Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 16. 21 april 1951 - Andras erfarenheter - Hur öka den amerikanska industrins produktionsförmåga? av Pg - Hur atombomben utlöses, av sah - Den magnetiska vätskekopplingens problem, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1U april 1951
327
gjort mer "up to date" än motsvarande brittiska och att
amerikanarna var angelägna om att ha den mest moderna
tekniska utrustningen. Denna mottaglighet för nya idéer
fann man inte enbart hos ledningen.
Villighet att utbyta nya idéer, att dela med sig av vunna
tekniska erfarenheter och att diskutera
produktionsmetoder, även konkurrenter emellan, är ett annat drag av
amerikansk mentalitet, som delegationen fann mera
framträdande än i England. Man är övertygad om att ett dylikt
utbyte är till välsignelse för alla.
Villighet till samarbete, såväl inom det egna företaget
som mellan detta samt kunder och leverantörer, fann man
också vara utmärkande för amerikansk industri.
Sam-arbetsandan mellan olika företag framhålles som en
väsentlig faktor i den framgång den amerikanska industrin
haft. Samarbetet mellan konsumenter och fabrikanter har
modifierat utformningen av många produkter och
möjliggjort att dessa kunnat framställas för lägre kostnader. Man
konstaterar att samarbetet såväl inom företagsledningarna
som mellan arbetskamrater är påfallande livaktigt.
I motsats till vad fallet är i England fann man att
amerikanska arbetare och fackföreningar i allmänhet är mera
villiga att vara med om att införa effektivare
arbetsmetoder. En förutsättning är givetvis att arbetet under alla
förhållanden betalas rättvist. Man har klart för sig att dylika
förändringar är oundvikliga och att de utgör det enda
verkliga hoppet för arbetarna att förbättra sin
levnadsstandard. Fackföreningarna lämnar inget stöd åt arbetare,
som inte gör sitt bästa. Överenskommelser mellan
fackförenings* och företagsledning i USA tillåter den senare att
företa ändringar i ett arbete i den mån nya omständigheter
härtill ger anledning. I England är dessa förhållanden inte
så gynnsamma. En kraftig tendens att söka vidmakthålla
de invanda förhållandena är påtaglig.
Från företagsledningens sida har vidtagits en rad
åtgärder i sj’fte att öka produktionen. Det konstateras att man
kommit längre i Amerika än i det egna landet med
införandet av maskinell drift. Särskilt framhålles att den
utomordentligt omfattande användningen av alla slags
transportmedel har sannolikt mer än något annat möjliggjort
den höga amerikanska produktionen. Amerikanarna har
även kommit längre när det gäller specialisering,
förenkling och standardisering (Tekn. T. 1950 s. 1055). Man har
skoningslöst eliminerat onödig sortering. Vittgående
specialisering inom många företag har fört med sig
reducerade tillverkningskostnader. Härtill har även en långt
gången standardisering bidragit.
Antalet yrkesskickliga arbetare är på sina håll mindre i
Amerika än i England. Detta har sin orsak i en strävan att
ersätta manuella arbetsoperationer, som fordrar särskilt
utbildat folk, med maskinella, i vilket fall man klarar sig
med oskolade eller mindre skolade men mer specialiserade
och ändå fullt effektiva arbetare. Man fann, att den större
amerikanska produktionen icke var beroende på någon
påtagligt större personlig skicklighet hos de amerikanska
arbetarna jämfört med de brittiska. Stort intresse ägnas
frågan att på bästa sätt utnyttja verkligt fackutbildad
personal.
Att vissa ekonomiska förhållanden kan verka
produk-tionsbefrämjande, konstaterades till sist. Inkomstskatterna
i USA stiger inte så kraftigt som de brittiska, vilka hotar
att utplåna eller nästan utplåna ersättningarna för
extraarbeten. I USA kan en person räkna med att få behålla
en skälig ersättning för de extra ansträngningar han gör i
syfte att öka sina inkomster. Tack vare att i USA
företagsvinsterna inte är utsatta för samma hårda beskattning som
i England kan man i USA använda avsevärd del av vinsten
för inköp av maskiner, en omständighet som befanns vara
skälet till USA:s högre produktion. Den direkta
beskattningen av brittiska företag, som kan gå upp till 62 "Vo
av vinsten jämte begränsad vinstutdelning, utgör inte
någon större drivfjäder för ökad produktion.
