Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1951 - Fordonsstyrda signaler, av Bo Hertzman-Ericson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1951
539
Fig. 5. Magnetisk detektor (L M Ericsson); t.v. betong fundament för en spole; i mitten spolen nedlagd och färdig för
ingjutning i asfalt; t.h. spolen ingjuten.
innan signalen slår över till rött. En kortare
varningstid skulle innebära risk och göra föraren
osäker.
Visar signalen rött och gult innebär detta
endast att klarsignal kommer inom 3 s; en förare
som nalkas korset vet då att han kan passera
stoppgränsen efter denna tid. Inte under några
förhållanden får han passera stoppgränsen så
länge signalen visar rött—gult. Röd signal ensam
eller tillsammans med gult betyder obönhörligt
stopp.
Antag nu att ett fordon närmar sig korsningen
inot grönt ljus och ingen trafik går fram i den
korsande gatan. När fordonet passerar över
detektorn erhålles en impuls som kvarhåller det
gröna ljuset så lång tid som fordonet behöver
för att passera korset. Inga impulser i den
korsande gatan kan under denna tid åstadkomma
någon ljusväxling. Kommer flera fordon efter det
första åstadkommer dessa i tur och ordning en
fördröjning av det gröna ljuset när de passerar
över detektorn.
Kör ett fordon mot rött ljus och ingen trafik
går fram i den korsande gatan växlar signalen
i samma ögonblick fordonet passerar över
detektorn till rött—gult; fortsätter fordonet med
normal hastighet (35—40 km/h) får det
klarsignal när det kommer fram till stoppgränsen.
När det inte finns någon trafik i den korsande
gatan är det därför likgiltigt om signalen visar
rött eller grönt ljus; ett fordon kan i båda fallen
köra igenom korset utan att stanna eller
bromsa in.
Låt oss nu anta att en följd av fordon kör mot
grön signal i A-gatan och att ett fordon passerar
över detektorn i B-gatan, fig. 7. Detta fordon kan
inte omedelbart åstadkomma en signalväxling
och bryta fordonsströmmen i A-gatan, men när
det passerar över detektorn anmäler det sin
ankomst. Denna anmälan registreras i
signalställaren; så snart som en tillräckligt stor lucka
uppstår i fordonsströmmen i A-gatan växlar
signalerna och släpper fram det väntande fordonet i
B-gatan. En tillräckligt stor lucka innebär att
ett fordon måste ha passerat stoppgränsen innan
nästa fordon passerat detektorn.
Kommer inga fler fordon i B-gatan återgår
sedan klarsignalen till fordonsströmmen i A-gatan
så snart fordonet i B-gatan passerat korset.
Passerar däremot flera fordon över detektorn i
B-gatan registreras dessa i tur och ordning och
när B-gatan får klarsignal kvarhålles denna så
lång tid som åtgår för att släppa igenom de
anmälda fordonen. Uppkommer inte någon lucka i
A-gatans fordonsström och ett fordon anmält sig
i B-gatan får det vänta en viss fastställd
maximitid varefter signalerna tvingas växla.
Går obrutna körfiler fram i båda riktningarna
växlar signalerna efter maximitider, som är
proportionella mot gatornas trafikbelastning. I detta
speciella fall verkar signalerna som fast
tids-inställda. Även under topptrafik förekommer
emellertid luckor i trafiken; det är framför allt
vid dessa tillfällen soin de fordonstyrda
signalerna visar sin överlägsenhet. De utnyttjar smi-
1 3s:
Fig. 6. Engelska ljusväxlingssystemet.
Fig. 7. Gatukors med
fordons-detektorer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
