Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - Hänt inom tekniken - Bättre service för schweizerur - Internationell belysningskongress i Stockholm - Första europeiska vertygsmaskinutställningen - Engineering, Marine and Welding Exhibition - Nya tidskrifter - TNC: 7. Elektroteknisk ordlista, av J W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
310
TEKNISK TIDSKRIFT
skulle sakna beteckningar om märke och kaliber. Invid
bilderna av verken har man avbildat profiler av de för
verken mest typiska delarna. Någon språkkunskap är
knappast nödvändig för att få fram ett reservdelsnummer.
Genom det förenklade beställningssystemet och en
mycket snabb expedition av reservdelar från lager tror man
sig kunna nedbringa urens "liggetid" hos urmakarna
avsevärt.
Internationell belysningskongress i Stockholm. Ett
sektionsmöte av Commission Internationale de 1’Eclairage
(CIE), vilket beräknas samla ca 500 deltagare från hela
världen, kommer att hållas i Stockholm den 26 juni-—5 juli
1951. Förhandlingarna kommer att hållas på KTH.
Närmare upplysningar lämnar CIE:s Svenska
Nationalkommitté, Sveavägen 28 .10. Stockholm, tel. 11 94 90—91.
Första europeiska verktygsmaskinutställningen
anordnas av Verktygsmaskinindustriernas Förenade
Europa-kommitté den 1—10 september 1951 i Paris. Antalet
utställare överstiger 600 från 13 olika länder. Upplysningar
erhålles genom lt*re Exposition Européenne de la
Machine-Outil, 2 bis, rue de la Baume, Paris 8e.
Engineering, Marine and Welding Exhihition (Tekn. T.
1951 s. 160) hålles den 30 augusti—13 september 1951.
Denna utställning för teknisk utrustning har sedan 1906
anordnats vartannat år med undantag för krigsåren. Med
anledning av Festival of Britain kommer årets utställning
att bli särskilt omfattande, och man väntar sig att den
kommer att bli den största utställning av brittiska
tillverkningar, som någonsin har hållits. Bakom utställningen
står bl.a. British Engineers’ Association, 32 Victoria Street,
London S W 1, som även står till tjänst med närmare
upplysningar.
Nya tidskrifter. Tidskriften "Teknisk Information"
utkommer sedan början av 1951 även med en edition
motorteknik. Den nya editionen "behandlar redaktionellt tekniskt
nytt och organisatoriska frågor samt publicerar av
redaktionen för annonsörernas räkning bearbetade
informations-artiklar om nya arbetsmetoder, maskiner, verktyg,
mätinstrument, tillbehör och uppfinningar inom motortekniken
och transportindustrierna". Utgivare är ingenjör Rolf
Hed-gren och fackredaktör ingenjör G V Nordensvan.
Tidskriften utkommer med elva nummer per år och kostar i
prenumeration 10 kr/år.
Svenska Aeroplan AB, Linköping, har börjat utge en ny
teknisk-vetenskaplig skriftserie "Saab Technical Nötes".
Den första skriften i serien innehåller en uppsats av B
Langefors: "Improvement in electric coniputer networks
for some elastic structure".
Saabs firmatidning "Vingpennor" har upphört i sin
svensk-språkiga upplaga och ersatts dels av ett rent internt
organ "Vips", dels av den engelskspråkiga tidigare
parallellupplagan "Saab Sonics" vilken fortsätter att utkomma
med huvudsakligen tekniskt innehåll.
AB Svenska Shells personaltidning "Bolags-Nytt" har
sedan januari 1951 ett nytt namn "Shell-Världen", som icke
så lätt inbjuder till missförstånd.
I England har Department of Scientific and Industrial
Research i samarbete med Royal Society Information
Services Committee på försök startat en ny tidskrift
"Un-ansivered Questions". Tidskriften avser att publicera frågor
inom teknik och teknisk forskning, vilka icke har kunnat
besvaras med anlitande av normala informationskällor,
såsom bibliotekens referattjänst o.d. Svaren, som man
väntar sig skall komma in från läsekretsen, publiceras icke,
utan vidarebefordras direkt till den som ställt frågan.
