Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 2. 13 januari 1951 - Andras erfarenheter - Kostnadsnedskärning i den kemiska industrin, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13 januari 1951
21
Andras erfarenheter
Kostnadsnedskärning i den kemiska industrin. Den
ordinarie övervakningspersonalen i en fabrik är i regel så
upptagen med produktionsproblem, att den ej har
tillräcklig tid för att på allvar intressera sig för
kostnadsproblemen. Därför måste en särskild grupp tillsättas för
att studera dessa. Härvid uppstår två fundamentala
frågor: "Var skall man finna dessa personer?" och "Vilken
utbildning bör de ha?"
Vid val av personal till en grupp för ekonomisk
undersökning uppstår först frågan, om den skall tas bland
företagets anställda eller utifrån. Ofta har man ingen
egen personal tillgänglig för uppgiften, och då måste man
ta den utifrån. När valet är fritt, har båda alternativen
fördelar. Utomståendes opersonliga inställning är t.ex. en
tillgång. Personer inom företaget kan å andra sidan dra
nytta av sina bekanta, men de kan lika väl väcka deras
ovilja i sin nya befattning. I en stor organisation kan
sådana problem lösas genom överföring av den
ekonomiska gruppen från en fabrik till en annan. Ett litet
företag torde göra bäst i att anställa personal utifrån.
Dennas lämpligaste utbildning är ett annat problem.
Antag, att operationerna i ett garveri skall undersökas. Å
ena sidan kan man anse fördelaktigt att välja en eller
flera personer, som vet mycket om läder, garvämnen och
garveriteknik. Å andra sidan kan man föredra den friska
svn på problemen, som man kan vänta hos personer med
god teknisk utbildning men utan speciella kunskaper i
garveriteknik. Allra bäst torde vara personer, som är
tillgängliga för nya uppslag och gärna vill tillämpa nya
idéer och har någon kännedom om den speciella industrin
som helhet.
För att grupper, som arbetar med kostnadsminskningar,
skall nå goda resultat, måste de först och främst ha
ledningens helhjärtade stöd, och detta måste bestå i full
förståelse från företagets chef — ej blott i ett muntligt
godkännande för fredande av dennes eget samvete. En sådan
grupp behöver vidare samarbetsvilja från driftsledningens
sida. Denna kan skapas genom att den bedriver
undersökningen på ett rättvist och ärligt sätt, men några
avdelningschefer kan dock betrakta dess arbete som intrång på
sina områden och vara otillgängliga för alla närmanden.
Chefen bör då ge dessa herrar tillfälle att framlägga sina
synpunkter och rättvist bedöma dem.
Det är långt ifrån lätt att åstadkomma
kostnadsminskningar, även om man bortser från rent tekniska
svårigheter. Arbetet har sidor, som kan leda till konflikter
med praktiskt taget alla anställda i företaget. Ledningen
kan harmas över att undersökningen uppdagar slöseri,
som kanske försiggått mitt framför dess näsa under många
år. Arbetarna kan frukta att bli av med sina platser. Ett
problem inom företag, som ej har utpräglad teknisk
inställning, är att framlägga resultaten för ledningen.
Skickligt gjorda rapporter med grafisk framställning av
problemen och förslagen till deras lösning behövs i sådana
fall. Även med dessa hjälpmedel blir nog undersökarens
väg stenig.
En materialbalans är ett av de bästa medlen att minska
kostnaderna för en kemisk process. Fabrikskontoret
bokför ofta råmaterialåtgången blott på ett sätt, t.ex. efter
järnvägsfraktsedlar. En undersökning av den verkliga
förbrukningen vid användningsstället kan vara mycket
upplysande. En ytterligare kontroll av processens behov vid
denna punkt, eventuellt bestyrkt genom påvisande av ett
överskott på material i bortkastad återstod eller i
tvättvatten, besvarar sedan fullständigt frågan: "Gör varje
betalt kilogram ett nyttigt arbete?"
Vid en cellulosafabrik visade t.ex. kontorsböckerna en
förbrukning av blekmedel på nära 45 kg/t massa, under
det fabriken redovisade 22 kg/t. Denna mängd var en
standardtillsats, som personalen antecknade, trots att myc-
ket mer blekmedel tillsattes i verkligheten. En noggrann
undersökning visade, att blekmedeltillsatsen kunde minskas
med 12,5 kg/t, representerande ett värde, som åtminstone
var tillräckligt för att betala undersökaren lön.
