Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 15. 14 april 1951 - TNC: 7. Elektroteknisk ordlista, av J W - Böcker - Ingenjörshandboken, Register, av Wll - Bo i eget hus, av sah - Nordisk Byggnadsdag V, av Rg - Stockholms Stads Byggnadsnämnds årsberättelse 1949, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
311
svenskarna "avspänningsmast" i st.f. "spännstolpe". Något
djupare ingrepp i de enskilda språkens vanor ställdes det
naturligtvis inga krav på. Redan en sådan ändring som från
fremadskridende bølge till vandrebølge kan ju vara
besvärlig nog, om den första termen fått användning i landets
provningsnormer eller läroböcker.
Upplysningar om originalordboken, IEC Publication 50,
särskilt i fråga om dess anskaffning, pris o.d., kan
erhållas genom hänvändelse till Sveriges
Standardiseringskommission (SIS), Box 16323, Stockholm 16. J W
Böcker
Ingenjörshandboken: Register till delarna 1—5, av T A
Brantjingssoin, Alvar Dahlgren, G Danielsson & Sven
Westergren. Nordisk Rotogravyr, Stockholm 1951.96 s. 4 kr.
I tidigare recensioner av Ingenjörshandboken (Tekn. T.
1947 s. 419, 1948 s. 751, 1950 s. 30) har påtalats den stora
olägenheten att register saknas i de enskilda delarna. Det
register som nu givits ut har man gjort gemensamt för
band 1—5 med hänsyn till att i många fall samma sak
behandlas i olika sammanhang i mer än en av delarna.
Del 3 a, Teleteknik, är dock utelämnad i registret, liksom
de andra specialdelarna 6, 7 och 8.
För den som använder Ingenjörshandboken i sitt arbete
är det givetvis av mycket stort värde att ha ett
samlingsregister med hänvisningar till de olika delarna. Tyvärr
måste man dock konstatera att registret inte blivit riktigt
lyckat. För att kunna använda det förutsättes i alltför hög
grad en ganska ingående kännedom om de olika kapitlens
innehåll. Enligt min mening har man använt felaktig
princip, då man gjort upp registret. Detta följer sålunda i stort
sett de innehållsförteckningar som hör till varje kapitel,
så att man i många fall måste veta i vilket kapitel en fråga
behandlas för att man skall kunna hitta den.
Uppslagsorden borde i mycket större utsträckning slagits ut på sin
uppslagsbokstav istället för att införas under en
huvudrubrik. Ett par exempel kan anföras.
Vill man veta något om en roterugn eller rullugn, letar
man förgäves efter båda dessa ord i registret. Ej heller
finner man något under ugnar, men under rubriken
värmebehandlingsugnar finns uppslagsordet. Gäller det
konstruktion av en kondensor söker man förgäves under denna
rubrik och även under rubriken kondensation — i detta
fall skall man leta under rubriken kolvångmaskiner, vilket
ju är omöjligt att veta, om man inte läst boken.
Nu kan det kanske invändas att registret skulle blivit
alltför omfattande, om det ordnats på ett fullt
tillfredsställande sätt. Detta tror jag dock inte skulle blivit fallet.
Exempelvis kondensorer behöver ju inte stå under rubriken
kolvångmaskiner — detta är ju en onödig upprepning av
innehållsförteckningen i bandet i fråga. Som exempel på
den olämpliga dispositionen av utrymmet kan jag också
nämna att under huvudrubriken "Ångpannor. Reräkning
och dimensionering av ångpanneaggregat" finner man
Beräkning av brännkammartemp. M2:982
Brännkammare och rost, dimensionering M2:982
Brännkammaren, tillfört värme till M2:982
Brännkammartemp., beräkning av M2:982
Uppslagsordet brännkammare förekommer däremot icke
under bokstaven B!
Trots de påtalade bristerna i registret har man utan
tvekan stor nytta av det. VV7/
Bo i eget hus, av Mårten J Larsson & Lena Larsson.
Forum, Stockholm 1950. 172 s., 174 fig. 18,50 kr.
Vi tänker bygga, av SlGIRttlN Bülow-Hübe. Hem i
Sverige, Stockholm 1950. 198 s., ill. 9,50 kr.
Båda dessa böcker är utgivna till vägledning för dem som
står i funderingar att bygga sig ett eget hem, men de
behandlar ämnet ur olika synpunkter, vilka ganska väl
framgår av deras titlar.
