Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 12. 24 mars 1951 - Tid- och arbetsstudiernas utveckling till MTM-metoden, av Richard M Crossan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 mars 1951
241
Fig. 3. "Sträcka handen.’
Fig. A. "Sträcka handen" —
handen i rörelse vid början
av rörelsen.
Fig. 5. "Förflytta" — fall B. Fig. 6. "Vrida.
Vridrörelsens längd uttryckes i grader, fig. 6. Det är
sällan praktiskt att beräkna detta mått närmare än på 15° när.
Tidsvärdena beror också på vikten hos det föremål som
bäres, och tabellen inkluderar multiplicerande faktorer för
olika vikter eller motstånd upp till 15 kg. När delarna väger
från 1,1 till 5 kg, måste tabellvärdena multipliceras med
1,57. Om delarna väger från 5,1 till 15 kg, är den
multiplicerande faktorn 3,0. Mitt på tabell III synes tidsvärdet
för "Utlösa ett tryck". Detta värde inkluderas i
vridtabellen, därför att existerandet av tillämpat tryck först
upptäcktes i samband med studiet av vridningar.
På andra sidan av MTM tillämpnings-data-kortet finns
tabell IV, som innehåller värden för elementet "Fatta",
fig. 8. Gripfallen identifieras genom beteckningar i vänstra
kolumnen. En kort beskrivning av varje fall ges i den breda
mittkolumnen.
Tabell V ger normerna för det viktiga elementet "Placera
i läge", fig. 9. Placering är grundelementet som användes
för att placera, inställa och koppla ihop ett föremål med
ett annat. De variabler, som påverkar den, är
montagekategori, symmetriförhållanden och lätthet att hantera. De
tre villkoren för symmetri definieras i nedre halvan på
tabellen för att bekvämt kunna åberopas.
"Lösgöra" är det grundelement som användes för att
bryta kontakten mellan ett föremål och ett annat och
karakteriseras ibland av en tydligt rekylerande rörelse av
händerna, fig. 10. De sex värdena vid "Lösgöra" anges i
tabell VI. Tabellen är upprättad för att visa variablerna vid
montagekategori och lätthet vid hantering.
Tabell VII, "Släppa", är helt enkel, då den endast
innehåller två värden. Det första fås genom att öppna
fingrarna, fig. 11, och det andra är en kontaktfrigöring, som ej
fordrar någon mätbar tid.
Alla de andra rörelserna visas i tabell IX över "Kropps-,
ben- och fotrörelser". Dessa rörelser är de som användes
av arbetaren för att gå omkring på arbetsplatsen eller att
röra sig från en plats till en annan i verkstaden.
Ursprungligen var data för "Inriktning och flyttning av blicken"
innefattade i denna tabell. På de nya data-korten
återfinnes de i en separat tabell, tabell VIII.
MTM-metoden både kräver och medger en exakt
beskrivning av beskaffenheten hos varje rörelse som användes för
att utföra en given operation. För att vara till hjälp vid
beskrivande av rörelser har en uppsättning av
beteckningar framställts.
Antag att vid studiet av en viss operation den första
rörelse som observerats i serien är en 20 cm lång
sträck-rörelse mot ett enda föremål i en placering som kan
variera något från gång till gång, varvid handen icke röres
i början eller i slutet av rörelsen. Detta är en exakt
beskrivning av rörelsen, som dock blir mycket lång. För att
uttrycka samma sak använder vi därför i stället
följande beteckning: R20B. B betecknar att det är "Reach", 20
att det är 20 cm långt och B att det är ett fall B. Hade
handen varit i rörelse vid både början och slutet av
"Sträcka handen", hade beteckningen blivit: mR20Bm.
Beteckningarna på övriga typer av sträckrörelser är i
mycket desamma. En 6 cm sträckrörelse till ett föremål i en
grupp betecknas R6C. En 16 cm lång sträckrörelse till en
obestämd placering med handen i rörelse i början av
"Sträcka handen" skrives mR16E.
Beteckningarna för "Förflytta" har framställts på exakt
samma sätt med en extra beteckning för vikten av
föremålet, när vikten är mer än 2,5 kg. Om ett 15 kg föremål
flyttas till en ungefärlig placering, skall rörelsen
registreras som M30B15, om man antar att det flyttade avståndet
är 30 cm.
Beteckningen för "Vrida" är bokstaven T, en siffra för
antalet vridna grader och bokstäverna S, M eller L för att
beteckna om lasten är liten, medelstor eller stor.
Beteckningen T90L utvisar, att ett föremål som väger mellan 5,1
och 16 kg vrids 90°. Om handen vrides tom, anges endast
T och antalet grader. Beteckningen för "Utlösa ett tryck"
är endast bokstäverna AP följda av 1 eller 2, ex. AP1 eller
AP2.
"Fatta" betecknas av bokstaven G och en siffra som visar
"Fatta"-fallet, G2 ex. är "Dubbel-grepp". G1A är ett grepp
om ett föremål som i sig själv lätt gripes, och GA är det
grepp som utföres när föremålen ligger i en röra.
"Släppa" betecknas av begynnelsebokstäverna RL till den
fullständiga termen "Release load" för att undvika sam-
Fig. 7. Skruvmejsel i
läge för användning.
Fig. 8. "Fatta" — gripa tag i
ett verktyg som ligger tätt
mot en plan yta.
Fig. 9. "Placera i läge."
Föremålet år lätt att
hantera (E); a runt föremål i ett
runt hål PISE (S
symmetrisk), b kantigt föremål i
sexkantigt hål P1SSE (SS
semisymmetrisk), c
u-for-mat föremål i u-format hål
PIN SE (NS osymmetriskt).
Fig. 10. "Lösgöra."
Föremålet är lätt att hantera
(E); a lös passningsgrad
DjE, b tät passningsgrad
DtE, c fast åtsittande
pass-ningsgrad D,E.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
