Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 21. 26 maj 1951 - Kemiingenjörernas utbildning vid de tekniska högskolorna, av Gustav Carlsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12 maj 1951
451
Kemiingenjörernas utbildning
vid de tekniska högskolorna
Disponent Gustav Carlsson, Ljungaverk
378.962(485) : 66
I Tekn. T. 1950 s. 153 skriver K Borelius: "Grunden för
en diskussion av undervisningen vid KTH måste vara
målsättningen för den, dvs. hur man vill ha den färdige
ingenjören. Den frågan vill jag dela upp i tre punkter,
nämligen hans funktion som fackman, som
samhällsmedborgare och hans tillvaro som individ." Härav drar han
slutsatsen, att undervisningen vid Teknis blott till ca 70 °/o
bör bestå av teknik i inskränkt bemärkelse.
Häri kan jag icke instämma, ty jag anser, att
fackundervisningen skall vara A och O. Teknologerna sållas ju i
olika fållor efter de fackämnen, som de ägnar sig åt, men
detta förhållande har i det närmaste ingenting att göra
med deras uppgifter som samhällsmedborgare. Fostringen
härtill bör nog förläggas till det praktiska livet, där de
olika grupper finns, med vilka ingenjören skall samarbeta.
Det blir något helt annat än den mer eller mindre
special-inriktade, ungdomliga teknologgruppen.
När jag nu framlägger min syn på frågan om, hur den
högre tekniska undervisningen bör utformas, bygger jag
delvis på diskussioner med yngre medarbetare vid
Ljungaverk, vilka har 7—8 års industriell verksamhet bakom sig.
De är ingenjörer, som har gott minne av, hur
undervisningen varit lagd och som även vunnit erfarenhet om den
nytta, de haft av den. Jag skulle tro, att införandet av en
permanent Gallup-undersökning bland dessa ingenjörer
skulle vara av värde.
Vad fordras av den just utexaminerade ingenjören?
Industrin behöver utom akademiker och ingenjörer med
lägre utbildning även högskoleingenjörer både för
forskning, vartill fordras goda teoretiska kunskaper, och som
driftsingenjörer med tillräckliga teoretiska kunskaper för
att kunna bena upp rutinproblem, kunna utarbeta
genomtänkta frågeställningar för såväl egen som centralt
dirigerad forskning för utveckling av industrins processer. De
skall kunna föra en fruktbärande diskussion med
forskarna på tillräckligt hög nivå. De måste dessutom känna väl
till maskinelement och den apparatur, som de skall
handskas med. Slutligen skall de ha god ekonomisk blick för
industriella problem, praktiskt handlag och utpräglat sinne
och läggning för samarbete.
De yngre ingenjörerna har uppställt följande fordringar
på den just utexaminerade ingenjören. Gedigna kunskaper
i de fundamentala teoretiska ämnena matematik, fysik och
kemi, i kemisk-teknisk apparatlära och läran om de
ke-misk-tekniska processerna. Han skall ha en god
ekonomisk överblick, så att han i sitt tänkande ej hamnar i
teknisk-ekonomiska utopier utan står på fast mark.
Dessutom bör han ha en god teknisk allmänorientering, vari
inräknas kemisk teknologi.
Önskemål för undervisningen
Vid ett av avdelningsrådets sammanträden sammanfattade
ordföranden de vid diskussionen framkomna och av
avdelningsrådet delade synpunkterna på följande sätt.
Förlängning av studietiden utöver fyra år ansågs icke
böra ifrågakomma.
Man bör försöka eftersträva en schematid av ungefär
30 h/vecka.
Föredrag vid kemiteknologernas vid KTH studiediskussion den 25
mars 1950.
Föreläsningarna bör i görligaste mån koncentreras till
förmiddagarna och övningarna till eftermiddagarna.
Undervisningen i matematik bör anpassas efter
kemisternas behov.
Differentiering av olika studieriktningar bör icke
förekomma förrän i fjärde årskursen.
Den personliga kontakten mellan lärare och elever bör
man försöka förbättra.
En väsentlig del av kurserna bör genom självverksamhet
kunna inhämtas av de studerande och skall därför icke
meddelas på föreläsningar.
Avdelningsrådet ställer sig välvilligt till ett eventuellt
framkommande förslag om ändring av ämnena
värmeteknik och maskinlära till industriell värmeteknik. Detta
ämne, som är av stor betydelse, bör även omfatta
automatik.
Läroämnet hiss- och transportanordningar är synnerligen
viktigt.
I görligaste mån bör man försöka att under studietiden
också tillgodose sådana läroämnen, i vilka de studerande
kommer i kontakt med den mänskliga faktorn.
Avdelningsrådet uttalade också önskvärdheten av att
undervisning i dokumentationsteknik på något sätt
meddelas och noterade med tillfredsställelse de upplysningar
som givits om att litteraturstudier och undervisning i
litteraturstudieteknik i stor omfattning redan meddelas.
Jag skulle för min del vilja tillägga, att även orientering
i patentfrågor bör uppmärksammas. Nationalekonomi och
rättskunskap bör om möjligt även inrymmas. För min del
tror jag, att en schematid av 30 h är för hög med tanke
på självverksamhetens vikt och betydelse.
Tonvikten har sålunda lagts på de grundläggande ämnena,
då det är svårare att senare rätta till bristande kunskaper
i dem. Jag tror även, att undervisningen i dem verksamt
bidrar till att lära Osquar att tänka klarare, mera logiskt
och grundligare. De ekonomiska synpunkterna bör kunna
inarbetas i de mera ingenjörsbetonade ämnena och jag
vill i detta samband framhålla, att enligt min åsikt en
målforskare måste ha ekonomiskt sinne i minst lika hög
grad som en produktionsingenjör.
Jag tror på kompendiet som stomme vid undervisningen
och som stöd för kunskapsinhämtandet. Föreläsningarna
skall belysa problemen från olika aspekter, vilket bör ge
läraren möjlighet att variera sin undervisning från år till
år till fröjd både för sig själv och för eleverna. Avbrott i
föreläsningarna kan gärna göras för att skapa bättre
kontakt mellan lärare och elever, men professorn måste se
till, att de inte urartar till någon amerikansk cirkus, om
det nu överhuvud föreligger någon risk härför med tanke
på den svenska mentaliteten. Värdet av mellantentamina
och korta propedeutiska kurser, som ju redan tillämpas i
vissa ämnen, innan övningarna börjas, kan inte nog
framhållas.
Ett ordentligt examensarbete mot slutet av studietiden är
säkerligen av stort värde och jag skulle tro att det
uppslag, som kom från professorerna vid KTH vid
professorskonferensen hösten 1949, var ett gott uppslag. Där
diskuterades en större kombinerad planerings- och
projekteringsuppgift för ämnesgrupperna industriell värmeteknik,
kemisk-teknisk apparatlära och de kemisk-tekniska
processerna.
Från mina medarbetare har framkommit några speciella
önskemål, som jag sammanfattar på följande sätt.
Det är av vikt, att räkneövningarna bedrivs så, att
eleverna verkligen förstår operationerna.
Undervisningen i fysik skall koordineras med
matematikundervisningen, så att tentamensprov på nödvändiga delar
av denna fullgjorts, innan de delar av fysiken påbörjas,
för vilka dessa kunskaper är nödvändiga.
Låt inga laboratoriekurser bli så stora, att man utbildar
laboratoriebiträden i stället för ingenjörer!
Fördelen med den nuvarande uppdelningen i oorganisk
och organisk kemisk teknologi ifrågasattes starkt. Följan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
