Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 23. 9 juni 1951 - Hänt inom tekniken - Värmetekniska konferensen 1949, av Wll - TNC: 12. Några frågor rörande en, två eller flera, av J W - Problemhörnan, av A Lg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
TEKNISK TIDSKRIFT
Konstruktion och material för moderna
högtrycksmatar-pumpar av centrifugaltyp, av I Karrasik, s. 1 027—1 032.
Matarvatten
Entwicklung der Wasserreinigertechnik in Deutschland,
av H E List, IVA Medd. nr 123, Stockholm 1950 s. 5—33.
Moderna metoder för behandling av vattnet vid
ångpanneanläggningar. av L Simonsson, s. 34—36.
Kemiska metoder för rengöring av ångpannor, av L
Ahrn-bom, s. 47—48; diskussion (L Ahrnbom, J Troëdsson, I
Juhasz), s. 47—54.
Industriella frågor
Några synpunkter på järnverkens värmeproblem, av P
Löfström, Jernkont. Ann. 134 (1950) s. 24—37, 40;
diskussion (T Wykrnan, N Ericsson, II Erikson, T Hedbiiek),
s. 38—39.
BT-systemet för alkaliregenerering vid sulfatfabriker, av
K G Trobäck, Sv. Pappers-Tg 53 (1950) s. 8—12.
Ett nytt sodahusaggregat, typ Combustion-Maskinverken,
av T Wykrnan, Sv. Pappers-Tg 53 (1950) s. 205—209.
Eldfasta material för ugnar och eldstäder, av L
Fredholm. Industri-Tg Norden 78 (1950) s. 72—79.
Instrument och reglering
Automatic boiler control, av J E 0’Breen, Instruments
and Measurements Conference Stockholm 1949, Träns. IVA
Stockholm 1950, s. 79—83.
Automet er principen och dess tekniska
användningsområden, av H v. Hortenau, s. 98—101.
Oxygen analyses based ön its paramagnetic properties, av
R S Medlock, s. 102—106.
Neuere deutsche Wärmetechnische Messgeräte und Regler,
av H Toeller, s. 107—113. IV//
TNC
12. Några frågor rörande en, två eller flera
Att dess är genitivform till den eller det och inte kan
syfta på plural torde stå klart för de flesta, fastän fel
mot denna regel inte är ovanliga i skolorna. Man bör
alltså inte skriva "studera förhållandena i alla dess
enskildheter", utan: deras enskildheter, eller endast:
enskildheter.
Vanligare är försyndelserna i fråga om vars, som i
korrekt språk likaledes endast bör få syfta på en, inte på
flera. "Alla sådana byggnader, i vars väggar eller
takbeklädnad ingår tegel" bör ändras till: i vilkas...
I finlandssvenskan betyder vardera var och en av två,
inte av flera. Men eftersom -derå är en fornsvensk
ordform med betydelsen: av dem, finns hos ordet självt ingen
grund till sådan inskränkning, och i rikssvenskan är man
mera tolerant. Man kan alltså, om det i övrigt faller sig
lägligt, mycket väl använda vardera om var och en av
tre eller flera. Dock passar ordet uppenbart bäst när
antalet är litet. "I kraftstationen har installerats fyra
generatorer på vardera 15 000 kVA." — Det sagda gäller även
orden endera, ingendera, någondera, vilkendera.
Konjunktionen antingen — eller syftar normalt på två
möjligheter. Ordet antingen hette i äldre fornsvenskan
"annattwäggia", vilket betydde: ett av två (jfr
tvegge-handa). Den ursprungliga förbindelsen med räkneordet två
är dock genom ordformens avslipning numera knappast
skönjbar, och man kan känna sig oförhindrad att skriva
t.ex. "denna vinkel är antingen trubbig eller spetsig eller
rät", alltså med upprepande av "eller" för de ytterligare
tillkommande möjligheterna, eller "denna vinkel är
antingen trubbig, spetsig eller rät", med "eller" endast på
sista platsen. Bäst passar konjunktionen dock fortfarande
i sin grundbetydelse, en av två. Analogt bör man bedöma
varken — eller. "Jag såg honom varken före eller under
eller efter sammanträdet", eller "varken före, under eller
efter..." Detsamma gäller vare sig — eller i negerad sats.
— För dessa konjunktioner hänvisas i övrigt till TNC 17
s. 32.
Det heter normalt: såväl A som B. Även här kan man
öka ledens antal och skriva: såväl A som B som C.
Skriver man: såväl A som B och C, eller: såväl A och B som
C, innebär detta att de med "och" förbundna leden bildar
en grupp för sig. "Uppsatsen beskriver såväl arbetsmetoder
som arbetsmaskiner och verktyg."
Konjunktionen dels — dels kan ännu lättare än de förut
nämnda byggas ut till tre eller flera led, och framför det
sista "dels" sätter man då ibland ett "och", t.ex. "dels röd,
dels blå, dels gul och dels vit." Även när det är fråga om
endast två led får det inte anses vara fel att skriva "och",
särskilt om "dels" kan ersättas med delvis, t.ex. "bollen
är dels röd och dels blå", men ibland även eljest, t.ex.:
"Jag tänker inte komma; dels har jag ont om tid, (och)
dels finner jag det tämligen onödigt." — På ungefär
samma sätt förhåller sig än — än och liknande uttryck. "Än
slank ban hit, och än slank han dit, och än slank ban ner
i diket."
Fallen bådadera och både — och vållar ingen tvekan.
Här har man alltför stark känsla av att det gäller två led
för att frestas till annan användning av orden. J W
Problemhörnan
Problem 4/51 var följande: "En kedja som väger t kg/m
är upphängd så, att dess nedre ände nätt och jämnt berör
ett fast, horisontellt underlag. Kedjan slappes. Beräkna
dess tryck mot underlaget som funktion av den sträcka
kedjan successivt hunnit falla!" (Problemförf. är tacksam
för förslag till en enkel och nöjaktig experimentanordning
för mätning och demonstration av tryckförloppet.)
Vi betraktar kedjan sedan den fallit stycket x och sålunda
nått hastigheten v = -J^ = ^2 g x. Eftersom några krafter
ej finns i kedjan under fallet, bestämmes falltrycket P
mot och från underlaget av impulssatsen: "rörelsemängd
= kraft " tid", dvs. med tillämpning på masselementet dm
av
d x
dm- — = P dt
dt
Nu är dm = t • dx, varav
l(lx\2 , O
P = t - J = t v* = 2 Tgx
Totala kraften på underlaget blir sålunda rgx + 2 rgx =
3 rgx.
Uppgiften liar enligt denna eller någon snarlik metod lösts
av T Ygge, I Fallan, sign. Ög, Ör, H L, N E och Hel.
Tryckförloppet gestaltar sig tydligtvis
så som tidsdiagrammet (den undre
figuren) visar. Något förslag till
mätanordning av på samma gång enkel och
verkligt praktisk natur kan ej sägas ha
framkommit. Från ett par håll har
dock den tanken framkastats, att
trycket skulle kunna mätas piezo-elektriskt
eller medelst en till en luftkudde
kopplad manometer. Svårigheten ligger väl
här i att få tryckmätaren tillräckligt
tröghetsfri. Man skulle ev. kunna lösa
denna del av problemet genom att i
stället för kedja använda en rad kulor
i en svagt lutande ränna, så att
falltiden blir förlängd. Tryckförloppet
kunde ev. registreras på en fallande
skiva eller på en pendel av papp. Lg
dx,dm
tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
