Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Nybyggen - Laboratorium för reaktionsmotorer vid Flygmotor, av Arne Mothander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
04
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Tryckluftkammare för komponent pr övning av reaktionsmotorer
kompressorprov i full skala. Planeringen av det nya
laboratoriet, fig. 1, igångsattes då och omfattar nu, förutom
kontor och verkstadslokaler, fyra provningsavdelningar för
kompressorprov, brännkammarprov, strömningsprov och
turbinprov.
De effekter, som erfordras för provning av kompressorer
vid full luftmängd, är beroende dels av luftmängden, dels
av tryckförhållandet. Kompressionsförhållandet för i
utlandet nu projekterade och delvis byggda reaktionsmotorer
har ökat från 4—5 : 1 till 10—12 : 1. Luftmängden genom
kompressorn ökar vid konstant turbintemperatur direkt
proportionellt mot dragkraften och beräknas därför
omkring år 1953 vara uppe i ca 80—90 kg/s. Detta motsvarar
en kompressoreffekt på ca 40 000 hk.
Vid projekteringen av drivmaskineriet för
kompressorriggen gällde det därför att med hänsyn till faktorer
såsom erforderlig effekt, anläggningskostnad,
driftskostnader, lämplighet och leveranstider väga de två alternativen
elektrisk drivning eller ångturbindrivning mot varandra.
Valet föll slutligen på ångturbin med en maximal effekt
av 16 000 hk vid 3 200 r/m, vilket varvtal med en växel
kunde uppväxlas till erforderligt kompressorvarvtal.
Genom att utföra växeln med in- och utgående axlarna i rät
linje kan vridmomentet på själva växelhuset mätas genom
en hävarm och en vridmomentmeter. De stora
kompressorer, som kommer att bli aktuella inom den närmaste
tioårsperioden, kan köras med strypning på inloppssidan,
varvid den tillgängliga effekten blir tillräcklig. Den
tillhörande ånganläggningen utgöres av två något ombyggda
ångpannor, tidigare använda i den nedskrotade jagaren
"Puke". Sammanlagda ångmängden från de båda pannorna
är 110 t/h vid ett maximalt ångtryck av 21 atö och en
maximal temperatur av 315°C.
Flera alternativ diskuterades för lösning av problemet att
inom en rimlig anläggnings- och driftkostnad erhålla
tryckluft i tillräckliga kvantiteter för fullskaleprov med
ringformiga brännkammare samt för strömnings prov, där stora
luftkvantiteter erfordrades.
För kontinuerliga turbinprov erfordrades en
kompressoranläggning av samma storleksordning som för
fullskaleprov av kompressorer, dvs. ca 40 000 hk. Då en sådan
anläggning ej gick att anskaffa, föreslog E Forslund vid
Flygmotor, att en tryckluftkammare, fig. 2, insprängd i
berget under fabrikerna, skulle anläggas. Luften i denna
kammare skulle stå under vattentryck från den
förbiflytande Göta älv, varigenom ett nära nog konstant tryck
erhölls under tömningen. En kostnadsberäkning visade,
att den inbesparing i kostnaden för elenergi, som kunde
göras i denna anläggning i jämförelse med en eldriven
kompressoranläggning, skulle betala
anläggningskostnaderna på några få år. Nackdelen var, att provkörningarna blev
diskontinuerliga och att uppladdningen skulle ta lång tid.
Tryckluftkammaren förlades på 85 m djup under Göta
älvs medelvattennivå, vilket gav luften i kammaren ett
tryck av 8,5 at ö. Storleken fastställdes till 8 000 ms men
utökades senare till 11 000 m3 med en effektiv höjd av 3 m
för att hålla tryckvariationen så låg som möjligt. Vattnet
ledes genom en hävertanordning från älven genom en
horisontell tunnel till ett centralt beläget vertikalt schakt, som
går ned till bergkammaren. Strax ovanför kammaren är
detta schakt avstängt med en betongpropp, försedd med
ett 1 500 mm stålrör för vattnet, ett 600 mm stålrör för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
