- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
305

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Nybyggen - Laboratorium för reaktionsmotorer vid Flygmotor, av Arne Mothander - Världens längsta aluminiumbro, av G Lbg - Engelsk-dansk telegrafkabel, av E L - Televisionslänksystem, av DH

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1U april 1951

305

uttag av luften samt ett mindre rör från
laddningskompressorerna. Det grövre stålröret går ned en bit i en grop
under kammarens golv, så att vattnet strömmar uppåt och
fyller kammaren.

Kompressoranläggningen utgöres av tre
kolvkompressorer på totalt 750 hk med en total kapacitet av 2,15 kg/s
luft. Uppladdningstiden för bergkammaren blir därför
16,5 h. Innan luften ledes ned i bergrummet avkyles den
i en kylanläggning, för att de oljegaser, som eventuellt
medföljer luften från kompressorerna, skall kondenseras,
så att oljedropparna kan avlägsnas i ett elektrofilter.
Ytterligare rening av luften sker i ett filter med aktivt kol.

Inte mindre än tre separata säkerhetsanordningar finns,
om fel skulle uppstå på rörsystemet. Dessa utgöres,
förutom av den tidigare omnämnda häverten vid vattenintaget,
av en avstängningslucka framför den horisontella tunneln
och en flottörventil i den nedre änden av utloppsledningen
för luften. Förutom dessa säkerhetsanordningar finns ett
antal signalelektroder för reglering och kontroll av
upp-och urladdningen av bergrummet.

Luften från tryckluftkammaren uppdelas genom
rörledningar till två huvudprovgrupper, en där stora
luftmängder erfordras, t.ex. fullskalebrännkammare, turbinprovrigg,
vindtunnel för rammotorer, och en där mindre
luftmängder erfordras, t.ex. provriggar för delbrännkammare,
hög-och låghastighetsrigg för gitterprov, kalibreringsrigg för
instrument etc. Vid uttagning av luft för den förstnämnda
gruppen kan man hålla ett tryck av 7,8 at a vid en
luftmängd av 75 kg/s. önskas större luflmängder, sjunker
trycket till följd av strömningsmotståndet, så att man t.ex. vid
125 kg/s erhåller ett tryck av 5,3 at a. Provningstiderna för
de valda exemplen blir 28 resp. 17 min, vilket bör räcka för
erforderliga mätningar. För utökning av
provningsmöjligheterna kan dessutom inkopplas en rörledning från en
kompressor driven av den tidigare omnämnda ångturbinen.

Vid höghastighetsprovriggarna i den senare gruppen
finnes möjlighet till avfuktning av luften och vid
brännkam-marprovriggarna i båda grupperna är anordnat med
förvärmning av luften genom i rörledningarna anslutna
brännkammare för förbränning av fotogen och där
förvärmningen automatiskt kan regleras inom området + 50° till
+ 300°C. För reglering av tryckluften från
tryckluftkammaren finnes i ledningssystemet inbyggt ett antal ventiler,
vilka kan regleras manuellt eller automatiskt.

Turbinprovriggen befinner sig ännu endast på
projektstadiet. För att minska erforderlig bromseffekt är det
lämpligast att prova turbinerna i kallt tillstånd, varvid luft
från kompressoranläggningen kan sugas genom turbinen.

Avsikten är, att laboratoriet så småningom skall utvidgas
med en klimatanläggning för provning av kompletta
reaktions- och rammotorer samt ett ballistiskt laboratorium.
Det senare skall inrymma en vindtunnel med en
mät-sträcka av 0,5 X 0,5 m och med möjligheter att utföra
mätningar vid hastigheter upp till M = 3,5. Luften för dessa
prov kommer att tas från tryckluftkammaren, varigenom
tillgängliga mättider blir relativt långa. Eftersom luft av
övertryck kommer att användas vid proven, kan
mätningar utföras vid höga Reynold’s tal. De två sistnämnda
förhållandena är fördelar, som endast kan uppnås i ett fåtal
redan byggda provanläggningar av detta slag. ( N
Söderberg & G Gudmund,son i Flygtekniska Föreningen 26 jan.
1951). Arne Mothander

Världens längsta aluminiunibro. En vägbro av
aluminium har byggts över Saguenay River i Quebeck, Kanada.
Hela bron är 153,6 m lång med ett 88,4 m bågspann över
flodfåran. Bågarna har lådsektion 1,37 X 0,81 m, 7,01 m
inbördes avstånd och 14,48 m pilhöjd. Den ovanförliggande
farbanan har 6,1 m fackvidd och vilar på i allmänhet
ledade pelare. Aluminiumbron väger 172 t; en järnbro
skulle ha vägt 397 t. Den låga vikten medförde billigare
frakter, enklare grundläggning och gjorde delarna
lätthanterliga (fig. 1).

