Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 1. 6 januari 1951 - Nya metoder - Fluorföreningar för impregnering av trä, av SHl - Tryckfiltrering i centrifug, av Benno Steiger - Turbohärdningsmetoden, av E R—s - Mängdmätning med pitotrör, av Wll - Tvättning av järnvägsvagnar utvändigt, av WS - Chaufförsfostran genom fotografering av trafikförseelser, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
TEKNISK TIDSKRIFT
par och insekter, och man måste därför anta, att det på
något sätt binds kemiskt vid trät. Man har föreslagit att
använda behandling med fluorväte för att döda
skadeinsekter och svampar, varefter trät tack vare bindningen
av fluorväte även skulle få bestående resistens. Emellertid
är fluorväte besvärligt att hantera och har dessutom vissa
andra oangenäma egenskaper, varför detta förfarande
övergivits.
Av teknisk betydelse är impregneringens inflytande på
metallers korrosion. Det är känt, att neutrala eller svagt
alkaliska fluorider ej angriper järnkärl eller järnspikar
inslagna i impregnerat trä. Tvärtom tycks de ha en svag,
skyddande verkan. Fluosilikat och i än högre grad vissa
vätefluorider påskyndar däremot järnets röstning. Som
man kunde vänta, har ammoniumvätefluorid visat sig
starkt påskynda järnkorrsion, men egendomligt är, att
motsvarande kaliumförening varken angriper järnbleck
nedsänkta i lösning eller skruvar indragna i impregnerat
trä. Tvärtom har kaliumvätefluorid vid användning i hög
koncentration en tydlig korrosionsskyddande verkan. Man
har även funnit, att andra vätefluoriders angrepp på
metaller kan minskas genom tillsats av kaliumvätefluorid eller
kaliumfluorid. Man tror, att orsaken härtill är bildning av
ett skyddande skikt på metallen (G Becker i Angew. Chem.
21 aug. 1950). SHl
Tryckfiltrering i centrifug. Vid biokemiska arbeten
används ganska ofta tryckfiltrering, och härvid är en
apparat av glas, föreslagen av Thiessen, mycket vanlig. Den
består i princip av ett glaskärl med en silplatta, på vilken
ett filter läggs. Ovan detta sätts kärlet under 5 at tryck,
och det måste därför göras av trycksäkert glas. För
närvarande är det icke möjligt att erhålla glas, vars
hållfasthet under alla förhållanden är tillräcklig, och filtrering
enligt Thiessen innebär därför risker. Vid en serie
undersökningar har det emellertid visat sig, att man utan fara
kan använda centrifug vid utförande av tryckfiltrationer,
varvid centrifugalkraften ger det tryck, som behövs för
filtreringen.
För att uppnå detta kan man lämpligen använda en
anordning enligt fig. 1. Glasröret är utkrängt nedtill, och över
den fläns, som härvid uppstår, binder man filtret och
"korgen", som skall stöda detta. Röret ställs på en
gummipropp med centralt hål i ett centrifugrör och fylls med
den vätska, som skall tryckfiltreras. Därefter sätts hela
anordningen i centrifugens rörhållare. Utbalansering av
rören och övriga försiktighetsmått vid centrifugering skall
givetvis iakttas.
Filtret är en hinna av cellofan eller kollodium, och
korgen är ett finmaskigt nät av ett material, som skall väljas
med hänsyn till vätskans natur. För suspensioner eller
emulsioner i vatten, t.ex. blod, urin, mjölk, kiselsoler,
används sålunda korgar av plast, såsom nylon, perlon eller
Fig. 1. Centrifugalrör med
filtre-ringsinsats.
saran. För plastemulsioner skall man däremot använda
trådnät av monel eller hellre rennickel. Filtrering kan
utföras med både plana (fig. 1) och koniska filter.
Tryckfiltrering används för att koncentrera mycket
finfördelade suspensioner och emulsioner, som skulle
passera oförändrade genom ett vanligt filter. Stora
centri-fuger, som används i fabriker, ger större centrifugalkraft
än de små laboratorieapparaterna och är därför
effektivare. Benno Steiger
Turbohärdningsmetoden (Tekn. T. 1949 s. 846) är en
ny ståltillverkningsmetod, som ger en produkt av samma
kvalitet som normalt martinstål. Medan det tar 8—10 h
att fullborda en smältning i en martinugn, utföres den
nya stålprocessen på 12 min och detta utan särskild
bränsleinsats. Ehuru stål kan framställas på lika kort tid
enligt bessemermetoden, blir dess kvalitet på grund av
kväveupptagningen ej lika hög som martinståls. En 30 t
härd kan producera 60 t/h stål. Denna produktion är två till
tre gånger större än produktionen i en 150—225 t
martinugn. Turbohärden är lättare att bygga, och
stålproduktionen kan därigenom lättare ställas i relation till
konsumtionen.
En 30 t turbohärd har provats ekonomiskt i Chicago.
Stålet uttogs i götform och valsades till grovplåt. Då
materialet provades, visade det sig ha samma
hållfasthetsegenskaper som ett martinstål med motsvarande analys.
Föroreningarna avlägsnas således i samma grad i de två
processerna. Fosforn och svavlet bortskaffades genom
reaktionen mellan slaggen och den basiska
härdinfodring-en (Min. J. 3 mars 1950). E R—s
Mängdmätning med pitotrör i rörledningar kan ske
genom mätning i en punkt, om denna punkt väljes så att
strömningshastigheten här är lika med medelhastigheten i
röret.
Vid laminär strömning i cylindriska rör, där
hastighetsfördelningen är parabolisk, har man denna punkt på
avståndet 0,147 • D från rörväggen, om D är rördiametern.
Vid turbulent strömning varierar hastighetsfördelningen
över rörtvärsnittet med Reynolds tal. Trots detta kan man
räkna med att få medelhastigheten på konstant avstånd
från väggen, 0,119 • D.
Det är givet att mätstället måste vara placerat tillräckligt
långt från inlopp, rörkrökar o.d., så att man inte får några
störningar i strömningsbilden (Engineering 29 sept. 1950).
Wll
Tvättning av järnvägsvagnar utvändigt utföres på
Hagalunds station enligt en ny, av SJ utarbetad metod.
En ställning på vardera sidan om spåret sprutar tvättmedel
på vagnarna medan dessa passerar med högst 35 km/h.
När hela tåget har passerat, stannar det någon minut för
att tvättmedlet skall hinna lösa upp smutsen, och fortsätter
därefter genom en ny dusch, där rent vatten spolar bort
smuts och tvättmedel. Man hoppas att genom denna nya
metod lättare kunna hålla vagnarnas fönster och
ytterväggar rena. Vattenåtgången är ca 1 m3 och
tvättmedelsförbrukningen 0.5—1 kg för ett tåg om tio vagnar (SJ-nytt
1950 h. 6). WS
Chaufförsfostran genoin fotografering av
trafikförseelser. I USA har bildats ett företag, som har tagit till
uppgift att uppfostra bil- och särskilt bussförare med hjälp
av bilder, som tas i smyg från allestädes närvarande
patrullvagnar. Påpassliga fotografer förevigar överträdelser
av trafikreglerna, och bilderna visas sedan med lämpliga
kommentarer för de intet ont anande förarna. Klockslag
och fordonets hastighet registreras automatiskt av
specialinstrument i kamerorna. Firman har ingen officiell
kontakt med polisen, men experter framhåller, att denna
uppfostran med bilder har visat sig betydligt mera effektiv än
påverkan i tal och skrift (Ratten 1950 h. 10). WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
