Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 28. 11 augusti 1951 - Ultraljudet inom kemisk teknik, av Olle Lindström - Lignin i bilringar - Mygg tycker om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
599
Tabell 1. Kostnad (kr/m’) för ultraljudbehandling av
lösningar
W/cm" Vattenupp- Genomsnittlig behandlingstid
värmning ls 30 s 1 m 5 m 10 m 30 m 1 h
°C/min
0,01 0,14 0,01 0,2 0,5 2 5 14 28
0,1 1,4 0,1 2 5 23 46 140 280
1 14 1 23 46 230 460 1 400 2 800
10 140 8 230 460 2 300 4 600 14 000 28 000
geringar.ligger man oftast inom området 0,1—1
W/cm3 och behandlingstider på i bästa fall
30—60 s.
En beräkning av kostnaden för emulgering med
moderna emulgeringsapparater enligt samma
princip som den ovanstående, lika
amorteringstid etc., ger ett belopp på 0,5—1 kr/m3.
Emulgering med ultraljud torde därför för närvarande
ställa sig åtminstone en tiopotens dyrare än
gängse tekniska förfaranden. Ej heller den ryska
"ånga genom Kapillär"-metoden torde kunna
konkurrera med dessa metoder.
Tabell 1 visar, att vid måttliga effekter och
korta behandlingstider ställer sig
ultraljudbehandling ändock ej särskilt dyrbar. Dessa villkor
torde bäst kunna uppfyllas vid agglomerering.
Ultraljudets verkan är i detta fall därtill av
specifik natur och kan ej lätt åstadkommas på
annat sätt. Man kan därför förmoda, att
agglomerering i vätskesystem är ett område, där vissa
reella förutsättningar finns för ett användande
av ultraljud i den kemiska tekniken. Det är
tänkbart, att agglomerering med ljud och följande
centrifugering kan utgöra ett alternativ till
filtrering vid svår skilj bara system. Helt generell
kan dock ej denna metod bli, prövning måste ske
från fall till fall. Hur processen förlöper beror
ju i sista hand av rent kolloidkemiska faktorer.
Slutord
Avsikten med denna uppsats har närmast varit
att ge en uppfattning om ultraljudets
möjligheter som generell process- och förfarandeenhet
i den kemiska tekniken. Det har framkommit att
inom detta avgränsade område
ultraljudbehand-ling oftast är dyrbar och att de effekter som
uppnås, ehuru i sig själva intressanta, i de flesta
fall kan åstadkommas med betydligt enklare och
billigare medel. Man bör därför i första hand
söka sådana tillämpningar, där ultraljudverkan
är specifik. Av stor betydelse är även att
behandlingstiden och ljudeffekten av ekonomiska
skäl bör göras ringa. Agglomerering är ett
förfarande, där dessa fordringar i en del fall kan
uppfyllas. Betecknande är att koagulering av
aerosoler med ljud redan är ett tekniskt
förfarande.
Vid mer värdefulla behandlingsobjekt reduceras
den proportionella kostnaden för
ultraljudbehandlingen, varigenom dennas höga pris förlorar
i betydelse. Exempel på sådana
användningsområden är framställning av fotografiska
emulsioner" eller framställning av katalysatorer med
liög aktivitet10’15. Inverkan av ultraljud på
bakterier och proteinämnen är ett område, som är
föremål för ett livligt studium i dessa dagar3. Det
förefaller inte omöjligt att just detta område i
framtiden kan ge tekniskt användbara resultat,
t.ex. framställning av för medicinen nyttiga
substanser genom nedbrytning med ultraljud.
En värdefull egenskap hos ultraljudapparater
är, att de är relativt mångsidiga; samma enhet
kan t.ex. användas både för emulgering och
agglomerering. Detta måste vara en fördel
särskilt i den finkemiska industrin, eftersom
utnyttningstiden för ultraljudanläggningen
därigenom kan hållas hög.
Mycken vetenskaplig och teknisk forskning
måste ännu utföras, innan man med någon större
säkerhet kan avgöra ultraljudets möjligheter i
den kemiska industrin. Man kan hoppas, att den
intensiva ultraljudforskning, som nu äger rum
världen runt, så småningom skall lämna svar
på dessa frågor.
Litteratur
1. Alexander, P: Powerful acoustic waves, Research 3 (1950) s. 68.
2. Beuthe, H, Furbach, E & Sörensen, E: Wasserreinigung durch
Ultraschall, Akust. Z. 4 (1939) s. 209.
3. Bradfield, G: Summarized proceedings of symposium ön
app-lications of ultrasonics, Proc. phys. Soc. Lond. 63 B (19Ö0) s. 305.
4. Rrohult, S: Splitting of Ihc haemocyanine molecule by
ultra-sonic waves, Nature 140 (1937) s. 805.
5. Claus, R & Schmidt, E: Vber die Erzeugung dispcrser
Metall-zuständc durch Ultraschall, Kolloid-Beih. 45 (1936) s. 41.
6. Claus, R: Ober ein neues Verfahren zur Erzeugung
phnlo-graphischer Halogensilbergelatincmulsione, Z. techn. Phys. 16 (1935)
s. 109.
7. Coffin, C C & Funt, R L: The effect of sound waves ön
fractional distillation, J. phys. coll. Chem. 53 (1949) s. 891.
8. Lindström, O & Lamm, O: Ön some chemical effects produced
by ullrasonic waves, J. phys. coll. Chem. (antagen för publicering).
9. Lindström, O: Cell för framställning av elementär fluor,
Tekn. T. HO (1950) s. 451.
10. ScHLESMANN, C H: Gclation process involving supersonic
treat-ment. US Pat. 2 457 091.
11. Schmid, G: Die erste Ultraschalltagung in Erlangen vom 2. bis 4.
Mai 1949, Naturw. 37 (1950) s. 14.
12. Schmid, G: Ultraschall in der Chemie, Z. Elektrocheni. 44 (1938)
s. 728.
13. Schmid, G & Rommel, O: Zerreissen von Makromolekylen durch
Ultraschall, Z. phys. Chem. Abt. A 185 (1939) s. 97.
14. Scholander, A: Utfällning av kalciumsulfat ur övermättade
sul-fitavlutar, Sv. Papp.-Tg 53 (1950) s. 681.
15. Teichner, S & Pernoux, E: Fractionnement aux ultrasons d’un
kiselguhr servant de support des catalyseurs Fischer, C. R. Acad.
Sci. Paris 230 (1950) s. 1063.
Lignin i bilringar är ett litet bidrag till utnyttjandet av
de oerhörda mängder av detta material som nu går som
avfall. En tillsats upp till 50 "Vo lignin till naturgummi har
visat sig ge en starkare, segare och lättare produkt än det
nu mest använda fyllnadsmedlet carbon black.
Mygg tycker om mörka tyger tio gånger bättre än ljusa.
Romiill verkar mera tilldragande än nylon och svettiga
kläder mera än rena. Över 15°C föredrar myggen fuktiga
kläder, men därunder torra. Koldioxid, eter och bensin
lockar myggen, men inte kloroform. Om man håller andan
blir man inte biten så ofta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
