Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 9. 3 mars 1951 - Arbetare, arbetsgivare och arbetsplats i amerikansk plastindustri, av Nils Leistedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 mars 1951
165
Arbetare, arbetsgivare och arbetsplats
i amerikansk plastindustri
Sekreterare Nils Leistedt, Stockholm
En liten broschyr betitlad "X-field är en bra
plats för Dig att leva och arbeta på" utarbetad
av ett företag, visar vad platsen i fråga bjuder
den, som söker anställning just vid detta
företag. Efter en historisk skildring av staden och
dess kulturella liv följer en redogörelse för
möjligheterna till sport- och sällskapsliv i klubbar
samt vissa statistiska uppgifter om industrin i
allmänhet och företaget i synnerhet.
Denna propaganda ingår som ett led i den
amerikanske arbetsgivarens strävan att redan från
början informera den anställde om det företag,
han kommer att ägna sina krafter. Vad som
särskilt förvånar är en till synes uppriktig önskan
att knyta arbetaren till företaget; låta honom
förstå, att hans arbete är viktigt och att han är en
betydelsefull detalj i det stora maskineriet. Goda
arbetsförhållanden är resultatet av ett samarbete
mellan företagets alla anställda. Om företaget
med framgång konkurrerar med andra företag
inom samma bransch och dess kunder är nöjda
och därför fortsätter att köpa produkterna, är
detta till de anställdas bästa — åtminstone inom
detta företag. Känslan för konkurrens eller med
andra ord fri tävlan säges vara ett genomgående
drag hos det amerikanska folket och företagaren
söker därför skapa entusiasm hos arbetaren i
kampen om konsumenterna.
Den nyanställdes orientering
Företagen strävar efter, icke utan viss
framgång, att redan från första dagen orientera
den nyanställde och lämna honom kännedom
om förmåner, rättigheter och skyldigheter i
samband med anställningen. Vanligt är, att en
med roliga och i synnerhet instruktiva
illustrationer försedd handbok överlämnas till den
nyanställde. I denna ges uppgifter om arbets- och
lönevillkor samt vissa välfärdsanordningar i
form av livförsäkringar, pension och dylikt. Som
regel understrykes, att förmannen är till för att
hjälpa arbetarna. Vägen till ett bättre utfört
arbete går genom förmannen; han är en vän och
en kamrat och icke en motståndare, som av ill-
Föredrag i Svenska Plastföreningen den 13 december 1950.
331.15 : 679.5(73)
villiga arbetsgivare tillsatts för att leka
"slav-drivare". Hur som helst med denna sak —
arbetaren betraktas som en individuell person.
Utan tvekan är det värdefullt med handböcker.
Ännu bättre var dock ordnat vid ett företag, där
den anställde både kunde läsa företagets
instruktioner och under de tre första dagarna fick
genomgå en särskild trimningskurs. I denna ingick
orientering i fabriken, dess brand- och
arbetarskydd, varefter följde redogörelser för företagets
produktion jämte instruktioner i
sysselsättningen. Detaljerade arbetsbeskrivningar vid
maskinerna ingick också, så att icke tid förspilldes och
material i onödan förstördes.
Arbetarskydd
Arbetarskyddsverksamheten, som i första hand
syftar till att undvika fysiska lidanden och
ekonomiska besvärligheter för arbetaren men i
andra hand är en ur företagets synpunkt mycket
viktig ekonomisk fråga, var föremål för speciell
uppmärksamhet. Personliga instruktioner
lämnades och förutom propagandabroschyrer om
verksamheten i allmänhet sparade företagen icke
några kostnader att för olika avdelningar och
arbeten utfärda speciella handledningar.
Varningsskyltar vid maskiner, anslag och
uppmaningar till försiktighet var en vanlig företeelse.
Även ljusreklam anlitades och här och var
kunde arbetaren av neonrör manas till ökad
vaksamhet. Den populärt tecknade figuren Musse Pigg
förklarade på affischen, liur det kunde gå, om
skyddsverksamheten nonchalerades.
Genomgående syntes god ordning råda i fabrikerna;
transportgångarna hölls klara och var försedda med
målade linjer. Under mottot "En ren fabrik är
en säker fabrik" ägnade man särskild omsorg
åt renhållningen på arbetsplatsen.
Enbart instruktioner är alla gånger icke
tillfyllest. Därför tillsattes säkerhetskommittéer
med representanter för parterna, som höll
regelbundna sammanträden. Inträffade olycksfall
diskuterades och analyserades för att undvika
ett upprepande. På de olika fabriksavdelningarna
fanns särskilda säkerhetsmän och genom stora
anslag på såväl de olika fabriksavdelningarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
