- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
618

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 29. 18 augusti 1951 - Interna industritransporter i USA, av Erik Nothin - Oförstörbara likare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

’618

TEKNISK TIDSKRIFT

Fig. 2. Maskin för automatisk stapling av färdigpackade
kartonger på pallar; den av kartongerna bildade
enhetslasten lämnar maskinen på en dubbel rullbana.

en modern, elektriskt manövrerad gripanordning för att
med telfer eller travers transportera på varandra staplade
behållare. Som synes sker styrningen av dessa i
förhållande till varandra med- tillhjälp av de förlängda
hörnbeslagen.

De för godstransporter till och från järnvägsvagn eller
bil numera så allmänt använda rullbanorna göres allt
oftare av dragspelstyp för att bekvämt kunna anpassas
efter lokala förhållanden med vridning åt sidorna eller
hopskjutning och förlängning av banan. Då en dylik
rullbana användes för transport från inkommande fordon till
monteringsband eller lager, erfordras servicepersonal blott
vid rullbanans båda ändpunkter.

För längre och ej i rak linje gående transporter användes
ofta kombinationer av band och rullbanor, nämligen band
för de långa och raka transportsträckorna samt rullbanor
som korta sidolinjer för transport av godset till och från
de raka bandsträckorna, ävensom för att i kurvor förmedla
förbindelse mellan banden.

Då transportgodset har sådan form (t.ex. framskjutande,
spetsiga partier) att det ej lämpligen kan placeras direkt
på rullbanan eller bandet, uppställes det ibland redan vid
hopsättningen på en fotplatta av enklaste slag, som får
medfölja som underlag under transporten fram till
färdiglagret eller nästa arbetsplats.

Avfallet borttransporteras helst på maskinell väg. Vid
större företag sker detta ofta med under golvytan
placerade transportband, till vilka avfallet inmatas genom galler
i golvet. Skrot i större stycken, t.ex. från pressar och
smidesmaskiner, brukar klippas sönder i smärre stycken,
innan det hoppressas till skrotbalar av lämplig storlek.
Det framhålles, att den mekaniserade behandlingen av
skrotet i ej ringa grad minskar lönekontot och
olycksfallsrisken.

Arbetsstycken och verktyg

Tryckluft användes i mycket stor utsträckning som
hjälpmedel för hantering av arbetsstycken och verktyg. För
tryckluftmekanismens manövrering använder man gärna
fotoelektriska celler i kombination med tryckluftventiler
av solenoidtyp.

Som exempel på dylik trycklufthantering av arbetsstycken
må nämnas en "järnhand", som vid bilfabriker användes
för uttagning av pressgods från hydrauliska pressar (Tekn.
T. 1949 s. 859). Handen har ett par fingrar av stål, som av
den pneumatiska mekanismen klämmes fast vid kanten av
arbetsstycket och efter utförd pressningsoperation uttar
och — samtidigt med lösgörande av greppet — placerar
presstycket på en rutschbana eller rullbana för befordran
till nästa arbetsoperation.

För liknande arbetsuppgift vid pressning av smärre före-

mål användes stundom tryckluftmunstycken, som är
synkroniserade med pressens arbetscykel, så att de blåser ut
de små arbetsstyckena efter varje pressningsoperation.
Förfaringssättet användes även för att automatiskt
avlägsna avfallet från pressen. Även för hantering av
verktyg användes tryckluft i stor utsträckning, speciellt för
de utmed monteringsbanden upphängda, för arbetarna lätt
åtkomliga verktygen. Själva verktygen är dock ofta
eldrivna med hänsyn till den viktminskning, som därigenom
möjliggöres i jämförelse med den pneumatiska
drivmeka-nismen.

Lastpallar, enhetslaster och förpackning
Lastpallarna för extern transport tillverkas numera i USA
icke gärna av furu eller gran — såsom i vårt land — utan
av hårda träslag för att ernå större livslängd. Då ringa
hållbarhet erfordras, nöjer man sig dock ofta med pallar
av wellpapp eller liknande billigt material.

Vid bildandet av enhetslaster söker man sammanhålla
godset med bandning eller hoplimning, så att det kan
hanteras med gaffeltruck. För att bereda plats för införande
av slingor eller lyftarmar bandas därför stundom billiga
träribbor fast under enhetslasten.

För att underlätta sammanförandet av färdigpackade
kartonger och liknande gods har man vid några företag infört
maskiner, fig. 2, som automatiskt staplar upp inmatade
kollin på lastpallar till avsedda enhetslaster, som av
maskinen avlämnas på en rullbana för att där hämtas och
befordras vidare med gaffeltruckar.

Förpackningen av ömtåligt gods ställer stora fordringar
på skyddsförmågan mot hård behandling samt mot ojämn
temperatur och fuktighetshalt. En del större företag har
särskilda provrum för utprovning (med apparater för
stötar, vibrationer etc.) av lämpligaste förpackningssätt. I
vissa fall har man erhållit gynnsamma resultat med
förpackningslådor av papp, på vilken fastlimmats enkla
träribbor. Dessa styvar upp konstruktionen och möjliggör att
införa gaffeltruckens lyftarmar under lasten utan tillhjälp
av lastpall.

För att inbespara kostnaden för infettning eller
inbädd-ning i plasthinna av järn- och aluminiumdelar använder
man på sina håll med speciella preparat impregnerat
emballage vid transport av sådana delar.

De ovan lämnade antydningarna om några
transportförhållanden i USA torde utvisa, att åtskilliga impulser i
transportfrågor kan erhållas därifrån. Men såsom många
gånger framhållits i liknande sammanhang bör man
komma ihåg, att förutsättningar och förhållanden inom
industri och näringsliv är så olika i USA och i vårt land, att
de tekniska lösningarna på amerikanska transportproblem
mycket ofta ej utan särskild omarbetning kan tillämpas på
svenska förhållanden.

Litteratur

1. Anglo-American Council ön Productivity: Materials handling in
industry, London 1950.

2. Storage in the zone of the interiör, US War Depart. TM 38—
402, Washington 1946.

3. Proceedings of Materials Handling Conference 19i9, New York
1950.

4. Training engineers to help solve materials handling problems,
Amer. Soc. mechan. Eng. nr 48-A-124, New York 1948.

5. Mac Daniels, S P: Use of pallets in manufacturing, Amer.
Manag. Assoc. Prod. Ser. nr 164, New York 1950.

6. Nytt på transportområdet i USA, IVA Transp.-Forskn.-Komm.
Medd. nr 4, Stockholm 1951.

Oförstörbara likare för massa, längd, tid har nu
åstadkommits genom att måttenheterna har återförts till
atomernas grunddata. Som längdstandard finns spektrallinjerna i
kvicksilver 198, som tidsstandard svängningarna i
ammo-niakmolekyler och som standard för massa protonens
gyro-magnetiska konstant.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0634.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free