Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 26. 30 juni 1951 - Hur en medicinsk uppfinning exploateras, av Sven Malmström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
564
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 2. Koloxidprovare, t.h. konventionell konstruktion med
22 detaljer, t.v. ny konstruktion med 8 detaljer.
vi ha instrumentet i tillverkning. Ytterligare
förbättringar är hjärtligt välkomna, men vi kan inte
ta in dem förrän i nästa serie."
Det är givet att direktör Archimedes’ beslut
måste ha fattats efter noggrant övervägande,
men jag tror, att han gör rätt, om han fattar det
på ett ganska tidigt stadium, för det är bättre att
ha ett till 80 % fullkomligt instrument inom ett
år än att vänta i två, tre år på ett 90-procentigt.
Konstruktion och tillverkningskostnader
Och därför glider Hippokrates’ instrument in
i det stadium av sin utveckling, som har den
största betydelsen för vad det kommer att kosta och
därmed för hur det lyckas, nämligen till
konstruktionen. En akademisk apparat är aldrig
mogen att direkt tas i produktion. Varje företag
måste nämligen anpassa konstruktionen av sina
produkter till sina produktionsresurser, som kan
vara mycket olika. Varje enskild detalj i
konstruktionen och även dess helhet måste granskas
och man måste överväga, om var och en är
utformad för att så effektivt som möjligt motsvara
sitt ändamål, samtidigt som den är så enkel och
billig som möjligt i framställning. En sådan
överarbetning brukar löna sig väl. Det är ingalunda
orimligt att en skicklig konstruktör därvid kan
minska framställningskostnaderna till en
bråkdel av det ursprungliga även vid tillverkning av
mycket små serier.
Fig. 1 visar ett exempel på dylik
konstruktionsrationalisering av medicinska apparater. Till
vänster synes ett konventionellt mikroskop med
C-stativ. Denna konstruktion stammar från
första världskriget, en tid då man icke var lika hårt
pressad ur kostnadssynpunkt som nu och
konstruerade för helt andra tillverkningsmetoder
än de moderna. Det är en ur
användningssynpunkt god konstruktion, som sålts i
hundratusentals exemplar, och det har blivit något av
en tradition inom medicinarkretsar att så skall
ett laboratoriemikroskop se ut.
Men till höger synes ett nytt Nife-mikroskop.
Det har konstruerats för att motsvara alla
fordringar på ett medicinskt laboratoriemikroskop
och för att med standarddetaljer kunna
kompletteras för mera kvalificerade uppgifter. Därmed
överträffar det ur användningssynpunkt det
gamla mikroskopet, samtidigt som dess delar
lämpar sig för tillverkning i en modern
finmeka-nisk fabrik. Resultatet i förbättring och
förenkling anar man redan av instrumentets utseende,
men det framgår bättre av en jämförelse mellan
antalet detaljer: I det gamla mikroskopet ingår
157, i det nya endast 80.
Ett annat exempel är en gashaltsprovare för
koloxid (fig. 2), dels i amerikansk upplaga, dels
i svensk. Antalet detaljer i det amerikanska
instrumentet är 20, i det svenska 11. Den förras
tillverkningspris i Sverige beräknas till fyra
gånger det senares, men det är troligt att det
amerikanska instrumentet på grund av
massfabrikation ändå kan göras ganska billigt.
Ett annat viktigt sätt att på
konstruktionsstadiet ta ned kostnaderna är att använda
standarddetaljer och byggnadselement, som kan köpas
färdiga, t.ex. reläer, småmotorer, vibratorer,
kugghjul, differentialer etc. I detta hänseende
har de stora industriländerna USA, Tyskland
och England ett väsentligt försprång framför
oss, eftersom man där på nära håll har ett
mycket större urval av komponenter att välja mellan
i en rad olika prisklasser och kvaliteter.
Det är sålunda inte små fordringar, man ställer
på en apparatkonstruktör. Han skall ha ingående
verkstadskännande och sinne för
kostnadsbespa-rande användning, han måste vara vaken, så att
han i främmande tillverkningar ser
standard-detaljer, som han själv kan använda, och han
måste ha ett hästminne för att komma ihåg, var
han kan få dem. Men om fordringarna är stora
och arbetet krävande, så ger yrket igen, och
apparatkonstruktion är en av de mest fascinerande
sysslor, som en ung tekniker kan önska sig.
Apparaten i tillverkning
Vi återvänder nu till den hippokratiska
fotometern och bevittnar, hur den under
konstruktionskontorets behandling pånyttföds i
raffinerad gestalt. Experimentverkstaden bygger nu ett
par provexemplar, som på nytt pinas ur
användnings- och produktionssynpunkt. Så småningom
blir en definitiv modell fastställd, och det
utställs produktionsorder på en första serie
kommersiella instrument.
Nästa stadium är produktionsverkstaden, och
om konstruktionskontoret fullgjort sitt uppdrag
riktigt, skall produktionens alla önskemål redan
vara tillgodosedda. Framställningskostnaderna
kan ändå bli ganska olika i olika verkstäder,
beroende på arbetsledningens effektivitet och
omdöme samt arbetarnas skicklighet, vilken man är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