Jämförelse av fabriker är en annan metod för kontroll
av driftresultat. Om en firma har samma tillverkning i
flera fabriker, kan dessas arbetssätt jämföras, när
korrektioner införts för eventuella olikheter. Är denna utväg
icke möjlig, kan ofta merkantila sammanslutningar ge
medelsiffror, som är användbara.
Vid jämförelse av ett tvåstegs blekeri i en fabrik med
ett enstegs i en annan visade det sig t.ex., att det ena
använde nästan tre gånger så mycket blekmedel per ton
massa som det andra. Sedan korrektion gjorts för
processernas olikhet, kvarstod största delen av skillnaden som
en oförklarad men ofrånkomlig realitet. Man kunde också
spara 45 kg blekmedel per ton massa i den slösaktiga
fabriken.
Instrumentering ger stora möjligheter att skära ned
kostnader. Diagram från registrerande instrument är
ovärderliga, när det t.ex. gäller att fastställa, hur mycket lut
Johansson kl. 16 satte till den sats, som blev förstörd. En
annan indirekt fördel med instrumentering särskilt i äldre
fabriker är dess psykologiska värde. Det finns fall, i vilka
ingen ändring av processen gjordes men
råvaruförbrukningen dock gick ned, så snart nivåmätare insattes på
mät-cisternerna. En slug, gammal veteran frågade, när
montörerna satte upp mätarna: "Va’ ä’ de’ där — en
lögn-detektor?" Råvaruåtgångens fall visade, att arbetarna hade
lämnat litet på köpet under många år.
Driftprotokoll för apparatur kan minska
produktionskostnaderna. Antecknas tiden för en apparats rengöring,
så att denna kan ske regelbundet med lämpliga
tidsintervall, kan man spara arbete i drift och underhåll, t.ex.
tvättning med lösningsmedel, betning, sandblästring och
liknande operationer, som blir nödvändiga vid t.ex.
ansamling av siam eller vid hartsbildning. Analys av
orsakerna till sådana tidsödande arbeten kan ge gott utbyte både
i form av ökad produktionskapacitet och minskning av
underhållskostnaderna. Protokoll kan lämpligen föras även
över utbyte av utrustning. I detta fall gäller det icke blott
arbetskostnader utan även kapitalinvestering.
Vid framställning av en mellanprodukt för syntetiskt
gummi resulterade t.ex. ett noggrant studium av den
hastighet, med vilken skadliga avsättningar växte i
apparaturen, i ett fastställt tidschema för rengöring. Varje
sådan kunde sedan planeras noga, så att onödigt
övertidsarbete undveks och apparatur för sandblästring fanns
till hands, när den behövdes. Härigenom sparades både
arbete och väntetid.
Grafisk framställning av driftdata är en metod, som
förefaller så enkel, att man kan anta, att alla vet allt om den
och använder den på varje tänkbart sätt. Så är emellertid
ej fallet i många fabriker. De som övervakar driften kan,
när de tittar på en kolumn siffror, alltför lätt förbise
t.o.m. en tydlig tendens och naturligtvis mycket lättare
en cyklisk variation i råvaruförbrukning, t.ex. med
råvattentemperaturen. En bok med diagram, som ger
processens huvudvariabler per vecka i förhållande till samma
tidskala, kan tydligt visa tendenser och variationer.
Ett samband mellan halt bunden svavelsyrlighet i
koksyran vid en sulfitfabrik och den mängd ersättningssvavel,
som bränts, kunde t.ex. påvisas genom en grafisk
framställning av data. Det visade sig möjligt att spara 11 kg
svavel per ton massa.
Provtagning medför ofta onödigt slöseri med material.
Det är icke otänkbart, att ett laboratorium tar prov på
0,5 1 tre gånger på dygnet, varvid blott 10 nil används
varje gång, under det resten slås bort. Provtagningen
medför då en onödig förlust på 0,5 t/år. Detta kan synas utan
betydelse, men en liten besparing kan göras, och det kan
vara samverkan av många sådana, som gör hela skillnaden
mellan ett gott och ett dåligt ekonomiskt resultat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