Fig. 1. Så [-transporteras-]
{+transporte-
ras+} en
bro-balk — av
aluminium.

Materialets hållfasthet beror mycket på dess
värmebehandling; det kan icke efter stark upphettning återfå sin
hållfasthet. Det kan icke heller skäras med gas, svetsas
eller på annat sätt värmas mer än till 175°C. Sågning går
däremot bra. Sedan byggnadselementen givits en vacker
yta, måste de behandlas med stor varsamhet, då de skulle
förbli omålade. Delarna sammanfogades med bultar,
varvid hålens kanter måste aktas. För att skydda mot fukt,
som kunde medverka till uppkomsten av galvaniska
skador, ströks den ena sidan av de hoplagda elementen med
ett slags compound innehållande o °/o zinkkromat (Civil
Engng febr. 1951). G Lbg

Engelsk-dansk telegraf kabel. En engelsk-dansk
telegrafkabel av koaxialtyp, vilken ingår i Store Nordiskes nät,
skall tas i drift inom den närmaste tiden. Den är med sina
567 km den längsta koaxialkabel, som hittills har lagts,
och den längsta polytenisolerade sjökabeln. Det är också
första gången en koaxialkabel användes uteslutande för
tonfrekvenstelegrafi.

Kabeln skall till att börja med överföra 9
telegrafförbindelser, vilka senare skall ökas till 15, varvid förstärkare
får insättas i kabeländarna. Vid ett senare tillfälle avser
man att efter undersökning av störnivån använda en
nedsänkt förstärkare, och skall då komma upp till 36
telegrafförbindelser; dessa skall skötas direkt från London och
Köpenhamn.

Det danska landfästet på Fånö och slutstationen vid
Es-bjerg är förbundna med en 10 km lång särskild kabel, som
innehåller par för de bägge trafikriktningarna. Den för
vidare växelström av 50 p/s för matning av apparaturen i
den obevakade stationen på Fånö.

Den centrala ledaren i koaxialkabeln har en dimension av
4,3 mm. Den isoleras med en blandning av polyetylen och
polyisobutylen upp till en diameter av ca 16 mm. På detta
isolerande lager ligger sedan direkt kopparband, vilka
utgör den andra ledaren. Utanpå den yttre kopparledaren är
sedan lindad tjärad jute samt armering av tolv
galvanise-rade 7 mm järntrådar. Sedan följer ytterligare tjärad jute,
så att kabeln får en total ytterdiameter av 44 mm. Den
väger ungefär 5,5 t/km i luft.

En kilometer från varje ändstation isoleras även den yttre
ledaren med ovan nämnda specialisolation. Avsikten
härmed är att undvika eventuella extra strömmar nära
stranden, vilka annars kunde störa kabeln. Dessutom har en
blymantel lagts över den del av kabeln, som ligger mellan
lågvattenmärket och kabelstationen; detta har vidtagits
uteslutande ur störningssynpunkt.

Dämpningen hos kabeln är 0,18, 0,24, 0,28 och 0,32 dB/km
vid 5, 10, 15 och 20 kp/s (Electr. Rev. juli 1950). E L

Televisionslänksystem. Europas längsta
televisionslänk-system är under byggnad i Storbritannien, där en kedja av
relästationer för tvåvägsöverföring bygges mellan
Manchester och Kirk 0’Shotts, mellan Edinburgh och Glasgow
i Skottland. Länksystemets totala längd är ca 400 km. Det
är uppbyggt av ett antal på ca 50 km avstånd från
varandra placerade, obemannade relästationer. Varje relästa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0321.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free