- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
377

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 18. 5 maj 1951 - Markspänning kring elektriska ställverk vid jordfel på nätet, av Walter Deines och Sigvard Smedsfelt - Två amerikanska regnmakare - Bolagsstyrelseprotokollen offentliggöres - Fläckfria tyger - Ranka bord - Nya metoder - Hårdlödning i saltbad, av SHl

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

5 maj 1951

377

med ett jordfel på 200 eller 380 kV nätet kan via
svagströms-, lågspännings- och manöverledningar nollpotential
införas i en stations kontrollanläggning och stationens
fulla spänning mot oändligheten föras ut ur stationen till
en annan stations kontrollanläggning. Härigenom kan både
person- och materielskador uppstå. En första åtgärd bör
vara, att alla parter, som skall jordas i en mångtrådig
manöverkabel, jordas i en och samma station. Härigenom
försvinner den icke önskvärd potentialdifferensen mellan
parterna. Spänningen mellan part och mantel kvarstår dock i
andra ändpunkten. Till stor del kan anläggningarna
skyddas häremot genom förhöjd isolationsstandard. Vidare kan
man använda avledare, gnistgap, spänningsberoende eller
vanliga motstånd samt isolertransformatorer. Ett studium
av litteraturen visar också, att fullt betryggande
säkerhetsanordningar för en rimlig kostnad kan åstadkommas för
svagströms- och manöverledningarna8’ 8.

Lågspänningsledningar till bostadsområden och
omkringliggande bygd kan även få förhöjd potential, om nollan är
ansluten till stationsjorden. För att eliminera riskerna
härav kan man tänka sig bl.a. att använda
lågspännings-avledare. Om det från lågspänningssystemet matade
området ligger alldeles intill den direktjordade stationen, kan
i stället stationens marklinesystem utsträckas till att även
omfatta detta område; härigenom kommer det att ligga
inom stationens ekvipotentialområde. En tredje möjlighet
är att använda isolertransformator med omsättning 1:1
eller gårdstransformator, vars matande sida är ansluten
till en separat nolla och jordtag; detta jordtag får alltså
ej vara metalliskt förbundet med den direktjordade
stationens jordtag.

Litteratur

1. Austeen, A E W & Taylor, H G: Protection des animaux contre
1’effet des gradierits de tension entourant des électrodes de mise à la
terre. Cigré Rapp. 210, 1937.

2. Rüdenberg, R: Grounding principles and practice. Electr. Eng.
64 (1945) s. 1—13.

3. Bodier, G: La sécurité des personnes et la question des mises à
la terre dans les postes de distribution. Bull. Soc. frän?. Electr. 74
(1947) s. 545.

4. Pjetrocokino, D: De la prise de terre localisée au réseau de
terre étendu. Rev. gén. Electr. 59 (1950) s. 53, 117.

5. Koch, "W: Erdungsmassnahmen für Höchstspannungsanlagen mit
geerdetem Sternpunkt. Elektrotechn. Z. 71 (1950) h. 4 s. 89.

0. Brentani, D: Tötung zweier Pferde durch Schrittspannungen.
Bull. schweizer. Elektrotechn. Ver. 41 (1950) s. 705.

7. ii årder, E L & Bostwick, M A: Protection of pilot wire
cir-cuits. AIEE Träns. 61 (1942) s. 645.

8. Derr, W A, Reagan, M E & Brown, M S: Tests prove adequacy
of protection scheme for open-wire signating lines. Electr. World
5 nov. 1949 s. 71.

Två amerikanska regnmakare, som för att skaffa
nederbörd åt staden Santa Barbara i Californien besprutade
moln med silverjodidkristaller från en 1 200 m bergtopp,
kunde komma hem först på tredje dagen — sedan en väg
hade plogats fram till dem genom de meterhöga drivor som
de själva hade åstadkommit.

Bolagsstyrelseprotokollen offentliggöres hos
International Harvester som anser att de anställda och
allmänheten bör veta vad och hur styrelsen styr. Samma företag
har tidigare låtit sex utomstående experter analysera
företagets skötsel och betygssätta företagsledningen — och
offentliggjort resultatet.

Fläckfria tyger får man genom impregnering med
Ter-son, som gör tyget oemottagligt för alla fläckar av
vattenlösliga ämnen, såsom bläck, kaffe, blod etc. Feta
fläckar går bort genom kemisk tvätt. Impregneringen håller
5 eller 6 vanliga tvättar.

