Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Nybyggen - Världens tonnageproduktion 1950, av N Lll - Laboratorium för reaktionsmotorer vid Flygmotor, av Arne Mothander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
303
527 758 brt och 151 motorfartyg om 796 812 brt, således
drygt 60 % motortonnage, i Förenta Staterna 28 ångare
om 430 296 brt och 24 motorfartyg om 6 735 brt, dvs. blott
ca IV2 Vo motortonnage. I Sverige sjösattes 7 ångare om
7 322 brt och 56 motorfartyg om 340 570 brt, eller nära
98 °/o motortonnage. I Italien sjösattes 17 motorfartyg om
107 464 brt men inte en enda ångare.
De under 1950 sjösatta tankfartygen utgjorde 149 om
1 579 247 brt eller 45,2 *Vo av totaltonnaget, jämfört med
119 fartyg om 1 335 528 brt och 42,6 »/o år 1949. Av
fjolårets tankfartyg hade 110 om 1 006 157 motormaskinerier,
39 om 573 090 brt ångdrift. Huvudparten av tankfartygen
sjösattes i följande länder:
antal brt
Storbritannien och Nordirland ....................58 614 003
Förenta Staterna ............................................21 351 071
Sverige ................................................................24 219 124
Japan ................................................................19 115 758
Holland ..............................................................9 87 967
I Lloyd’s "Annual" anges även i vilka länder de sjösatta
fartygen skulle registreras. I Storbritannien och
Nordirland var huvudparten av tonnaget, 190 fartyg om 883 919
brt, avsett för egna landet; av resten byggdes 20 fartyg om
46 442 brt för samväldets utomeuropeiska länder, 20 om
139 212 brt för Norge, 7 om 69 726 brt för Argentina, 9 om
58 903 brt för Holland samt en del för andra länder,
däribland för svensk räkning 3 om 19 599 brt.
Vad Sverige beträffar sjösattes här 28 fartyg om 220 256
brt för Norge, 19 om 88 738 brt för registrering i Sverige,
2 om 18 815 för Argentina, 1 om 10 560 brt för Holland, 6
om 5 150 brt för Ryssland, 1 om 1 390 brt för Frankrike,
2 om 1 104 brt för Brasilien, 1 om 1 000 brt för Island och
3 om 879 brt för Polen. N Lll
Laboratorium för reaktionsmotorer vid Flygmotor.
Flygvapnet har sedan 1930 nästan uteslutande fyllt sitt
behov av flygmotorer genom inköp av licenstillverkade
svenskbyggda sådana. När man är tvingad att tillverka
motorer på licens från utlandet, är det emellertid mycket
svårt att hålla sig utanför politiska förvecklingar. Vid
krigets början låg Flygvapnet i underhandlingar med en
amerikansk firma om inköp av licens för tillverkning av en
motor med mindre dimensioner än de tidigare vid Svenska
Flygmotor AB licenstillverkade motortyperna av Bristols
konstruktion. På grund av kriget avbröts förhandlingarna
och man var hänvisad till att kopiera några i landet
befintliga provexemplar av motortypen, vilket resulterade i
den av Flygmotor tillverkade och utvecklade Pratt &
Whitney STW C3 "Twin Wasp".
Licens måste därefter inköpas på en vätskekyld flygmotor
från Tyskland. Reichsluftfahrtministerium uppsatte då
såsom villkor, att ett visst antal motorer per månad måste
levereras till Tyskland för att licens skulle beviljas. Sedan
dessa krav så småningom frångåtts, visade det sig, att
licensgivaren, Daimler Benz, vägrade att sluta kontrakt
med underleverantörerna, som uppgick till ett stort antal.
Flygförvaltningen måste därför själv ordna detta, och åter
uppstod svårigheter genom att vissa av dessa
underleverantörer vägrade att godkänna de enda firmor i Sverige
som kunde åta sig att licenstillverka de olika detaljerna.
Detta visar hur viktigt det är att vara oberoende av
licensköp från utlandet.
När det blev aktuellt att utbyta kolvmotorerna mot
reaktionsmotorer ansågs det, att detta var ett område inom
vilket vi hade stora möjligheter att hävda oss, då det fanns
såväl patent som kunnigt folk inom landet.
Konstruktionsarbeten påbörjades därför vid två företag, Stal och
Flygmotor, och dessutom inköptes licens på en motor för att
tillverkningen omedelbart skulle kunna komma i gång och
viktiga rön vinnas.
För något år sedan visade det sig, att om man skulle gå
fram på två olika projekt, var varken ekonomiska
resurser eller inom landet tillgänglig kapacitet tillräcklig för att
få fram med de utländska likvärdiga reaktionsmotorer. Av
denna anledning beslöt de två företagen att samarbeta, då
det gällde konstruktion, utprovning samt tillverkning av
provmotorer för Flygvapnets räkning. För dessa projekt
erfordras omfattande provningsmöjligheter, och efter ett
omsorgsfullt projekteringsarbete har man nu kommit så
långt, att ett större reaktionsmotorlaboratorium är under
uppförande i Trollhättan (Tekn. T. 1949 s. 865).
Redan vid utvecklingen av den kopierade "Twin
Wasp"-motorn var avsaknaden av lämpliga provanordningar
mycket kännbar, varför Flygmotor beslöt att tillsamman med
Flygförvaltningen uppföra ett motorlaboratorium. Detta
färdigställdes 1943 och inrymde en provrigg för provning
av kompletta motorer med effekter upp till 3 000 hk, en
kompressorrigg med en drivmotor (pendelmotor) på
maximalt 500 hk, en fläkt för en mindre vindtunnel, två
en-cylinderprovriggar samt en liten experimentverkstad.
Sedan utvecklingsarbete på reaktionsmotorer påbörjats
vid Flygmotor 1945 fann man snart, att denna
provanläggning var olämplig för de provningar, som nu erfordrades.
Två delbrännkammar-provriggar med en maximal
luftmängd av 1,2 m3/s samt en större med en luftmängd av
6 m3/s för provning av ringformiga brännkammare i full
skala uppfördes. Luftförsörjningen för dessa provriggar
erhölls genom fläktar, varför provningarna endast kunde
utföras vid små övertryck. Vidare uppfördes två
provbockar för provning av kompletta reaktionsmotorer med
dragkrafter upp till 3 000 kp. Utrustningen i
kolvmotor-laboratoriet modifierades dessutom för att kunna användas
för fortsatta kompressor- och vindtunnelprov.
Det visade sig emellertid snart, att denna utbyggnad ej
var tillfyllest, framför allt på grund av avsaknaden av
stora kvantiteter tryckluft för brännkammar- och
strömningsprov samt en drivanordning med tillräcklig effekt för
Fig. 1. Skiss av reaktionsmotorlaboratoriet vid Flygmotor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
