- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
521

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Mineraloljefett som smörjmedel vid sjösättning av fartyg, av N Lll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

16 juni 1951

521

Miner alolj efett

som smörjmedel

vid sjösättning av fartyg

621.892.2 : 629.128.3

Före en avlöpning uppbygges, huvudsakligen av trä, en
släde, på vilken skrovet vilar under sjösättningen, då det
glider nedför ett par lutande parallella banor, sammansatta
av längsgående fyrkantstockar eller plankor på stadigt
underlag och fortsättande ett stycke ut i vattnet på den s.k.
sjöbädden.

För att minska friktionen mellan träytorna på släde och
glidbana har man brukat använda ett lager av talg med
såpa ovanpå, lagt över glidbanorna under släden och så
långt ut på sjöbädden som möjligt. Det är viktigt att
smörjmedlet är av god kvalitet och lämpligt för ändamålet.
Annars kan det gå som H G Hammar berättade i uppsatsen
"En kristids-sjösättning" (Tekn. T. 1922 s. 59). Ett 10 000
tdw lastmotorfartyg skulle sjösättas på Götaverken den 10
september 1919, men kunde icke fås att börja röra på sig,
trots att två kraftiga hydrauliska rammar användes för att
skjuta på. Först sedan omfattande extra åtgärder vidtagits
och sammanlagt ca 800 t tryck verkade i
avlöpningsrikt-ningen, kunde man fyra dagar senare rubba skrovet med
släden, så att det började glida, varefter sjösättningen gick
som vanligt. Besväret tillskrevs det använda smörjmedlet,
köpt under benämningen "rysk såpa", vilken vid
besiktning förefallit fet, men som utsatt för fartygets tryck måtte
ha ändrat egenskaper och rent av verkat fastlimmande. Det
som efter avlöpningen låg kvar på glidbanorna var
grynigt och hårt.

Innan den moderna mineraloljeindustrins tillkomst
användes talg i mycket stor utsträckning som smörjmedel för
lager o.d. Talgen är dock numera inom detta område
praktiskt taget utträngd av petroleumprodukter, som lättare
anpassas för olika fall och fordringar. Detsamma gäller för
såpa. Vart och ett av de gängse smörjfetten består av en
såpa, till vilken satts mineralolja. Oljeindustrin, som i
betydande omfattning också sysslar med framställning av
smörjmedel, har ju stora resurser i fråga om tillverkning
och utprovning av lämpliga smörjmedel för olika behov.
Man började därför tänka på användning av
mineraloljeprodukter även som smörjmedel vid avlöpningar, allrahelst
otillräcklig tillgång på vegetabiliskt fett och såpa många
gånger uppstått och vållat svårigheter för varven.

Laboratorieprov och modellförsök

De första med tanke särskilt på för sjösättningsändamål
lämpade mineraloljefetten tillverkades och
laboratoriepro-vades omkring 1934. Åtskilliga problem, förenade med
av-löpningars ganska komplicerade förhållanden, måste lösas
på tillfredsställande sätt. Data från sjösättningar av fartyg
av olika slag och storlek visade, att det beräknade statiska
medeltrycket på glidbanorna kunde variera mellan 1—33Ai
t/eng. kvf. (11—41 t/m2). Under en avlöpnings olika stadier
varierar icke blott nämnda medeltryck på glidbanorna,
utan tryckfördelningen under släden blir ganska olikartad,
och vid slädens övre ända, kriet, förekommer mycket höga
tryck per ytenhet, då fartyget skjutit ned så långt i vattnet,
att det börjat vrida sig kring kriet. Det gällde därför att
få fram ett sådant smörjmedel, som tålde minst lika höga
tryck per ytenhet som det maximala, som veterligen
förefunnits vid sjösättning av stora och tunga fartyg, såsom
slagskepp. Utförda tryckprov med det framställda
smörjmaterialet visade att detta kunde motstå 16 t/eng. kvf.
(175 t/m2) utan att ta skada eller nämnvärt förändras.

Laboratorieproven följdes av modellförsök med i skala
utförda fartyg, slädar, bäddar och glidbanor under
belastningsförhållanden möjligast jämförbara med vid verkliga

Fig. 1. Påläggning av S-fett över B-fettytan vid en
sjö-bädd. Smetigt jobb!

avlöpningar. Ett annat provningssätt, som man begagnade,
var att med visst tryck hålla den med smörjmedlet
överdragna ytan på ett trästycke emot en roterande träcylinder.

Mineraloljefett vid sjösättningar i USA och Europa

Sedan man på varv i Förenta Staterna med framgång
introducerat de nya mineraloljeprodukterna, började snart
nog även europeiska varv använda dem, och särskilt varven
i norra Italien, där man vid början av andra världskriget
allmänt frångått talg och såpa som smörjmedel vid
sjösättningar. I USA har man sjösatt tusentals fartyg, t.ex. det
stora slagskeppet "Missouri", med mineraloljefett på
glidbanorna.

I Holland hade man tidigare brukat belägga glidbanorna
med ett lager av paraffin, täckt med ett tunnare skikt,
innehållande animaliskt och vegetabiliskt fett tillsammans
med mjuk såpa. Bristen på matfett i detta land efter andra
världskrigets slut bidrog till att man där desto hellre
övergick till mineraloljefett, vilket också stoppar bättre i
sommarvärmen. Vid tekniska högskolan i Delft utförda prov
visade att ett visst mineraloljefett kunde tåla ett tryck av
7,6 kp/cmE (76 t/mB) jämfört med 3,2 kp/cm2 för det" andra
slaget. Detta gjorde att De Schelde-varvet beslöt sig för att

Fig. 2. Så långt som möjligt utåt sjösidan belägger man
glidbanorna med smörjmedel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free