Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 24. 16 juni 1951 - Ramsågningens kinematik och kinetik, av Cyril Schaub - Teknetium och prometeum, av SHl - Byggnadstekniken i USA under 1950, av G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
520
TEKNISK TIDSKRIFT
dersökningarna visade att en tanddelning av ca 23 mm vid
stukade tänder och en stockdimension av ca 200 mm ger
högsta möjliga ^ vid konstant inställning av matarvalsarna.
Detta måste innebära att matningstrycket i detta fall och
under givna betingelser (tandform och materialdimension)
blir minimalt. Saken kan kvalitativt förklaras på följande
sätt: vid mycket små tanddelningar blir spånutrvmmet i
tandluckorna för litet i förhållande till den avverkande
spån-volymen per tand. Detta resulterar i "spånträngsel" med
ökat matningstryck samt minskat r\ som följd. Vid mycket
stora tanddelningar är d ej, som ekv. (8)—(10) förutsätter,
litet jämfört med slaglängden 5. Detta medför att den
avverkade spånvolymen per tand kommer att öka mera än
proportionellt mot d. Idealiseras t.ex. tandformen till
triangulär samt fordras konstant sidostabilitet vid olika
tanddelningar, kan spånutrvmmet A uttryckas som
4
.4 = konst • d 3
Spånvolymen V är till en början för små d-värden
proportionell mot d enligt ekv. (8)—(10) men ökar starkare för
större d-värden. Man erhåller således det förlopp som fig. 5
visar. Spånträngsel erhålles då inom området 1 vid liten
och området 3 vid stor tanddelning. Vid stora
tanddelningar kan saken accentueras genom att endast en del av det
geometriska spånutrymmet är effektivt. Det bör samtidigt
hållas i minnet att för stora tanddelningar ger grova spån,
som menligt inverkar på virkets ytbeskaffenhet.
Spännings optiska undersökningar
Spänningsoptiska undersökningar utfördes vid en given
tandform. Tre belastningsfalll studeras: likformig dragning
i bladet, tandspetsen belastad av en skärkraft, och
tandspetsen belastad av matningskraft.
Isokromaternas fördelning och ordningstal framgår av
fig. 6—8. Som synes av fig. 6 är formfaktorn vid likformig
dragning av bladet ca 2. Påkänningen i tandluckans botten
ökas således med en faktor 2 jämfört med den likformiga
dragpåkänningen i blandet. Vid belastningsfallen 2 och 3
enligt fig. 7 uppstår påkänningar i och omkring
tandspetsarna. Dessa påkänningar orsakas av skär- och
matningstrycken på tänderna och är därför variabla under sågning.
De utsätter således sågbladet för utmattningspåkänningar
och kan i kombination med den höga överlagrade
påkänningen i tandbottnarna i extrema fall föranleda uppkomst
av utmattningssprickor och -brott hos tänderna och i
tand-luckorna. Av ovanstående framgår betydelsen av
ytbeskaf-fenheten i tandluckan. Grova smärgelrepor eller
smärgel-härdning kan verka nedsättande på sågbladets
utmattningshållfasthet och därigenom äventyra dess livslängd.
Spänningsmätningar med trådtöjningsgivare har utförts på
ramsågblad med delningsram, inpostade med fem 170 X 1,63
mm blad (nominell area 253 mm2); töjningen uppmättes på
mellersta bladet vid 20 mm överskär. Följande
medelspänning o, maximalspänning i tandbottnen o max och
dragkrafter P uppmättes
Inpostning a amax P
kp/mm2 kp/mm2 kp
normal ........ ......... 24 48 6 150
hård .......... ......... 30 60 7 650
Som synes är påkänningen i tandbottnen efter
inpost-ningen relativt hög. Den använda tandformen vid dessa
försök var: tanddelning 28 mm, tanddjup 16 mm,
bröstvinkel 15° samt släppningsvinkel 25°, dvs. samma som vid
de spänningsoptiska försöken.
Teknetium och prometeum har framställts i
milligramkvantiteter av AEC, och härigenom har det blivit möjligt
för Bureau of Standards att studera deras egenskaper och
mäta våglängder och intensiteter hos deras spektrallinjer.
