- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
88

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 5. 3 februari 1951 - Nya metoder - Elektroformning, av sah - Bark som bränsle, av Wll - Lukteliminerande lampa, av Je - Tantal i elektrolytkondensatorer, av sah - Fotografering av ljudvågor, av D H

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

88

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Elektroformad pressform av nickel för luftintag till
flygplan; formen skall hålla för presstryck av ca 5 kp/cm2.

Eftersom det oftast är mycket lättare och billigare att
bearbeta en kärna på yttersidan än att med samma
noggrannhet och finish åstadkomma en inneryta, säges
elek-troformningsmetoden ha visat sig bli ekonomisk även vid
tillverkning i mindre partier. Även ganska stora detaljer,
fig. 2, har framställts genom elektroformning. En
konstruktionsdel med en tjocklek på ca 1 cm och en vikt av 30 kg
har med framgång kunnat elektroformas.

Elektroformning kan vidare användas för att belägga
plastdelar med en metallhinna, antingen i prydnadssyfte
eller för att göra plastytan elektriskt eller termiskt
ledande. Reflektorer till strålkastare har tillverkats genom
elektroformning av nickel, belagd med en 0,75 u rodiumhinna
som korrosionsskydd.

En komplicerad mekanism kan byggas in i ett hölje, som
framställes genom elektroformning på en vaxkärna, som
gjuts på mekanismen och därefter smältes bort. Slutligen
kan elektroformning användas för att förena två delar,
vilka — t.ex. på grund av sin ringa väggtjocklek — icke
tål vid lödning eller svetsning. Två elektroformade flottörer
kan sålunda genom ny elektroformning förenas med ett
tunt kommunicerande rör (Prod. Engng aug. 1950; Inco
Mag. 1950 nr 2). sah

Bark som bränsle. Den våta bark, som man får av
flottad ved, kan i barkpressar av typ Waplan eller i
stamppress avvattnas till ca 60 °/o fukthalt och i skruvpressar
till ca 50 %> fukthalt. Genom att torka med rökgaser till
30 à 40 °/o fukthalt kan man utvinna ännu mer värme ur
barken, som därigenom kan ersätta stora kvantiteter
importerat bränsle. Kapitalinsatsen för pressar och torkar
måste givetvis vägas mot besparingen i bränslekostnad
(R WlLÉN i Papper och Trä 1950 h. 11). Wll

Lukteliminerande lampa. Den friska doften efter ett
åskväder kan man nu skaffa sig inomhus med en
nykon-struerad lampa. I denna produceras ozon vid en vibrerande
kontakt. Lampan drar 4 W och kan anslutas till normal
hushållsspänning. Den bygges in i ett filter, som släpper

igenom ozonen men bildar en skärm mot ultraviolett
strålning. Ozon har egenskapen att neutralisera många
obehagliga lukter och har dessutom en svagt desinficerande
verkan. En lampa är normalt tillräcklig för en luftvolym
av ca 30 m3.

Lampan har tills vidare funnit användning i torkskåp för
kläder, och man tänker närmast föra in den i
förvaringsskåp i skönhets- och frisörsalonger samt i
luftkonditioneringsanläggningar och kylskåp. Man väntar sig även att
den i framtiden kommer att användas i hem och på kontor
(Gen. electr. Rev. okt. 1950). Je

Tantal i elektrolytkondensatorer. Vid tillverkning av
elektrolytkondensatorer, i synnerhet av de miniatyrtyper
som nu i allt större utsträckning användes inom
radiotekniken, har användningen av tantal som elektrodmaterial
medfört stora fördelar framför de nu använda
aluminiumfolierna.

Tantal har både kemiska och mekaniska fördelar. Dels
motstår denna metall angrepp från de flesta syror och gör
det därför möjligt att använda elektrolyter, som ur
dielek-trisk synpunkt är effektivare än dem som för närvarande
kan användas. Dels möjliggör tantal tillverkningen av
kondensatorer med mindre dimensioner än sådana av
aluminium; detta beror bl.a. på, att tantalfolie är kornigare än
aluminiumfolie och därför har 10—20 °/o större effektiv
area; vidare har tantals oxidhinna 50 °/o högre
dielektricitetskonstant och tunnare folie kan därför användas. Allt
som allt kan en tantalkondensator göras ungefär 30 °/o
mindre än en kondensator med etsad aluminiumfolie (Eng. Dig.
nov. 1950). sah

Fotografering av ljudvågor. I USA har man utarbetat
en metod för fotografering av strålningskaraktäristikan
från olika akustiska strålare (Tekn. T. 1950 s. 860). Man
använde härvid en mycket liten mikrofon och en liten
neonlampa, vilka fastsätts på en lättrörlig hävarm.
Anordningen placeras i det akustiska strålfältet, t.ex. framför
en akustisk lins samt bringas röra sig upp och ner samt
utåt från strålkällan, enligt ungefär samma mönster som
katodstrålen i en televisionsmottagares katodstrålrör.
Mikrofonen är kopplad till en förstärkare, vars utgång är
ansluten till neonlampan.

Allt eftersom mikrofonen rör sig i strålfältet upptar den
de olika starka ljudnivåerna och neonlampans
ljusintensitet kommer att variera i takt med dessa. Om man
framför mätanordningen placerar en kamera, erhålles på några
minuter en fotografisk bild av ljudfördelningen. Fig. 1 är
en bild av ett försök med akustisk lins. Hornet till vänster
är den strålande högtalaren och på bildens högra sida

Fig. 1. Akustiskt experiment med fotografisk registrering
av strålningskaraktäristikan från en akustisk lins.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free