Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1951 - Nya metoder - Flytande metaller, av sah - Etappsvetsning av verktyg, av VK - Borrning vid höga skärhastigheter, av Owen Andersson - Fluorföreningar för impregnering av trä, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
13
let, nackdelen av en låg kokpunkt. För att höja denna
måste man använda höga tryck, vilket medför höga
kostnader och svåra materialproblem.
Användningen av smälta metaller har emellertid ända tills
nu begränsats till kvicksilverångpannor, natriumkylda
motorventiler och smälta metallbad för värmebehandling; på
allra senaste tiden har dessutom några av de ovannämnda
metallerna använts för värmeöverföring i atomreaktorer.
En del av Atomic Energy Commissions undersökningar på
detta område har sammanställts i en bok "Liquid metals
handbook" (Washington 1950). De erfarenheter, som här
har lagts fram, tyder på, att det finns många framtida
till-lämpningsmöjligheter för smälta metaller.
Ett sådant område är återvinning av metaller. Nu
användes för detta ändamål en destillationsprocess, där metallen
förångas vid lågt tryck och därefter kondenseras genom
kylning med vatten eller luft. Denna kylningsmetod
medger emellertid icke en tillräckligt noggrann
temperaturkontroll, vilket medför att metallen icke kan erhållas i
tillräcklig renhetsgrad. Användningen av smälta metaller
skulle göra det möjligt att genomföra en
destillationsprocess i flera steg med noggrant bestämda
kondenserings-temperaturer i varje steg, och därmed leda till en mycket
renare metall.
Analogt kan smälta metaller användas för destillering av
tjäror och aromater med hög kokpunkt osv. Redan nu
används kvicksilverånga vid destillering av råolja. Vidare
skulle smälta metaller kunna medföra avsevärda
förbättringar i temperaturkontrollen hos formar och kärnor som
används t.ex. vid sprutgjutning.
överhettning av ånga mellan högtrycksturbiners
högtrycks- och lågtrycksdel sker för närvarande genom att
ångan vid av 20—30 kp/cm2 ledes från turbinen till en
överhettare i ångpannan, och därifrån tillbaka till
turbinen. Ett effektivare sätt vore att ordna överhettningen
i en värmeväxlare, som placerades vid turbinen och
uppvärmdes i ångpannan. Härigenom skulle förlusterna i
ång-delen kunna skäras ner avsevärt, och mindre rörledningar
med åtföljande lägre värmeförluster krävas för
värmetransporten från ångpannan till överhettaren.
En liknande användningsmöjlighet för smälta metaller är
för förvärmning av luft till stålugnar.
Smälta metaller kan även användas för kylningsändamål,
t.ex. av roterande delar. Smält natrium har i ett par
årtionden använts för kylning av ventiler till
explosionsmotorer. Ett stycke natrium inkapslas i ventilskaftet och
hjälper till, genom att skvalpa omkring, att överföra
värmen från ventilhuvudet till ytterluften. På liknande sätt
har natriuminneslutning använts för kylning av kärnor
till gjutmaskiner för magnesium.
En vidare utvidgning av tillämpningen av smälta metaller
inom olika grenar av tekniken kräver givetvis ett avsevärt
utvecklingsarbete innan man har övervunnit de olika
svårigheter som cirkulationen av smält metall i pumpar,
rörledningar och ventiler medför. Ännu har icke heller smälta
metaller använts i någon större skala, men det är att vänta
att så snart skall ske, när nu de tekniska grunderna i stort
sett har klarlagts (Bus. Wk 9 sept. 1950). sah
Etappsvetsning av verktyg. Hittills har
hårdsvetselektroder använts framförallt för påsvetsning av slitgods.
Deras användning har emellertid numera utsträckts till att
omfatta reparationssvetsning av härdade verktyg, tack
vare en ny svetsmetod, etappsvetsningen.
I stora drag går denna metod ut på, att det skadade
verktyget uppvärmes till härdtemperatur, vid vilken
temperatur materialet omvandlas till austenit, kyles till 400—
500°C, vid vilken temperatur det austenitiska
verktygsmaterialet är omvandlingströgt. Det lufthärdande
svets-godset svetsas på verktyget. Den mycket sega
austenit-strukturen ger härvid garanti mot sprickbildning. Genom
efterföljande kylning till rumstemperatur tar både
grundmaterialet och svetsgodset härdning och det reparerade
verktyget anlöpes i vanlig ordning till den för
grundmaterialet lämpligaste anlöpningstemperaturen.