Man har härvid uppmätt ca 5 000 nya linjer, av vilka de
starkaste är minst 1 000 gånger känsligare än elementens
röntgenspektra. Genom dessa arbeten har man fått
bindande bevis för dessa syntetiska elements existens, och
kännedomen om deras optiska spektra bör underlätta eventuellt
upptäckande av dem i naturen (Iron Age 15 mars 1951).
SHl
Byggnadstekniken i USA under 1950. En av president
Truman utsedd kommission för flodreglering har utrett
frågor om flodernas tillgodogörande. Man lade vikt vid
enhetliga planer för flodernas utnyttjande i sin helhet och
ägnade sig särskilt åt sådana företag som icke vore
ekonomiskt lönande men som vore av stor social betydelse.
För dammbyggnader har presidenten anbefallt
sparsamhet och givit företräde åt sådana företag, som lämnar
energi till försvarsanläggningar eller ger bevattning åt
arealer, som öka produktionen av livsmedel. Flodregleringar
har genomförts endast om de ger betydande vinst för
befintliga kraftverk. Anordningarna i Mississippi har
förbättrat avbördningsförhållandena. så att ett vårflöde — i
storlek det tredje i ordningen sedan 1844 — icke vållade
något besvär.
Byggandet av ång- och vattenkraftverk pågick i
exempellös grad under 1950 och synes komma att fortsätta i år.
Särskilt de statliga atomenergianläggningarna kräver
elkraft. En ny vattenkraftstation för 652 MW motsvarar
endast halva behovet för en atomenergianläggning vid
Pa-ducah. Ky.
Pumpmagasinering av vatten för kraftalstring har hittills
funnits på endast en plats, men under 1950 har man vid
Buchanandammen i Colorado börjat använda
överskottsångkraft för pumpning av vatten till magasinet, som sedan
utnyttjas vid toppbelastning.
Kylning av betong vid dammbyggnader till högst 10°C
har blivit en vanlig föreskrift. Man uppnår detta genom
nedkylning av materialierna med kylt vatten eller is.
Vägbyggandet har efter andra världskriget kommit på
efterkälken. Sammanlagda årsutgifterna för nybyggnad
och underhåll närmar sig 3 800 M $ men anses
otillräckliga, vilket framgår av det ökade underhållet. Av 350 000
km landsvägar behöva 255 000 km förbättras och av 22 500
km gator böra 16 000 km moderniseras. USA:s kongress
har beviljat 500 M $ för nästa budgetår. För landets
försvar har nybyggnad av 64 000 km mellanstatliga vägar
ansetts nödvändiga.
Beläggningars hållbarhet har prövats på en 7,2 km
provsträcka byggd 1941 i Maryland med trafik av lastbilar
med belastning från 8,5 t på en bakaxel till 20,5 t på
tandemaxlar. Trafiken sköttes så, att varje punkt av
vägen belastades 1 gång per minut. Av 8.5 t lasten erhölls
endast obetydliga skador, under det att man i körfilen
för 20,5 t lasten fick så stora skador, att försöken här
måste avbrytas två månader i förväg.
Vägbyggnadsstudierna har under 1950 framför allt rört
sig om inverkan av gummitillsats till bituminösa
beläggningar. Försök har pågått sedan 1948 och fortsätter. Man
har konstaterat, att gummitillsatsen förbättrar
beläggningens homogenitet, att den minskar sprickbildning över
fogar i gammalt betongunderlag och att beläggningen icke
så fort förlorar bromsningsegenskapen som beläggning
utan gummi.
Under 1950 har prövats metoden att sprida olja över
beläggningen som skydd mot skadeverkningar av salt för
issmältning. Metoden förväntas ge visst skydd. För att
hindra beläggning att bli slirig i väta brukar man sprida
petroleum blandad med en flyktig mineralsprit,
sammanlagt 5,5 1/m2.
För en ny väg, som skulle tåla 17,4 t axeltrvck, blev
beläggning med asfaltbetong billigare än med cementbetong.
Beläggningen utfördes 11,5 cm tjock på en 20 cm
makadambädd vilande på ett 85 cm lager av speciellt graderad
jord (Engng News-Rec. 29 mars 1951). G Lbg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
