Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1951 - Fordonsstyrda signaler, av Bo Hertzman-Ericson - Boklån till radioaktiva laboratorier - Piskning i linor - Saltlager i England - En tillsats till eldningsolja - En billig GM-räknare - En kall glasstav - Konserverade körsbär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
542
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 11. Svenska ljusväxlingssystemet.
rött eller grönt. Det gula ljuset har ingen annan
betydelse än att det varnar för att en ljusväxling
kominer inom 3 s.
Antag nu, med det svenska systemet som det nu
tillämpas, att ett fordon kör mot rött ljus i
A-gatan och ingen trafik går fram i B-gatan. När
det passerar över detektorn får signalen i B-gatan
grön—gult ljus men fordonet i A-gatan har
fortfarande rött ljus och måste bromsa in och stanna
vid stoppgränsen. Sedan får det rött—gult ljus
och måste vänta i 3 s innan det kan köra vidare.
Fordonet måste således bromsa in, stanna och
vänta i 3 s trots att inget fordon passerat i
B-gatan. Detta måste givetvis irritera en förare.
Med det engelska systemet kunde fordonet
passera korsningen direkt utan någon inbromsning.
Nackdelen med det svenska systemet blir ännu
mera markant om man antar att tio bilar
kommer körande efter varandra mot rött ljus och
ingen trafik går fram i den korsande gatan. Alla
tio bilarna tvingas att stanna efter varandra och
sedan i tur och ordning åter sätta i gång.
Eftersom reaktionstiden för varje förare i genomsnitt
är 0,8 s, tar det bara på grund härav ca 8 s
innan det sista fordonet kan starta sedan det
första satt i gång.
Tillsammans med tid för inbromsning och
acceleration blir tidsförlusten avsevärd i förhållande
till det engelska systemet, där alla tio bilarna
kunde köra direkt igenom korsningen utan
någon inbromsning. Det är just detta förhållande
att det inte i onödan stoppar fordonsfiler i
rörelse som det engelska ljusväxlingssystemet i
kombination med fordonsstyrda signaler får en
så god kapacitet.
Man skulle visserligen med bibehållande av det
svenska systemets princip att endast visa gult
ljus tillsammans med rött eller grönt kunna
efterlikna det engelska systemet och få en
ljusväxling som endast tar 3 s. Detta skulle
innebära att rött—gult och grönt—gult lyste
samtidigt i de båda korsande gatorna. Men ett sådant
system skulle inte bli trafiksäkert. Grönt—gult
motsvarar här det engelska enbart gult. Gult
ensamt betyder emellertid stopp men
grönt—-gult innebär inget förbud mot att köra och
uppfattas också av många förare som en uppmaning
att raska på emedan signalen snart skall växla.
Det kan då inträffa att ett fordon passerar
signalen grönt—gult i samma ögonblick som den
växlar till rött samtidigt som ett fordon i den
korsande gatan med flygande start passerar sig-
nalen som just växlar till grönt och en kollision
kan lätt bli följden.
Med den stora ökning av trafiken som man
väntar främst i Stockholm blir det sannolikt
nödvändigt att ändra det svenska
ljusväxlingssystemet i enlighet med det engelska för att få
tillräcklig kapacitet i de hårdast belastade
gatu-korsen, så att man kan avveckla trafiken i de
centrala delarna av staden. Det är även planer
på att i Stockholm samordna en del
signalregle-rade korsningar till ett progressivt system. Ett
sådant progressivt system går emellertid inte att
genomföra med bibehållande av den svenska
ljusväxlingen.
Man kan ju alltid påstå att det svenska
ljusväxlingssystemet är trafiksäkrare än det
engelska därför att växlingen mellan grönt och rött
tar 6 s i stället för 3. Detta är emellertid inte så
säkert. Trafikanterna i ett system där växlingen
tar lång tid irriteras av att få vänta i onödan och
de kommer snart underfund med att de kan köra
mot röd signal i närheten av växlingarna utan
att detta innebär någon risk. Detta faktum
undergräver respekten för det röda ljuset. Skall
man åstadkomma respekt för signalerna måste
systemet fungera på ett sådant sätt, att föraren
ser att det innebär en risk att köra mot röd
signal. Undersökningar i Stockholm har också visat,
att en stor procent förare kör mot röd signal.
Roklån till radioaktiva laboratorier medför problemet,
att boken blir smittad och inte kan återställas. Vid Oak
Ridge-laboratoriet utsändes därför önskade tidskrifts- eller
boksidor över en faksimilsändare till en mottagare inom
laboratoriet, där man sedan på lämpligt sätt kan
oskadliggör kopian.
Piskning i linor till lyftmagneter eller fallkrossar, då
lasten plötsligt släpps, förhindras om man i linan
inkopplar en lastvagnsring som dämpare. Arbetet går snabbare
och linans livslängd ökas väsentligt.
Saltlager i England har påträffats vid borrningar i
närheten av Whitby, Yorkshire. Fem borrhål har träffat två
olika lager av sylvinit; det övre är 6 m tjockt och håller
17 %> KC1, för det undre är motsvarande siffror 7,5 m
och 32 °/o. Man uppskattar lagren till minst 200 Mt.
En tillsats till eldningsolja, kallad Thermisol, hindrar
hopbakning av submikroskopiska partiklar i oljan, som
tenderar att samlas i ledningssystemet och därvid orsakar
igensättning av silar och filter.
En billig GM-räknare kan byggas efter en beskrivning,
som AEG har publicerat. Instrumentet drivs av
ficklampsbatterier och kan säljas för ca 16 $.
En kall glasstav bränner hål i trä, om den försätts i
ultraljudsvängningar. Värmealstringen är helt lokaliserad
till kontaktytan mellan glas och trä.
Konserverade körsbär håller sig längre, om de befrias
från spår av järnföreningar, vilket kan ske genom
behandling med kalciumphytat. Bären missfärgas annars
snabbt redan vid en järnhalt av 0,025 °/oo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