Ett enkelt medel för kontroll av, att man under
svetsningen verkligen befinner sig i austenitområdet är en
häst-skomagnet. Provning med magnet grundar sig på att
materialet i austenitiskt tillstånd är omagnetiskt, medan
omvandlingsprodukterna perlit, bainit och martensit är
ferro-magnetiska. För noggrannare bestämning av
"etapptemperaturen" använder man termokromstift och
"TTT-dia-gram" (Tid-Temperatur-Transformation), som utarbetats
för ett flertal verktygsstål.
Metodens kanske mest betydelsefulla tillämpning är
reparationssvetsning av stora verktyg, såsom stansdynor
eller snabbstålsfräsar, varvid full hårdhet önskas över hela
verktyget (T Norén vid Esabs kurs i hårdsvetsning 13—15
november 1950). VK
Borrning vid höga skärhastigheter. Vid borrning
brotschning och gängning arbetar man vanligen med
sådana verktygsdimensioner och bearbetningsdata, att
hårdmetall såsom skärmaterial ofta ställer sig oekonomiskt. Ett
flertal anglosaxiska företag har gjort försök att utnyttja
hårdmetallen till fullo genom att använda skärhastigheter,
som betydligt överstiger de för närvarande som normala
ansedda.
Det har härvid befunnits möjligt att t.ex. gänga i svarv
vid samma varvtal som är gängse vid
svarvningsoperatio-ner. Vid borrningsoperationer har i vissa fall fyra gånger
högre skärhastigheter, än vad som rekommenderats,
kunnat användas. Verktygen har varit specialtillverkade för
provningarna. Stor noggrannhet erfordras emellertid vid
såväl tillverkning som omslipning.
En borr eller en försänkare kan i vissa fall behöva ha
speciellt hög hållfasthet och stor seghet. Härvid
rekommenderas i stället för hårdmetall "superhigh-speed steels".
Dessa verktygsmaterial har högre kolhalter (0,8—1,5 %>)
än de normala snabbstålskvaliteterna. Volframhalten är
4—13 %>, kromhalten 4—5 %>, vanadinhalten 1,4—5 °/o,
kobolthalten 0—12 °/o och molybdenhalten 0—6 fl/o.
Utmärkande egenskaper är hög hårdhet (67—69 Rc) och högt
nötningsmotstånd (Amer. Machinist 7 aug. 1950).
Owen Andersson
Fluorföreningar för impregnering av trä.
Undersökningar har visat, att fluorföreningar är ganska effektiva
gifter för flera träförstörande svamparter. I Tyskland har
de blivit ett av de viktigaste oorganiska
träkonserveringsmedlen. Fluorider och fluosilikat används mycket som
bestryknings- och besprutningsmedel och deras
inträng-ningsförmåga blir då av stor vikt.
Man har bestämt denna genom att iaktta
fluorföreningarnas färgreaktion med zirkon—alizarin-reagens. Härvid
visade kalium- och ammoniumvätefluorider betydligt större
inträngningsförmåga än andra fluorföreningar, under det
fluosilikatens var särskilt liten. En närmare undersökning
av färgreaktionen har emellertid visat, att den är mycket
känsligare för fluorider än för fluosilikat. Korrigerar man
för denna skillnad har dessa båda grupper praktiskt taget
samma inträngningsförmåga.
Orsaken till vätefluoridernas goda
inträngningsegenska-per är, att de avspjälkar fluorväte. Man har lyckats
bestämma denna gasformiga del och har sedan kunnat visa,
att om den dras ifrån, blir vätefluorider och motsvarande
fluorider likvärdiga. Fluorvätets inträngningsförmåga har
visat sig växa med stigande fuktighetshalt hos trät.
Utvecklandet av fluorväte fortgår under lång tid och det
måste därför tas i beaktande vid det impregnerade träts
användning, även om det blott är fråga om sinå
fluorvätemängder.
Om fluorväte frigörs, kan det icke blott tränga in i trät
utan även avges utåt. Att så är fallet har konstaterats
experimentellt. Det har emellertid också visats, att trä
behandlat med fluorväte får en bestående resistens mot svam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
