Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 25. 23 juni 1951 - Nya metoder - Förbättrat färg-TV-rör, av sah - Påldrivning med gummiblåsa, av sah - Andras erfarenheter - Samhällsplanering i kontakt med allmänheten, av Stig Nordqvist - Akustiska störningar i vatteninstallationer, av Ove Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16 juni 1951
549
Den färgämnesbärande skärmen har nu 600 000 punkter
i stället för tidigare 350 000 och metallmasken bakom
skärmen 200 000 hål i stället för 117 000. En väsentlig
minskning i punktstrukturens synlighet lär vidare ha
åstadkommits genom användning av en av Hazeltine utvecklad
en-färgsöverföringsmetod, som innebär att man genom
subtraktion av vissa bildsignaler färglägger bildens grövre
delar, ungefär i enlighet med ögats eget färgseende
(Electronics febr., maj 1951). sah
Påldrivning med gummiblåsa. För neddrivning av
pål-ämnen. bestående av ett tunt rör av korrugerat stål, har
man i USA försökt en ny metod. En cylindrisk gummiblåsa
föres in i röret och blåses upp med komprimerat kväve
så att den fyller ut röret. Genom att blåsan med stor kraft
häftar fast vid rörets innerväggar tar blåsan detta med sig
under drivhammarens slag. Då röret har nått bottnen,
öppnas en ventil så att blåsan tömmes och kan tas ut ur röret.
Detta fylles sedan med betong.
I rörets botten är fastsvetsad en platta som utestänger
vatten. Bland andra fördelar anges att denna bottenplatta
icke blir uthamrad, eftersom blåsan driver mot rörets
väggar: den kan icke heller tryckas in, eftersom blåsans nedre
del är inpassad dikt mot den (Eng. News Rec. 11 jan. 1951).
sah
Andras erfarenheter
Samhällsplanering i kontakt med allmänheten. Enligt
den gamla metoden att sätta tjuvskytten som skogvaktare
bör man vid samhällsplaneringen söka få de olika
samhällenas invånare att själva medverka i planarbetet.
Planförfattaren måste vara god regissör och inte endast
fackman i trängre bemärkelse. Med fortsatt bildspråk: När
kniven sättes in, bör patienten vara så väl förberedd, att
han själv inser operationens nödvändighet. I Düsseldorf
har man insett detta och därför också kommit längre med
planarbetet än i de flesta andra större tyska städer.
Fig. 1. Sedan de första planidéerna offentliggjorts visade
sig följande inskrift på ett gammalt hus, som skenbarligen
var vigt åt döden: "Gud skydde detta hus från nöd och eld,
från skatt och stadsplanering!" — Huset blev skyddat.
För att från första början undvika varje intryck av att
arbetet bedrevs bakom stängda dörrar upptogs redan under
’"skisstadiet" ingående förhandlingar med föreningar,
institutioner och kårer med god resonans hos allmänheten.
Kontakter söktes sålunda med industri- och
handelskammaren, hantverksföreningen, fackföreningarna,
fastighetsägareföreningen, hembygdsföreningen och många andra.
Sedan ett preliminärt planförslag uppgjorts
offentliggjordes detta vid en omfattande utställning (1—31 oktober
1949), som besöktes av ungefär 25 000 personer (staden
hade 1946 ca 420 000 invånare). En utförlig katalog
redogjorde för det utställda planmaterialet och för planens
intentioner, och fackmän stod under hela utställningstiden
till förfogande för upplysningar. I samband med
utställningen hölls även ett flertal offentliga föredrag, som
behandlade Düsseldorfs utvecklingshistoria, planens rättsliga
grunder, dess ekonomiska verkningar och aktuella
stadsplaneproblem. En offentlig diskussionsafton lockade
närmare 2 000 personer.
Möjlighet fanns att inom två veckor efter
utställningstidens utgång skriftligen framföra synpunkter på
planförslaget. Inte mindre än 265 yttranden inkom, ömsom diffust
utopiska, ömsom vederhäftigt sakliga. Av dessa yttranden
var 10 högst allmänt hållna, 58 berörde renodlade
stadsplaneproblem och övriga 197 var betingade av
fastighetsintressen och kretsade kring frågor om skadestånd och
rättsligt förfarande. De 58 yttrandena rörande
stadsplaneproblemen behandlades sedan vid fyra offentliga
diskussioner, vid vilka planförfattare och insändare var närvarande.
De väsentligaste yttrandena sammanställdes, och
tillsammans med planförfattarnas ställningstaganden och
protokollen från de fyra offentliga diskussionerna följde dessa
planförslaget till myndigheterna.
Under planarbetets gång utgavs slutligen ett tiotal skrifter
och utlåtanden, framförallt berörande planens ekonomiska
konsekvenser. Dessa skrifter gav sålunda besked om bland
annat den totala marklösen- och skadeståndskostnaden
samt om den årliga belastning på stadens budget, som
planens genomförande skulle medföra. Vid beräkningen av
årskostnaden utgick man från den förutsättningen, att den
nu planerande generationen bör få uppleva planernas
förverkligande, vilket innebär en utbyggnadsperiod om 30 år
(F Tamms i Baumeister nov. 1950). Stig Nordqvist
Akustiska störningar i vatteninstallationer. I många
bostadshus ger de sanitära installationerna upphov till
besvärliga akustiska störningar. I vatteninstallationerna kan
uppstå tre olika typer av buller: stöt i vattenrören,
brum-toner samt utströmningsljud. Den förstnämnda typen
uppkommer genom för plötslig avstängning eller öppning av
kranarna och bekämpas genom att man undviker snabbt
självstängande kranar eller genom att man inskjuter
tryck-utjämnande element i installationen. Brumtoner uppstår
genom svängningar hos ventilkonerna i kranar med slitna
packningar och försvinner i regel, när de senare utbytes
mot nya packningar.
Utströmningsljudet är den mest förekommande störningen
i vatteninstallationer. Ljudet uppkommer genom
vattenstrålens deformation vid passage genom kranens
utströmnings-sektion, som är mycket liten i förhållande till vattenröret
och där vattnet därför får stor strömningshastighet. De vid
kranen alstrade akustiska störningarna fortplantar sig
sedan via ledning och vattenstråle till husets stomme,
varifrån de utstrålar som luftljud. En minskning av
utströmningsljudet förutsätter således, att man omsorgsfullt
utväljer tysta kranar till installationen — om sådana nu finns.
För akustisk kontroll av olika krantyper har i Danmark
föreslagits en metod, som i princip nära ansluter sig till
praktiska förhållanden. Sålunda monteras den vattenkran,
som skall provas, på ett rörsystem, fastsatt med hållare i
närmare beskrivna punkter på en 5 cm plattvägg.
Rörsystem och krän är monterade på väggens ena sida och
försätter under vattentappningen plattväggen i svängningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
