Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 19. 12 maj 1951 - Nybyggen - Rysk 35 t stridsvagn provas i Koreakriget, av Einar Bohr - Böcker - Jordhusbygge, av Rg - Luftbehandling i kontor, affärslokaler och restauranger, av Wll - Scientific Russian, av C Bjm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
409
primerande på bemanningen, vilket under aktion ganska
snart måste minska tankens effektivitet.
En stridsvagn säges vara en kompromiss mellan strategiska
mål, lätthet att producera samt största möjliga
bekvämlighet och skydd för besättningen. Den sistnämnda faktorn
synes föga ha beaktats vid konstruktionen av T-34/85, som
kännetecknas av en slags brutal realism. En teknisk
svaghet synes också ligga i en uppenbar brist på egna
konstruktioner och yrkesskickligt folk. Sistnämnda faktor är av
väsentlig betydelse och kan endast delvis uppvägas av
förstklassig produktionsorganisation. (Vagnens alla delar har
instämplade märken för att kunna hopsättas av icke
yrkesskickliga arbetare.) Obestridligen torde emellertid den nya
ryska stridsvagnen vara ett i sitt slag ändamålsenligt och
farligt vapen (Prod. Engng febr. 1951). Einar Bohr
Böcker
Jordhusbygge, av Carl-Olov Lindberg & K G Moliin.
Hem i Sverige, Stockholm 1950. 62 s., 85 fig. 5,50 kr.
Boken börjar med en orientering om var och hur man
bygger hus med väggar av jord (även i Sverige har ett par
sådana byggts) samt vilka egenskaper dessa har. Ett par
dussin bilder visar färdiga jordhus, vilket ofta inte är
lätt att se. Vidare redovisas kommenterade
arkitektritningar till tre hustyper: eget hem, villa och fritidsstuga,
vilka är avsedda "just för jord som byggnadsmaterial och
för utnyttjande av jordbyggets fördelar". Slutligen
beskrives arbetsförfarandet vid ett stampjordbygge, som är det
vanligaste utförandet.
Användningsområdet för jordbygge inskränker sig till
en- och tvåvåningshus, helst på landsbygden och i
villastäder, där jordtransporterna inte blir för långa. Förf.
är uppenbarligen synnerligen entusiastiska för jord som
väggmaterial och försäkrar energiskt mer än en gång, att
det inte rör sig om ett surrogat i kristid. När man läst
igenom boken är man emellertid inte särskilt övertygad.
En bidragande orsak härtill är, att innehållet inte är
vederhäftigt. Det upplyses, att de 40—50 cm tjocka
jordväggarna ger en "god värmeisolering" och en "utomordentligt
god ljudisolering" — vad detta nu kan betyda. För att
bedöma frågor av speciell art (t.ex. lämplig
sammansättning på jorden) får man rådet att tala med "en tränad
jordbyggmästare". Var finner man honom? På basis av
kostnadskalkylen för ett enda hus, byggt i Harplinge (!)
1947, där exempelvis arbetslönen satts till 2 kr/h, drar
förf. slutsatsen, att ett jordhus blir avsevärt billigare än
ett hus av annat material med likvärdiga egenskaper.
Frånsett att denna enda kostnadskalkyl inte säger så
mycket, kan man erinra om att ytter- och innerväggarna
normalt bidrar med mindre än 20 "/o av totalkostnaden.
Måhända har boken inspirerat den riksdagsmotionär, som
nyligen yrkade på att jordhusbygge för fritidsstugor,
friliggande garage och jämförliga småstugor lämnades
utanför byggnadsregleringen. Även vid sådana små hus torde
stor försiktighet ännu så länge vara att rekommendera.
Ett vårdat utseende och snyggt omslag kan inte
kamouflera det mer än lovligt magra innehållet: fakta och
saklighet ersättes ofta av allmänt prat. Rg
Luftbehandling i kontor, affärslokaler och
restauranger, IVA Medd. nr 125. Generalstabens Litografiska
Anstalt, Stockholm 1950. 78 s., 17 fig. 4 kr.
En konferens om luftbehandling i kontor, affärslokaler
och restauranger hölls av IVA:s luftbehandlingskommitté
våren 1949, och därvid hållna föredrag jämte
diskussionsinlägg har nu publicerats som ett IVA-meddelande. Efter
ett inledningsanförande av Alex. Engblom följer Axel
Ahl-marks föredrag "Fysiologiska önskemål beträffande
luftbehandling", "Luftbehandling inom kontor" av Bror
Lundén och "Luftbehandling i restauranger" av Axel Roseli.