För en arbetare utgör den omständigheten, att det finns
varor att köpa, en sporre till att vilja förtjäna mer. Man
fann, att den amerikanske arbetaren gärna vill förtjäna
så mycket som möjligt, enär han så länge han har
erforderlig inkomst kan köpa även sådant som det är ont om
i England och att den amerikanska marknaden har mycket
mer att bjuda på än den engelska. De allmänt
praktiserade försäljningsmetoderna i USA bidrar att skapa ett
levande intresse hos arbetaren och hans familj att
förvärva hög levnadsstandard. Man ansåg dessa
omständigheter väl värda att omnämnas på grund av deras inverkan
på produktionen.
Amerikas stora naturtillgångar medför rikligare tillgång
på ett flertal råmaterial än vad britterna kan räkna med
för sin del. Särskilt betydelsefull fann man tillgången på
elektrisk ström för ökad mekanisering. De amerikanska
gjuterierna t.ex. använder två gånger så mycket elektrisk
kraft per ton som de engelska gjuterierna (H L Waddell
i Factory febr. 1951). Pg
Hur atombomben utlöses. Atombombens konstruktion
har delvis kommit ut till offentligheten i samband med ett
spionagemål i USA. Av de framkomna upplysningarna
förefaller det som om bomben — i varje fall i sitt första
utförande — hade formen av en sfär, på vars yta var
placerade 36 laddningar av ett sprängämne av trotyltyp,
utformade för riktad sprängverkan. Under varje laddning
var fastsatta plutoniumstycken av sannolik konisk form
vilka, vid den samtidiga explosionen av
sprängladdningarna, med hög hastighet sköts in mot centrum så att den
bildade en sammanhängande sfärisk massa av överkritisk
storlek.
Det förefaller även, som om i centrum av sfären funnes
ett klot av beryllium vilket under inverkan av plutoniets
alfastrålning avger neutroner, vilka bidrar till att
ytterligare accelerera kedjereaktion i den sammanbragta
plutoniummassan. Möjligt är, att i berylliet är inblandat
radium, som förstärker alfastrålningen.
Denna beskrivning, hur schematisk och ofullständig den
säkerligen är, utgör dock den första beskrivning av
atombombens mekanism som har kommit till offentlighetens
kännedom sedan Smyth-rapporten 1945 (Time 26 mars
1951). sah
Den magnetiska vätskekopplingens problem. Den vid
National Bureau of Standards utvecklade magnetiska
vätskekopplingen grundar sig som bekant på att en
blandning av olja och järnpulver kan bringas att övergå till
nästan fast form genom magnetisk påverkan (Tekn. T.
1949 s. 323; 1948 s. 770). Den har sedan 1948 utsatts för
en hel del prov i olika tillämpningar. Man anser sig nu ha
bemästrat de olika problem, som den har erbjudit under
sin utveckling.
Bortförandet av friktionsvärmet, vilket är ett av de
största problemen hos alla typer av kopplingar och bromsar,
har icke varit särskilt svårt att ordna vid den nya
kopplingstypen. I det ursprungliga utförandet, där olja
användes som bärare för det magnetiska pulvret, får vätskan
själv fungera som kylmedel. Då kopplingen är i
avmagne-tiserat tillstånd kan vätskan fås att cirkulera fritt genom
kopplingens olika delar, och värmet därigenom bortföras.
Då kopplingen är magnetiserad, hindras emellertid
vätskerörelsen av järnpartiklarna, som då blir orörliga, och detta
i högre grad ju större järnpulverhalten är och ju kraftigare
kopplingen är magnetiserad. Med hjälp av särskilda
anordningar, som med centrifugalkraft eller magnetisk dragning
håller kvar järnpulvret inuti kopplingen, har det dock visat
sig möjligt att pumpa igenom tillskottsvätska genom
kopplingen, och därmed kyla denna. De lyckade försök som har
gjorts att i stället för olja använda grafit har för övrigt
gjort det möjligt att använda högre drifttemperaturer och
därmed förbättra värmeöverföringen till omgivningen.
Tätningen erbjuder inga svårigheter i en vertikal
koppling, där vätska och järnpulver hålles på sin plats av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
