Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - Norska vägar och bilfärjelinjer, av Nils J Ljungzell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 augusti 1951
615
barare konstruktion har inan på Vestlandet gått
in för avrundning av bussarnas akterända, fig. 16.
En viktig detalj är förbindningen mellan färjan
och bilbron. Det har varit vanligt med kättingar,
fästade vid bron och fastlagda på pollare ombord
på färjan. Detta sätt har i Möre og Romsdal fylke
dock vållat en del missöden, varför man där
allmänt övergått till den i fig. 17 återgivna
låsanordningen, som visat sig fungera säkrare.
Höjning och sänkning av bilbroarna utföres
varierande. Oavsett vilket system som användes
bör lyftmekanismen vara kombinerad med
motvikter. Då behövs mindre kraft för brons
manövrering, och höjningen resp. sänkningen sker
snabbare. Små Beebe-vinschar om 3—5 t eller
bilkardanväxlar tillsammans med motvikter i
vajerupphängning är enkelt och effektivt. Ett
dylikt arrangemang i form av en portal över
ytterändan av bilbron framgår av fig. 18. Ett
utförande av både färjläge och portal i
träkonstruktion på Kvanne—Rökkum-leden synes på
fig. 19, och ett modernt färjläge med portal i
järnkonstruktion på fig. 20. Mer än 70—80 %
av brovikten anses icke böra utbalanseras,
emedan bron annars icke tillräckligt snabbt kan
följa med färjans rörelser i sjön och då tunga
fordon köra över bron. I Möre og Romsdal före-
Fig. 19. Färjläge och portal i träkonstruktion.
Fig. 21. Höjning och sänkning au bilbro med
bilkardanväxlar och balansvikter i ett torn vid ena sidan.
Fig. 20. Portal i järnkonstruktion vid ett färjläge i
Hardangerfjorden.
Fig. 22. Järnvägsbuffertar i fenderverket för upptagande
av stötkrafter vid ett färjläge i Möre og Romsdal.
kommer ett arrangemang, där portalen ersatts
ined ett torn på bilbrons ena sida (fig. 21).
Färjkajen utsättes för stark slitning och ibland
skadegörelse av färjorna vid tilläggen.
Skyddsanordningar med kraftiga fjädrar tillämpas bl.a.
vid färjlägen i Danmark. När en färja törnar
emot delar av kajen, behöver färjan icke ha så
stor hastighet för att det ändock skall uppstå
stora stötkrafter. Genom insättning av
stålfjädrar i fenderverket dämpas stötkrafterna
avsevärt; färjans levande kraft omsättes i det arbete,
som utvecklas vid fjädrarnas hoptryckande.
Fjädrarnas största betydelse ligger i det skydd,
som färjorna därigenom beredes. Skada på en
färja medför ofta stora kostnader och kan leda
till driftstopp. Fjädersystem har försökts på
några färjlägen i Möre og Romsdal med gott
resultat. Ett där tillämpat utförande med användande
av järnvägsbuffertar synes på fig. 22. Man har
även funnit förmånligt att inbygga stålfjädrar
i upplagringen av bilbroarna för att hindra dessa
att skadas, då färjan stöter emot brokanten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
