- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
87

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Några blad ur patentväsendets förhistoria och äldsta historia, av Gunnar Lindmark - En »trafildelare som talar» - Åka baklänges - USA:s nyaste atomreaktor - Nya metoder - Gasturbindrift med tjocka oljor, av sah - Elektroformning, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10 februari 1951

87

siskt patent, avseende länspumpning av gruvor, åt Blasius
Dalmaticus från den venetianska staden Ragusa redan så
tidigt som år 1484, eller tio år efter antagandet av
Venedigs patentlag. Senare följde flera tyska patent i början
och mitten av 1500-talet. För övrigt hade redan år 1469
en tysk Johann von Speyer beviljats ett venetianskt
patent avseende tryckning. Kejsar Karl V beviljade flitigt
patent och sådana beviljades under 1500-talet även av några
mindre furstar, såsom i Sachsen, Bayern och
Branden-burg-Onotzbach. Från år 1613 är känt ett patent beviljat
på tre år av kejsaren åt en Hayden, avseende ett nytt
musikinstrument "clavicembalo". Redan under 1600-talets
senare del avtog emellertid antalet tyska patent och från
tiden 1750—1800 har man kunnat finna endast några få
patent.

I Österrike torde det äldsta uppfinningspatentet vara från
år 1546, beviljat åt Wolfgang Vitl för en av honom
uppfunnen metod för utvinnande av pottaska ur träaska.
Utvecklingen gick i Österrike samma väg som i Tyskland;
under 1600- och 1700-talen avtog patenten hastigt i antal
för att så gott som försvinna.

I Polen är ett uppfinningspatent känt från år 1578 och i
Schweiz ett från 1577, men sedan synes patent icke ha
förekommit i Schweiz förr än i långt senare tid. Även i
Ryssland beviljades år 1634 ett 15 års privilegium för
glastillverkning.

Det första uppfinningspatentet i Förenta Staterna torde
vara ett i Massachusetts år 1646 åt Joseph Jenks beviljat
patent med ensamrätt under 14 år för tillverkning och
försäljning av en av honom förbättrad lie. Det är vidare känt,
att enskilda delar av Unionen, särskilt den nuvarande
staten Connecticut, åtminstone år 1717 beviljat
uppfinningspatent med en giltighetstid av 10 år. Senare under
1700-talet följde ytterligare ett antal patent. Förenta Staternas
första patentlag var av år 1790.

I vårt land har utvecklingen gått enligt linjer i stort sett
likartade med de anförda. Patentlagstiftningen har
sålunda sina rötter i det privilegieväsen, som redan tidigt
spelade stor roll inom näringslivet. I Sverige var det först
i början av 1600-talet som privilegier av detta slag började
utdelas mer allmänt. Ett särskilt slag av privilegier,
"pri-vilegia exclusiva", blev närmare reglerade genom en år
1668 utfärdad förordning, som innehåller det första
särskilda stadgandet om uppfinningsskydd i vårt land. Denna
vår första patentlag är sålunda av ett jämförelsevis tidigt
datum. Privilegiesystemet blomstrade i Sverige särskilt
under 1600-talet och början av 1700-talet. Under mitten av
1700-talet låg det helt nere, och under denna tid försökte
man att genom premier främja uppfinnarverksamheten.
Därefter uppblomstrade privilegiesystemet på nytt för att i
början av 1800-talet i högre grad än tidigare få karaktären
av tillerkännandet av ensamrätt till en uppfinning.

En "trafikdelare som talar" har man i USA kallat en

mittlinje på permanentbelagda vägar, vilken är utförd av
korrugerad vit betong. Genom sin färg syns den bra även
på natten; dessutom "hörs den", när bilen förs så långt
mot vägmitten, att hjulen går över korrugeringen. I Sverige
finns en sådan skiljeremsa bl.a. på Hässlövägen vid Västerås.

Åka baklänges får man hädanefter göra i amerikanska
flygvapnets transportplan, vilka förses med stolar av
aluminium och vinylklätt svampgummi, som skall motstå en
retardation av 15 g och därigenom ge ökat skydd vid
kraschlandningar.

USA:s nyaste atomreaktor sattes i drift vid
Brookhaven National Laboratory den 2 augusti 1950 kl. 2.30.
För studium av olika materials beteende under
neutron-bombardemang är reaktorn försedd med rörpost, som
snabbt och säkert transporterar prover mellan reaktorn
och laboratoriet. Den nya reaktorn, som är av luftkyld
gra-fit-urantyp, utvecklar 30 000 kW i värmeenergi.

Nya metoder

Gasturbindrift med tjocka oljor. De försök, som har
gjorts att förbättra gasturbinernas ekonomi genom att
använda lågvärdiga bränslen, t.ex. återstoden vid
petro-leumdestillation, har hittills misslyckats. Det har
nämligen visat sig att dessa lågvärdiga bränslen ger upphov
till kraftiga beläggningar på turbinbladen, samtidigt som
de är ytterst frätande. Detta beror på att metallsalter och
andra föroreningar ingår i förbränningsprodukterna som
ångor, vilka kondenserar mot turbinbladen under
expansionsprocessen, då gastemperaturen faller under
ångornas daggpunkt.

Enligt ett nytt uppslag införes i förbränningsgasernas väg
före gasturbinen en renare, där gaserna kyles från en
temperatur omedelbart över daggpunkten till en temperatur
omedelbart under denna, så att de skadliga ångorna
kondenseras och avskiljes. Det anges vidare, att insprutning
av havsvatten i separationskammaren genom katalytisk
verkan befordrar utfällningen av vanadinpentoxid, en
beståndsdel i förbränningsgaserna som har visat sig ge
upphov till mycket besvär (Tekn. T. 1949 s. 678). (Eng. Dig.
nov. 1950.) sah

Elektroformning. Denna process, som utvecklades
under det senaste världskriget, använder elektrolytisk
plätering för att bygga upp ett metallföremål omkring en
formkärna. Kärnan, som är av metall, eller vax som har
gjorts ledande genom försilvring, nedsänkes i ett
elektrolytiskt bad, varvid badmetallen genom elströmmens inverkan
till önskad tjocklek utfälles på kärnan.
Utfällningshastigheten regleras med strömstyrkan och hålles i regel vid 0,2—
0,3 mm/h. För att hindra den utfällda metallen att häfta
vid kärnan, överdras denna med ett smörjmedel.

Särskilt lämplig för denna teknik är nickel, men även
koppar och järn är väl användbara. Metoden har funnit
användning för tillverkning t.ex. av långa cylindriska
delar, såsom huvar till reservoarpennor, fig. 1, eller delar
som skall ha mycket liten väggtjocklek, t.ex. flottörer för
bensinmätare o.d. Kapillärrör med en väggtjocklek av 0,12
mm och 0,05 mm innerdiameter har med användning av
en tråd som kärna elektroformats till lägre kostnad och
med större precision än genom den vanliga metoden med
dragning.

En rätt vidsträckt användning har metoden funnit för
tillverkning av formar för pressning eller gjutning av
plastdelar. Genom användning av en polerad kärna av
härdat stål får man formar med synnerligen hög finish
och en tolerans för innerdiametern av ± 0,01 mm.
Kostnaderna blir ofantligt mycket lägre än med den vanliga
metoden, där formen skall fräsas ur härdat stål. Formar
med komplicerade former, håligheter och negativa
släpp-ningar kan tillverkas genom elektroformning med
användning av en kärna, som senare smältes ut; i detta fall kan
toleranserna hållas vid ± 0,05 mm.

Fig. 1. Elektroformade delar; nedtill kapillärrör.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0103.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free