linjebrytarfacket läggas
in, vrides manöverställaren 45° medsols, varvid de båda
parallellkopplade ventilerna VII och V 22 får spänning,
VII, som är fri på grund av att tryckluft genom
linjebrytarens spärrventil över en backslagsventil håller
ventilspärren S1 öppen, öppnar först, varvid tryckluft
passerar kolven K 1 och två backslagsventiler samt öppnar
spärren S 2. Nu frigöres även ventilen V 22, som öppnar
och släpper tryckluft på kolven K 2, så att frånskiljaren
lägges in. önskar man nu byta skena, vrides
manöverställaren 45° motsols, varvid de parallellkopplade ventilerna
V 12 och V 21 får spänning och öppnar i nämnd ordning.
Den högra frånskiljaren öppnar och den vänstra lägges
in. Omkopplingen sker med avbrott.
Förutsättning för samlingsskenbyte utan avbrott är, att
frånskiljare och brytare i kopplingsbrytarefacket samt
linjebrytaren är tillslagna. Rätt ordningsföljd i
kopplingsbrytarefacket säkras genom pneumatisk förregling mellan
brytare och frånskiljare. I detta läge kommer tryckluft
genom de seriekopplade spärrventilerna till servoventilen
SV, som sätter den genom alla fack gående ledningen
under tryck. Ventilerna V 21, V 22 osv. blir fria. För
skenbyte i linjebrytarfacket (högra frånskiljaren antas vara
inlagd), vrides manöverställaren 45° motsols och inkopplar
ventilerna V 12 och V 21. V 21, som är fri, öppnar först
och släpper in tryckluft i kolven K 1, så att frånskiljaren
lägges in. Tryckluften fortsätter därefter genom två
backslagsventiler till spärren S 1. Nu blir även V 12 fri, öppnar
och släpper tryckluft på kolven K 2, som öppnar
frånskiljaren. Bytet är härmed verkställt utan driftavbrott.
Antas i stället den västra frånskiljaren vara tillslagen,
vrides manöverställaren medsols och inkopplar de
parallellkopplade ventilerna V 22 och VII, som öppnar i nämnd
ordning.
Vid handmanövrering kan ventilerna VII och V 22
mekaniskt påverkas av den högra tryckknappen I; V 12 och
V 21 påverkas av den vänstra tryckknappen I. Dessa
tryckknappar utför alltså mekaniskt samma manöver, som
utlöstes genom elektrisk impuls från manöverställaren i
kontrollrummet.
öppnande av en samlingsskenfrånskiljare för att göra
facket spänningslöst förutsättes alltid ske genom
handmanövrering. Denna manöver sker genom intryckning av
knappen 0, varvid ventilerna VII och V12 öppnas.
Manövern kan endast utföras vid frånslagen linjebrytare.
Är samlingsskenorna sektionerade måste även
sektione-ringsfrånskiljarna ingå i förreglingssystemet.
Tryckluftled-ningen från servoventilen SF matar i så fall endast facken
på den sida om sektioneringsfrånskiljarna, där
kopplingsbrytaren ligger. Den är vidare ansluten till spärrventiler
på sektioneringsfrånskiljarna och en servoventil nr 2,
som matar facken på andra sidan. Denna ventil kan då
öppna endast vid inlagda sektioneringsfrånskiljare.
Nya metoder
Ytbehandling av utomhusstolptransformatorer.
Transformatorer, som är monterade på stolpar i
eldistributionsnät, är utsatta för en avsevärd korrosion, särskilt i
atmosfär som är bemängd med salt eller industrirök.
Westinghouse har för ytbehandling av speciellt
transformatorer, som är monterade längs havskuster, utarbetat
en ytbehandlingsmetod med tre beläggningar, som lär
motstå angrepp av syror, salter och alkalier. Den första
beläggningen, bestående av zinkkromat och järnoxid, har
god vidhäftningsförmåga, är böjlig och kan därför röra
sig utan att spricka vid varierande temperaturer. Detta
överdrag bestrykes med i en värmehärdande plast
suspen-penderade glimmerflagor, som bildar en
korrosionsbeständig fuktisolering och dessutom ökar beläggningens
värme-stabilitet. Det yttersta skiktets sammansättning är sådant
att det filtrerar bort ultravioletta strålar och därigenom
skyddar de två underliggande beläggningarna från
solljusets inverkan.
Jämförande prov mellan en på detta sätt skyddad
transformatorlåda och en, som är lackerad på vanligt sätt, har
visat att den senare efter 1 000 h utsättning för en 20 °/o
lösning natriumklorid blev mycket svårt angripen medan
den nyare beläggningen inte rönte någon inverkan (Prod.
Engng nov. 1950). sah
Nedgrävning av stolpar med tryckluft. Ett
amerikanskt kraftföretag fick 1944 besvär med en del av sina
stolpledningar, vilka genom en översvämning kom att stå
under ca 1 m vatten. Då detta frös under vintern utsattes
stolparna för krafter, som praktiskt taget lyfte dem ur
marken. Det visade sig omöjligt att gräva i den våta
marken för att få ner dem igen, och blåsning med tryckvatten
var utesluten på grund av den kalla väderleken. Man
beslöt därför använda tryckluft.
Runt omkring varje stolpe höggs isen bort och ett 3 m
långt ZU" rör, anslutet till en transportabel kompressor,
kördes ner längs efter stolpen till dess nedända. På mindre
än tio minuter kunde genom blåsverkan stolparna fås att
sjunka 2 m i marken. De hölls kvar i detta läge med hjälp
av en plattform, tillverkad av 4 m längder av gamla
stolpar, som belastades med sten och sand.
Det lyckade resultatet föranledde kraftföretaget att
använda samma metod vid byggandet året därpå av en ny
kraftledning över kärrmark. Grästuvor och jord
avlägsnades ned till grundvattennivån, som i regel låg en halv
meter djupt. Stolpen restes och hölls lodrätt, medan man
med tryckluft blåste rent kring dess nedre ända. Arbetet
gick väsentligt fortare om man vickade på stolpen,
särskilt där det fanns grus och sten. Ett femmannalag
kunde med denna metod resa en stolpe och flytta till nästa
ställe på 25 min. (Compr. Air Mag. nov. 1950). sah
Flytande metaller. Kvicksilver har sedan många år
funnit användning i vissa ångkraftverk på grund av sina goda
termodynamiska egenskaper. Andra metaller, som genom
relativt låg smältpunkt (från rumstemperatur till några
hundra grader) och mycket hög kokpunkt väl ägnar sig
för värmeöverföringsändamål, är bl.a. aluminium,
antimon, vismut, kadmium, litium, magnesium och natrium.
Jämfört med dessa metaller har vatten, vilket hittills har
varit det ojämförligt mest använda värmeöverföringsmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