Ranka bord eller stolar botas med underläggsklossar
av silikonkitt, som anpassar sig efter golvets ojämnheter.

Nya metoder

Hårdlödning i saltbad. Man har länge utfört
hårdlödning med låga, i ugn eller genom induktionsupphettning.
Användning av bad av smälta salter är en relativt ny
teknik, som har visat sig mycket användbar. Arbetsstycket
fästs härvid ihop och lod placeras vid fogarna, varefter
alltsammans sänks ned i ett saltbad, som har något högre
temperatur än lodets smältpunkt. Arbetsstycket tas upp ur
badet och kyls, när lodet flutit in i alla fogar. Det stelnar
givetvis, så snart arbetsstycket lämnat badet.

Upphettning i saltbad kan användas för alla material,
som kan hårdlödas, och lödning kan härvid utföras med
lod av vilken typ som helst, t.ex. silverlod, koppar,
mässing och aluminiumlod. För de tre första används bad av
barium-, natrium- och kaliumklorid i blandning, vid
lödning av aluminium och aluminiumlegeringar används ett
särskilt fluoridbad. De faktorer, som bestämmer skarvens
konstruktion och lodets form och placering, är desamma
som vid andra hårdlödningsmetoder. Rengöringen efter
lödningen blir enklare vid användning av saltbad.

Stål hårdlöds vanligen med koppar, men om man
upphettar i saltbad, lär användning av mässing erbjuda många
fördelar. Man kan nämligen härvid nöja sig med en
temperatur på 930°C för koppar. Stålet är då mindre utsatt
för korntillväxt, distorsion och avkolning. Vidare blir
processen billigare, när den utförs vid låg temperatur, men
denna fördel är liten i jämförelse med den ökade
säkerheten vid processens utförande. Fogar av mässing tycks
bli lika starka som av koppar. Att man icke tidigare
använt mässingslödning i större omfattning beror sannolikt
på att zink förgasas vid upphettningen, varigenom fogen
blir porös och ugnselementen angrips av zinkångorna.
Upphettningen i saltbad blir så kortvarig, att dessa
olägenheter bortfaller.

Vid lödning av aluminium måste vissa försiktighetsmått
iakttas. Skillnaden mellan arbetsstyckets och lodets
smältpunkt är ofta liten, och saltbadets temperatur måste
därför ställas in noggrant. Temperaturvariationer i
arbetsstycket på grund av varierande godstjocklek kan
lämpligen minskas genom att värma det till 480—540°C, innan
det sänks ned i saltbadet. Förorening av badet särskilt
med järn måste undvikas och hänsyn måste tas härtill vid
hopfästningen av arbetsstycket. Kan nedsänkning av
tillfälliga surrningar i saltbadet icke undvikas, skall de göras
av nickel, monel eller renaluminium.

Lödning i saltbad påstås ha följande fördelar.
Temperaturen kan hållas inom ± 3°C, varigenom distorsion av
arbetsstyckena genom ojämn uppvärmning undviks. De
uppnår önskad temperatur 4—6 gånger snabbare än i
strålningsugn, därför att värmet överförs genom ledning. Man
behöver sällan upphetta längre tid än 2 min. Ett stort antal
arbetsstycken kan lödas på en gång. Selektiv upphettning
kan ske, dvs. man kan sänka ned ett arbetsstycke så långt,
att lödstället täcks av saltbadet och efter lödning ta upp
det igen utan att resten av det nämnvärt upphettas.
Metallen skyddas mot oxidation och avkolning både under
lödningen och svalnandet, i senare fallet av ett tunt
vidhäftande saltskikt. Därför kan arbetsstyckena antingen
kylas i luft eller i vatten; vätgasatmosfär behöver ej
användas. Saltbadet verkar som flussmedel och sådant
behöver därför ej anbringas. Sätthärdning eller
värmebehandling kan ske samtidigt med lödningen. I förra fallet
används det vanliga aktiverade cyanidbadet för
uppvärmning vid lödningen.

Metoden har emellertid även vissa nackdelar och dess
användbarhet vissa gränser. Den är ekonomisk, blott om
många lödningar görs dagligen, därför att badet antingen
måste hållas smält eller efter avsvalning smältas ned på
nytt. Båda alternativen innebär betydande
energiförbrukning. Flytande arbetsstycken är svåra att hantera.
Konstruktioner, vid vilka lödningen ger ett slutet rum, måste

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0393.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free