Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 17. 28 april 1951 - Andras erfarenheter - Beräkning av dimension, form och anordning av jordelektroder, av F Ö - Spannmålstransport vid skördetröskning, av WS - Nya metoder - Centralvärme med kraftverksvatten, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
352
TEKNISK TIDSKRIFT
nar spänningsskillnaden mellan två punkter på markytan
med 1 m inbördes avstånd.
Proven visar även att en nyligen utlagd elektrod har
större jordmotstånd, vilket även är mera beroende av
markfuktigheten, än en elektrod som legat längre tid.
Jordmotståndet når sitt slutvärde först efter ett par år. Vid
kontinuerlig ström genom en elektrod i jorden sjunker
först jordmotståndet på grund av jordens uppvärmning
men stiger åter kraftigt om uppvärmningen är så stark att
jorden kring elektroden torkar, vilket kan ge upphov till
farliga spänningsgradienter. Enligt proven kan en
elektrod belastas med högst 7 kW/m".
För att begränsa jordledningens inflytande på
berörings-och stegspänningen bör den förläggas på samma djup som
elektroden ända fram till den anläggningsdel som skall
jordas; i vissa fall måste även isolerad jordledning
användas.
Vid kontrollmätning av jordningssystemet bör beaktas
att jordmotståndet når sitt slutvärde först ett par år efter
elektrodernas utläggning (Bull. SEV 1951 h. 2). FÖ
Spannmålstransport vid skördetröskning. Av de ca
6 000 skördetröskor som beräknades vara i arbete i landet
under skördesäsongen 1950 var de flesta gjorda för
säck-ning av spannmålen. Antalet skördetröskor, försedda med
tank för lös spannmål har emellertid ökat starkt under
de senaste tre åren och uppgick 1950 till ca 200. För att
klarlägga under vilka förhållanden säcknings- resp.
tanksystemet passar för svenska förhållanden har
Jordbrukstekniska Institutet i samarbete med Svenska
Lantarbets-givareföreningens arbetsstudieavdelning gjort en
jämförande undersökning av de båda systemen.
När säckning tillämpas, är det önskvärt att på något sätt
underlätta eller helt komma ifrån det tunga och besvärliga
arbetet med lastning av säckarna för hand. Skördetröskan
kan förses med en extra, större säckningsplattform med
plats för ett tiotal säckar som lastas över direkt på en
vagn, varvid säckarna inte behöver lyftas. Lastningen kan
också ske med säcklastare. Av säcklastare har icke mindre
än 14 olika typer studerats och jämförts. Resultaten av
dessa studier har publicerats i institutets meddelande nr
232. (Tekn. T. 1950 s. 1 100.)
När tanksystemet tillämpas, erfordras speciella
anordningar för transport, avlastning och mottagning av
spannmålen. Man har därför gjort försök att på säkraste och
effektivaste sätt ändra om vanliga vagnar så att de lämpar
sig för transport av löst spannmål. Med vagnar som har
inbyggd tipp är avlastningen inte något problem. Saknar
vagnarna tipp, vilket i regel är fallet, behövs däremot en
stationär tankanordning, om man vill undvika det
ansträngande och tidskrävande arbetet att lasta av för hand.
I samarbetet med en tillverkare har Jordbrukstekniska
Institutet konstruerat ett elmotordrivet spel för detta
ändamål. Spelet som redan finns i marknaden är försett med
en elektrisk brytare som förhindrar att vagnen eller
spannmålslådan hissas upp längre än som behövs.
Arbetsstudier över såväl själva skördearbetet som
lastningen, transport och avlastning av spannmål har utförts
i syfte att visa arbetsbehovet vid användning av säck- eller
tanksystem. Avverkningen blev för tanktröskor praktiskt
taget lika stor som för säcktröskor. när tömningen av
skördetröskans tank skedde under pågående tröskning. I
sådana fall då tanktröskan höll stilla i slaget medan
tömningen pågick, sjönk tillverkningen med ca 6 ®/o. Kördes
tröskan däremot ur slaget fram till en i förväg utställd
vagn, blev avverkningen i medeltal 13 lägre än
säck-tröskans. Viktigare än avverkningen är emellertid i regel
hur många man och hur många manstimmar som åtgår
vid skörden. Skördetröska för säckning kräver två och
ibland tre mans betjäning, medan det behövs endast en
man till en tanktröska. Säckningssystemet medför även ett
större behov av personal för lastning, transport och
avlastning än tanksystemet. Jämför man den sammanlagda
tidsåtgången för skörd och hem transport av spannmål
visar det sig därför att i normala fall åtgår endast hälften
så många manstimmar per hektar vid tanksystem som vid
säckningssystem (Jordbrukstekn. Inst. Arsber. 1949—1950).
WS
Nya metoder
Centralvärme med kraftverksvatten. I stadsdelen
Pim-lico i London planeras ett bostadsområde, som skall
omfatta 1 600 bostadshus i nio våningar jämte
samhälls-centrum, fyra barer, ett trettiotal butiker och garage för
200 bilar. En tredjedel härav har hittills byggts.
Värme- och varmvattenssystemet är unikt. Stadsdelen är
belägen vid Themsen mitt emot Battersea-kraftcentralen.
En del av avloppsångan från centralen utnyttjas nu för
att förse bostadsområdet med värme och varmvatten.
Avsikten är att så småningom utsträcka systemet till den
närbelägna stadsdelen Dolphin Square.
Avloppsångan ledes från de två generatorturbinerna till
var sin värmeväxlare, som uppvärmer vatten i ett slutet
system till 95°C. Cirkulationssystemet består av pumpar,
kopplade till korkisolerade 30 cm ledningar, vilka går
under floden i en befintlig tunnel till en mycket stor
vattenackumulator, som befinner sig mitt i
bostadsområdet, fig. 1.
Ackumulatorn utgöres av en stålbehållare med 10 m
diameter och 50 m höjd. isolerad med 8 cm tjockt
korklager. Behållaren är upphängd i ett sextonsidigt
stålfackverk, täckt med i aluminiumspröjsar infattade
råglasski-vor. Mellan behållaren och fackverket finns trappor och
gallerier för underhållet, och högst upp en vridbar kranbalk
Fig. 1. Varmvattenackumulator för uppvärmning av
bostadsområde i London.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
