Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 7. 17 februari 1951 - Andras erfarenheter - Aluminiumhalt och rostfria ståls korrosionsmotstånd, av SHl - Hilschs värmeseparator, av Wll - Miljöfrågor vid kontorsarbete, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Verkan av aluminiumhalten på bildningen av
a-ferrit i stål vid upphettning 2 h till 680°; provens analys
som i fig. 1, men aluminiumhalterna är uppifrån och ned,
0,015 %, 0,14 % och 0,36 %; proven elektrolytiskt etsade i
10 % kromsyra (förstoring 1 000 X).
ferrit orsakar det titanstabiliserade stålets känslighet för
salpetersyra, och det är därför tänkbart, att denna svaghet
hos det kan hävas genom att hålla dess aluminiumhalt låg
(R S Stewart & S F Urban i Iron Age 17 aug. 1950). SHl
Hilschs värmeseparator, som tidigare omtalats i Tekn. T.
(1947 s. 32, 425, 1949 s. 57), möjliggör alstrande av —20
till — 30°C temperatur utan något invecklat maskineri.
Tryckluft införes tangentiellt i en virvelkammare utformad
som en Archimedes spiral. Till virvelkammarens båda
sidor är anslutna cylindriska rör, det ena direkt och det
andra med en strypfläns som mellanlägg. Enligt
erfarenheten är en lämplig håldiameter 0,37 • D, om D är
rördiametern. I utloppet av det direkt anslutna röret placeras en
regleringsventil. Den kalla luften kommer ut genom röret
från strypflänsen och den varma genom det andra röret.
Det är av intresse att konstatera, att fenomenet är en
följd av att gasen har viskositet. Om man hade en ideell
gas som fick expandera adiabatiskt utan förluster skulle
strömningshastigheten på olika radier ställa in sig enligt
Bernoullis lag för isentropisk strömning med hänsyn tagen
till centrifugalkrafterna, vilket bl.a. medför oändligt stor
vinkelhastighet vid radien noll. Energin i den luft, som tas
ut genom strypflänsen skulle bli lika stor som energin i
den luft, som tas genom det andra röret, och man skulle
inte få någon temperaturskillnad på de båda
luftströmmarna. Genom den inre friktionen får man emellertid en
utjämning av rotationshastigheterna på de olika luftskikten,
tenderande mot en konstant vinkelhastighet.
För ett 25 mm rör får man därvid en rotationshastighet
på storhetsordningen 250 000 r/m. Härvid får man en
omvandling av rörelseenergi till inre energi i det inre skiktet
och därför en värmetransport utåt, som medför ett större
energiinnehåll i ytter- än i innerskiktet, vilket förklarar
temperaturskillnaden (Engineering 29 sept. 1950). Wll
Miljöfrågor vid kontorsarbete. I november 1950 hölls i
Washington en konferens mellan statliga myndigheter
samt representanter för företagsledare och personal för att
diskutera de miljöfaktorer som påverkar
arbetsförhållandena vid kontorsarbete: belysning, färg, buller och
luftväxling.
Belysningsstyrkan vid kontorsarbete bör vara minst 300
lx, helst 500, och för krävande arbete upp till 1 000. För
att undvika bländning bör man använda matt papper och
matt bläck samt icke glänsande arbetsmaterial. För att
ögat icke skall tröttas genom oupphörlig adaptation bör
ingen yta vara mer än fem gånger ljusare än en annan;
omgivningens ljushet bör därför vara ungefär densamma
som skrivbordets. Ljusa skrivbord, t.ex. av trä i naturfärg,
är bäst, mörk mahogny och valnöt sämst, särskilt om ytan
skyddas av en glasskiva.
Färg skall väljas mera ur funktionell än ur estetisk
synpunkt. En vit vägg reflekterar ungefär 85 °/o av ljuset och
utgör därför en dålig bakgrund för en svart
verktygsmaskin, som reflekterar endast 5 "/o. En god regel är att
hålla taken vita för att få bästa möjliga ljusfördelning;
golven bör hållas vid en reflexionsförmåga av 15—30 °/o,
armatur och utrustning vid 25—10 ®/o och väggar vid 50—
60 °/o. Varma färger bör ha företräde vid kroppsarbete, och
kalla vid tankearbete. Varm belysning är mera
uppmuntrande än kall.
Buller har betydligt skadligare inflytande än vad man
hittills har trott. Kalorimetriska mätningar har visat, att en
maskinskriverska använder 19 %> mera energi i ett
bullersamt rum än i ett som är tyst. Eget buller betyder icke så
mycket som det som alstras av grannen. Intermittent
buller är värre än kontinuerligt. Botemedlet är att dels
använda tystare maskiner, dels fördela bullret genom lämplig
planering, dels dämpa det genom lämpligt val av gardiner,
golvbeläggning och väggbeklädnad.
Luftbehandling året runt är till fördel för arkivalier och
förbättrar effektiviteten hos kontorsmaskiner som
använder kort. Om luften filtreras kan papper förvaras i öppna
hyllor i stället för i dokumentskåp, vilket blir både billigare
och mera utrymmesbesparande. Någon inverkan på
personalens hälsa av luftkonditionering har icke kunnat
påvisas (Bus. Wk 18 nov. 1950). sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
