Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1951 - Nomogram för beräkning av spånekvivalenten vid svarvning, av Lars-Herman Larsson - Andras erfarenheter - Hur öka den amerikanska industrins produktionsförmåga? av Pg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
326
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 3.
Funktionen
f (KU, x).
och y. erhålles då räta linjer genom origo, vilka bestämmer
uttryckets värde på y-axeln. I ett dubbellogaritmiskt
diagram fås som bekant i stället parallella linjer med
lutningen 45°. Denna diagramtyp passar bättre för detta ändamål,
alldenstund man på ett givet pappersutrymme får större
omfattning på diagrammet. Ekv. (7) och (8) blir
bestämmande för dessa linjers vinkelkoefficient i det rätlinjiga
diagrammet. I det andra nomogrammet för ekv. (6) utföres
additionen av termen 1/2 t, vilket sker på känt sätt med
hjälp av parallella linjer (för olika värden på t).
Funktionen / (R/t, k) skall undersökas, och det är då
lämpligt att börja ined ekv. (8). I denna ingår endast en
variabel. R/t, och man erhåller således en kurva, vars form
framgår av fig. 3. där R/t avsatts utefter x-axeln. I ekv. (7)
ingår även r. som variabel, men man ser omedelbart, att
för ett givet värde på x erhålles en rät linje i diagrammet
lig. 3. Hela ekv. (7) kan således åskådliggöras med en
skara räta linjer med olika lutningskoefficienter. Dessa
linjer tangerar kurvan för ekv. (8) just i den punkt, där
ekv. (7) upphör att gälla. För större värden på R/t gäller
kurvan för ekv. (8).
Det förut skisserade dubbellogaritmiska nomogrammet
kan nu sammanställas med kurvskaran i fig. 3, samt det
ovannämnda additionsnomogranimet, och slutresultatet
erhålles i fig. 4, som dock är något onitransformerad. Vid
avläsning i diagrammet går man in med värdet på R/t, som
lätt beräknas i huvudet, går rätt ut till den linje som
svarar mot ställvinkeln y- samt därifrån rakt ner på x-axeln.
Där stöter man på den linje, som svarar mot uttrycket
/
R \
Från den givna matningen på x-axeln går man rakt upp
och får en skärningspunkt med denna linje, varifrån man
5panekvivo/en† g
t,O
0,04 0,06 0,08 0,10 0,20 0,30 0,40 0,50 1,00
Matning mm/varv
Fig. A. Användningsexempel: s = 0,25 mm/varv, t = 1,0
mm, R = 0,5 mm, x = 60° ger q = 6,0 mm \
går rätt ut till vänster och får ut det sökta g-värdet. Under
vägen utföres additionen av 1/2 t på sätt som visats i fig. 4.
Att spånekvivalenten kommit till så liten användning av
praktikens män torde delvis bero på att ekv. (4) och (5)
är rätt otympliga att handskas med vid dagligt bruk. Man
kan dock ha en hel del användning av den. Numera kan
t.ex. en del framsynta järnleverantörer ånge det köpta
materialets bearbetbarhet i form av en kurva över
skärhastighetens Vm — beroende av spånekvivalenten. Vbetyder då
den skärhastighet, som åstadkommer nedslitning av eggen
på 60 min.
Andras erfarenheter
Hur öka den amerikanska industrins
produktionsförmåga? USA står för närvarande inför skickelsedigra tider.
I värsta fall räknar man med ett nytt världskrig, i bästa
fall med att under ett flertal år tvingas upprätthålla
höggradig militär beredskap. För båda dessa alternativ är
högsta möjliga produktion av avgörande betydelse. Man
är medveten om, att den nuvarande produktionen per man
och timme i många fall är den högsta i världen men att
ökning härutöver är en tvingande nödvändighet. Det är
dock lätt att förbise betydelsefulla utvägar, bunden som
man kan vara av förutfattade meningar och politiska
uppfattningar, varför problemställningen ingalunda är
lätt-bemästrad. Till att börja med söker man göra klart för
sig orsakerna till den amerikanska industrins nuvarande
höga produktionssiffror och vad som i det nuvarande
produktionssystemet är av betydelse att slå vakt om och
ytterligare förbättra.
Under de senaste två åren har delegationer, bestående av
representanter för företagsledning, ingenjörer och
arbetsledare från mer än 30 brittiska industrier — inalles mer
än 500 specialister — studerat amerikansk industri. Deras
uppgift har varit att ta reda på, varför den brittiska
produktionen i regel är underlägsen den amerikanska. Mer
än hälften av företagen har i rapporter redovisat resultaten
av sina undersökningar. Ur amerikansk synpunkt är
dessa rapporter mycket värdefulla, enär de lämnar
ickeamerikanska fackmäns synpunkter på frågor av vital
betydelse för amerikansk industri.
Man har funnit drag i amerikansk mentalitet, som verkar
produktionsfrämjande. Alla rapporterna talar om en vitt
utbredd "productivity consciousness" i USA och om en
hos såväl företagsledning som hos de anställda förefintlig
insikt om att hög produktion är en förutsättning för hög
levnadsstandard. Varje anställd från högste chefen till
arbetaren har klart för sig, att hög produktion möjliggör
lägre produktionskostnader och ökade möjligheter för det
egna företaget att stå sig i konkurrensen. De amerikanska
arbetarna förstår, att ökad produktion indirekt kommer
dem själva till godo i form av lägre priser och reducerade
levnadskostnader. I fri marknad och konkurrens kommer
priserna förr eller senare att bestämmas av de fabrikanter,
som tillämpar de effektivaste arbetsmetoderna.
Den fria konkurrensens betydelse vitsordas. "The keenly
competitive spirit" framhålles som något väsentligt för det
moderna USA. Inte så få gånger har det inträffat att
tillverkare, som kunnat hålla en kund i flera år, förlorat
nästa order till en medtävlare, som kommit med något
lägre pris. Dylik konstant press stimulerar
företagsledningen att söka få fram bättre produkter och förbättrade
tillverkningsmetoder, att pröva nya idéer och uppfinningar
för att säkra sig mot att bli efter i konkurrensen. Man
drar sig härvid inte för vissa misslyckanden. Även
arbetarna inser att fri konkurrens är förutsättningen för högsta
effektivitet i produktionen.
Man är inte bara intresserad av, utan angelägen om att
pröva nya idéer, metoder och maskiner. Om en ny metod
är kostnadsbesparande bör den snabbt införas. I vissa fall
fann man, att amerikanska industrianläggningar var av-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