I den förstnämnda boken ligger alltså tonvikten på "bo".
Efter en inledning med allmänna synpukter på ämnet,
analyseras hemmets olika utrymmen, eller funktioner för
att använda ett nutida begrepp. I en redigt resonerande
text beskrivs alltså hur entré, sovrum, badrum,
förvarings-utrymmen, vardagsrum, matsal, kök, källare bör vara
dimensionerade och inredda för olika behov och ändamål.
Framställningen är fylld av praktiska detaljupplysningar;
den illustreras också av en mängd skisser och fotografier
av olika utföranden, som har visat sig lämpliga. Icke
heller saknas varningar mot sådant, som kanske är
tilltalande vid första påseende men icke håller i längden. Över
huvud taget är de framförda synpunkterna synnerligen
kloka och framställningen mycket lättläst. Boken avslutas
med ett par kapitel om tomtens och trädgårdens planering,
lite grann om stadsplanering samt en rad exempel på olika
hustyper och planlösningar, från Bostadsstyrelsens nyktra
typritningar till Marcel Breuers fantasirika villa för
Museum of Modern Art (Tekn. T. 1950 s. 825).
Den andra boken lägger huvudvikten på "bygga". Den
börjar alltså med tomtval, diskuterar planlösning och
hustyper, skildrar upprättandet av ritningar, det praktiska
utförandet av konstruktioner, installationer och
ytbehandlingar, ger en utredning om byggnadskostnader,
lånemöjligheter och driftkostnader, samt slutligen en
kortfattad redogörelse för paragrafdjungeln. Även denna bok är
redigt skriven — av redaktören tillsammans med ett antal
fackmän — och trevligt illustrerad.
Som synes kompletterar de båda böckerna varandra
synnerligen väl och dessutom är de av en sådan kvalitet, att
man mer än gärna rekommenderar dem. sah
Nordisk Byggnadsdag V, redigerad av Christer Bring.
Stockholm 1951. 206 s., ill. 15 kr.
Även om man bara hade normala ambitioner att ta del
av vad som hände under de tre dagar Nordisk
Byggnadsdag varade under maj 1950 gick det dåligt att få tiden att
räcka. Nu kan man emellertid reparera skadan och i lugn
och ro läsa om allt av värde som förekom: föredrag,
tekniska samtal, utställningen "Bygg Bättre", utflykter m.m.
Som helhet blir boken en representativ revy över de
problem, som byggnadsfolk av alla kategorier för närvarande
har att brottas med. Det mesta har redan varit publicerat
i olika facktidskrifter, varför boken består av en samling
särtryck med olika stilar, spaltbredder etc. Denna
nackdel uppväges dock av att boken blivit någorlunda billig
och framför allt — kommit ut relativt snabbt. Rg
Stockholms Stads Byggnadsnämnds årsberättelse 1949,
38 s., ill. 1,50 kr.
Av denna, som vanligt typografiskt vårdade och
synnerligen trevligt illustrerade redogörelse, framgår att
produktionen av bostäder i Stockholm 1949 omfattade 6 300
lägenheter med över 13 000 rum, innebärande en ökning av
produktionen med ca 2 000 rumsenheter jämfört med 1948
års produktion. Ökningen av antalet medelstora lägenheter
på bekostnad av övriga typer fortsätter. Lägenheter på
3—5 rum och kök upptog 42 "/o av byggenskapen, mot
58 °/o för 2—3 rum. Dessa senare lägenheter utgör dock
fortfarande 83 °/o av familjebostadsbeståndet i staden.
Omkring 250 butiker, kontor, lagerlokaler, fabrikslokaler,
samlingslokaler etc. färdigställdes under 1949, med en
sammanlagd golvyta av 156 000 m2, den största som har
redovisats sedan 1940. Golvytan per byggnadsenhet fortsätter
att öka kraftigt; för fabrikslokaler var ökningen 40 "/o
jämfört med 1948.
Häftet innehåller som vanligt en förteckning över
viktigare dispensärenden och stadsplanefrågor, bland de
senare i första rummet frågan om leden Tegelbacken—
Södergatan. Genom inkorporering tillfördes Stockholms
Stad under 1949 ett område, som motsvarade en tredjedel
av stadens förutvarande areal.
Till sist innehåller häftet en notis med mycket tänkvärda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