Diskussionen omfattar 23 s. Wll
Scientific Russian. A textbook for classes and self-study,
av James W Perry. Interscience Publishers, New York
1950. 816 s. 7,50
Medan en naturvetenskapsman och tekniker ännu i
början av detta århundrade icke behövde ta hänsyn till annan
litteratur än den som var skriven på de stora
kulturspråken tyska, engelska och franska, har i allt flera länder
uppstått en värdefull vetenskaplig litteratur, som man icke
kan gå förbi. Tyvärr har en allt starkare nationalism i
flera av dessa länder gjort att denna litteratur endast
föreligger på landets språk. Detta gör att allt större krav
ställes på forskarnas språkkunskaper.
Så länge det gäller de romanska språken innebär detta
förhållande icke större svårigheter. Även utan djupare
kunskaper i språket torde en forskare med hjälp av
lexikon kunna hjälpligt leta sig fram i en spansk eller italiensk
uppsats inom sitt eget fack. Grammatiken är relativt lätt
och den vetenskapliga vokabulären är med få undantag
bekant för den som kan engelska eller franska. Helt annat
ställer sig förhållandet med de slaviska språken. Språkets
grammatikaliska uppbyggnad, vokabulären och i vissa fall
även alfabetet är helt främmande och därför
avskräckande för den icke speciellt filologiskt intresserade forskaren.
Bland de slaviska språken har speciellt ryskan nu
kommit i förgrunden. Den ryska vetenskapliga litteraturen
upptäcktes under kriget och intresset för den har alltsedan
dess varit mycket stort. Ryssarna har emellertid icke gjort
något för att underlätta dess användning för
västerlänningarna. Tvärtom borttogs 1947 samtliga resuméer och
översättningar av titlarna till engelska, som tidigare fanns
i de ledande ryska tidskrifterna (Tekn. T. 1948 s. 791).
Även om den ryska litteraturen refereras i de stora
referatpublikationerna och man numera dessutom utger
översättningar av innehållsförteckningarna i vissa viktiga
tidskrifter (t.ex. "Guide to Russian technical periodicals"), är det
naturligtvis av stort värde för många forskare att kunna
åtminstone hjälpligt förstå den ryska facklitteraturen.
De vanliga läroböckerna i detta språk är emellertid föga
lämpade för den som endast vill skaffa sig en "reading
knowledge" inom sitt fackområde. De är avsedda för att
lära sig tala språket och för att kunna läsa huvudsakligen
skönlitteratur eller annan vanlig text, men lämnar ingen
som helst vägledning vare sig beträffande vetenskaplig
stil eller vetenskaplig nomenklatur.
Man kan därför säga, att förf:s arbete fyller ett verkligt
behov. Förf. är också mycket skickad för ett dylikt arbete.
Han är kemist och har utgivit vetenskapliga arbeten inom
sitt fack, men är dessutom en framstående lingvist och
förnärvarande "associate professor of modern languages" vid
MIT. I detta arbete visar ban sig dessutom som en utmärkt
språkpedagog.
För att underlätta den första kontakten med ryskan
börjar ban med den ryska vetenskapliga vokabulär, som är av
västerländskt ursprung, och de ryska suffix och ändelser,
som kommer till användning för att sammansmälta detta
främmande material med språket. I väl avvägda lektioner,
som avslutas av kommenterade textstycken ur
naturvetenskaplig litteratur, lämnas sedan en översikt över formläran
och det viktigaste av syntaxen. Arbetet avslutas av en
rysk-engelsk och en engelsk-rysk ordlista över viktigare,
ord, som kan förekomma i vetenskaplig text. De ryska
orden är i stor utsträckning etymologiskt förklarade, för
att som förf. uttrycker det "weave a pattern of associations
able powerfully to assist memorv in acquiring and
retain-ing a vocabulary of Russian words".
A andra sidan ger boken icke någon lätt genväg till
kunskap i ryska, av det enkla skälet att någon sådan icke
existerar. Emellertid kan man med skäl påstå, att inga av
de uppgifter som lämnas saknar värde för den som
uteslutande vill lära sig läsa naturvetenskaplig litteratur.
Boken är tryckt i offset efter maskinskrivet original, "near
print", och är ett utomordentligt prov på vilka goda resultat
man kan vinna med denna reproduktionsmetod. C Bjm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