Tidskriften skall utkomma en gång i månaden, men det är
möjligt att den kommer att utges oftare, om mängden
insända frågor blir stor. Den distribueras till alla de
organisationer, som erhåller "Translated Contents Lists of
Russian Periodicals", men kan även fås av andra på
begäran.
En biavsikt med tidskriftens utgivning är att undersöka,
om informationstjänsten inom det tekniska och
vetenskapliga området kan anses vara tillräcklig och ändamålsenligt
ordnad. Det har t.ex. redan efter de första numren kunnat
konstateras, att en mycket betydande del av
frågematerialet rör försöksmetoder. Om denna tendens håller i sig,
är det ett tecken på att dokumentationstjänsten för
experi-mentalteknik icke är sådan den borde vara.
TNC
7. Elektroteknisk ordlista
Publikationen TNC 15, som i sidantal överträffar alla
föregående TNC-publikationer, bildar ett unikt inslag i
denna serie i så måtto att den jämsides uppvisar de
danska, norska och svenska uttrycken för samma begrepp.
Den utgör en i de tre länderna gjord översättning av
termerna i en ordbok som år 1938 utgavs av Internationella
Elektrotekniska Kommissionen (IEC). Denna
originalordbok har termer och definitioner på franska och engelska
och dessutom översättningar av själva termerna till tyska,
italienska, spanska och esperanto. TNC-publikationen har
inga definitioner — dem får man söka i originalordboken
om så behövs — men har medtagit de engelska termerna.
Dels får man härigenom direkt anknytning till ett av
originalordbokens huvudspråk, dels var det med hänsyn till
uppställningen lämpligare med fyra språk, två på vardera
sidan av uppslaget, än med tre som inte fick rum på
samma sida.
De omkring 2 000 termerna, på vart och ett av språken,
iir fördelade på 14 grupper: grundbegrepp; maskiner och
transformatorer; ställverk, kopplings- och
regleringsapparater; mätdon för vetenskapligt och industriellt bruk;
alstring, överföring och distribution av energi; elektrisk
fordonsdrift; elektromekaniska användningar; elvärme;
belysning; elektrokemi; telegrafi och telefoni; radio;
radiologi; elektrobiologi. Alfabetiska register finns på alla fyra
språken.
Eftersom det är 13 år sedan originalordboken utkom och
denna då hade varit under arbete många år, är det fullt
naturligt att vissa av dess begrepp och termer i dag
verkar föråldrade. Det gäller kanske främst radioområdet, där
utvecklingen gått så oerhört snabbt. Några termer har
därför lämnats oöversatta, men i de flesta fall även av denna
art har dock så goda och moderna översättningar lämnats
som stått att finna.
För den svenska översättningen svarade från början
Svenska Elektriska Kommissionen. Det därifrån erhållna
resultatet granskades och bearbetades av TNC, som nu får
påtaga sig huvudansvaret. För den danska översättningen
svarar närmast den danska Terminologicentralen, och för
den norska Norsk Elektroteknisk Komité.
Att se de tre nordiska språkens termer sida vid sida ger
ett utmärkt tillfälle till jämförelse i fråga om termval och
ordformer. Stickprov tagna här och där i ordlistan visar
att de tre språken lyckats få samma ord, om också med
något olika form, i ca 2/s av de 2 000 fallen, medan
olikheter uppträder i den återstående tredjedelen. Som samma
ord i danskan, norskan och svenskan räknas då även exv.
telegrafnøgle, telegrafnøkkel, telegrafnyckel; størrelse,
stør-relse, storhet. På gränsen står ord som har olika ursprung
men dock utgör varandras närmaste motsvarigheter, t.ex.
dreje, dreie, vrida; flade, flate, yta. Som verkliga olikheter
har räknats t.ex. armsignal, semafor, semafor; største
ud-slag, maksimalutslag, topputslag.
Från början var olikheterna flera, men ansträngningar
gjordes ömsesidigt att nå bättre överensstämmelse. Som
exempel kan nämnas att danskarna av sådana skäl valde
"vandrebølge" i st.f. sitt ursprungliga "fremadskridende
bølge", norrmännen "aggregat" i st.f. "maskinsett", och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
