Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 6. 10 februari 1951 - Svensk kemisk industri i dag och i morgon, av Sverre Sohlman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 februari 1951
93
Svensk kemisk industri i dag och i morgon
Direktör Sverre Sohlman, Bofors
I en redaktionell artikel i Tekn. T. 1950 s. 460
togs upp frågan om den svenska kemiska
industrins hittillsvarande utveckling i jämförelse
med framför allt det revolutionerande
nyskapande som ägt rum under kriget och kanske ännu
mera under de senaste efterkrigsåren inom den
amerikanska industrin på motsvarande områden.
Samtidigt konstaterades, att även inom Europa,
i främsta rummet i England, en liknande
utveckling kunde spåras, trots alla de problem och
besvärligheter som återuppbyggnaden efter kriget
ställt dessa länder inför.
Inför denna epokgörande
investeringsverksamhet inom kemisk industri frågas i ledaren,
varför man inom vårt land, som gått oskadat genom
kriget, då det gäller våra industrianläggningar ej
finner en motsvarighet till utvecklingen
utomlands. Är detta en följd av att svensk
uppfinnar-lust, forskning och företagsamhet förlamats, eller
är det bristen på investeringsmedel som här gör
sig gällande i bromsande riktning? Dessa är
frågor, som enligt ledarförfattaren tarvar svar, ty
ty härpå beror i hög grad den vidare
utvecklingen av vårt lands handelspolitiska och
allmänekonomiska läge.
Väl medveten om det vanskliga uti uppgiften att
ge ett någorlunda uttömmande svar på denna
frågeställning skall jag likväl försöka att efter
måttet av min förmåga analysera dagens läge och
därefter diskutera framtidsperspektiven för vår
kemiska industri, i förhoppning om att på detta
sätt kunna ge någorlunda adekvata svar på de
framställda frågorna.
Den kemiska industrins allmänna läge
Den siffra som har största intresse i detta
sammanhang är förädlingsvärdet, dvs.
salutillverkningsvärdet minskat med värdet av använda
råvaror, bränsle och inköpt energi. Enligt en
utredning verkställd av Kemikontoret ligger
förädlingsvärdet för närvarande per arbetare inom
den kemiska industrin på omkring 25 000 kr.
Denna siffra är ungefär dubbelt så stor som inom
industrin i allmänhet. Det är av intresse att
konstatera, att endast omkring en tredjedel av
förädlingsvärdet avser löner till arbetare och annan
personal, under det att en i förhållande till fler-
Föredrag i avd. Kemi och Bergsvetenskap den 17 januari 1951.
66.013(485)
talet andra industrier mycket stor del avser
ränta och amortering på
anläggningskostnaderna, vilka inom den moderna kemiska industrin
är mycket betydande.
Brandförsäkringsvärdet av byggnader och
maskiner torde i medeltal vara av storleksordningen
75 000 kr. per arbetare för flertalet kemiska
tillverkningar. Denna siffra beräknas ligga kanske
tre gånger så högt som för industrin i sin helhet.
Antalet arbetare uppgick inom kemiska
industrin före kriget till ca 7 800 och efter kriget till
omkring 14 100. Ökningen av teknisk och
förvaltningspersonal inom vår kemiska industri är
högst intressant. På många håll är denna
personalgrupp nu fyra gånger större än före kriget.
De investeringar, som under senaste tiden, dvs.
under femårsperioden 1946—1950, gjorts inoin
vår kemiska industri, uppgår för byggnader,
maskiner och apparater till 15 000 kr. per arbetare
mot 7 000 kr. som genomsnitt för industrin i sin
helhet. Även om dessa siffror ej står i paritet
med vad exempelvis USA och Storbritannien kan
uppvisa på motsvarande område, synes de likväl
tyda på, att vår kemiska industri i jämförelse
med vår övriga industri ej kan sägas ha kommit
på efterkälken under den angivna tidsperioden.
över huvud taget förefaller mig dessa data för
vår kemiska industri ge ett visst belägg för
påståendet, att vi relativt sett haft en kraftigare
expansion inom detta industriområde än t.o.m.
inom vår industri som helhet tagen.
De viktigaste kemiska industriernas läge
Jag skall här behandla oorganiska kemikalier,
elektrokemiska produkter inklusive klor och
alkali, konstgödsel, organiskt kemiska
tillverkningar inklusive plaster samt sprängämnen,
läkemedel och bekämpningsmedel.
Oorganisk kemisk industri
För att få fram ett gemensamt mått på
produktionsvolymens förändringar av varuslagen har
kvantitetssiffrorna multiplicerats med 1948 års
priser, varvid följande siffror erhållits:
1938 1944 1947 1948 1949
Produktion, Mkr. 100 157 196 224 245—250
Det torde inte vara överdrivet att påstå, att
knappast någon annan svensk industrigren kan upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
