Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1951 - Fastläggande av positiva riktningar inom elektrotekniken, av Fredrik Dahlgren - Nya metoder - Industriell television, av sah
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
verksamhet som undervisning och vetenskapligt
författarskap att hänsyn tas till klart definierade och logiskt
genomförda riktningsbestämningar, och att sådana alltid
anges;
entydiga och såvitt möjligt enhetliga beteckningar bör
härvid komma till användning. För vårt lands
vidkommande rekommenderas att i största möjliga utsträckning de av
SEK inom den närmaste framtiden fastställda
anvisningarna tillämpas. Att dessa anvisningar efter passage av
återstående remissinstanser eventuellt kommer att få en
utformning, som avviker från den nu föreslagna, ändrar
givetvis ej detta önskemål;
vid tillämpningen av de sålunda rekommenderade
beteckningarna för fastläggande av plusriktningar bör i
största utsträckning frihet råda i fråga om val av positiv
riktning för de olika elektriska storheterna, så att för varje
särskilt fall den ur rent praktisk synpunkt lämpligaste
kombinationen nås.
Nya metoder
Industriell television. Den märkliga utveckling som
televisionen har fått som underhållningsmedel har i viss mån
undanskymt de kanske ändå större möjligheter som den
har inom industri, forskning, undervisning och många
andra verksamhetsområden.
En enkel utrustning, bestående av en TV-kamera och en
mottagare, den senare försedd med styr- och
regleringsanordningar för kameran, gör det möjligt att på avstånd
iaktta händelser på farliga eller otillgängliga ställen,
samtidigt se flera till rummet skilda förlopp, eller låta ett stort
antal åskådare få en närbild av ett förlopp utan att störa
varandra eller detta.
Exempel på den första möjligheten är iakttagandet av
avskärmade radioaktiva reaktioner, kontroll av en motors
gång med en kamera monterad på undersidan av en bil,
observation av en grävskopas fyllning i trånga gruvgångar
genom en kamera, uppställd omedelbart ovanför skopan
osv. För vissa ändamål, t.ex. för observation av chargen i
en masugn eller av brännarna i en ångpanna, kan
TV-kameran utföras i hermetiskt, explosionssäkert utförande
och så att den kan motstå temperaturer på 500°C. Med
användning av ett infrarödfilter kan kameran vid sådana
tillämpningar även se igenom gas- och dammoln.
Den andra möjligheten medger samtidig iakttagelse på ett
Fig. 1. TV-kamera, monterad direkt på mikroskop.
centralt övervakningsställe av indikerande instrument i ett
stort antal understationer. TV-kamerans
upplösningsförmåga är tillräckligt stor för att man utan svårighet skall
kunna avläsa dylika instrument; den räcker även för
sekundvisaren i ett fickur eller en mikrometerskala.
I den tredje tillämpningen kan alla detaljer i en operation
göras tillgängliga för flera iakttagare genom ett antal
mottagare, kopplade till en TV-kamera över operationsbordet.
Vidare kan preparat under mikroskopet visas med hög
förstoring för en grupp studerande; mikroskopsbilden
projiceras då direkt på TV-röret, fig. 1, och den förstorade
bilden kan visas antingen direkt på en vanlig mottagare,
eller genom storprojektion på en skärm.
Vid mikroskopering har man för övrigt genom
användning av television som mellanled kunnat nå ökad kontrast.
Ett binokularmikroskop förses med två TV-rör,
sensibili-serade för olika våglängder. Man kan på detta sätt få
kontrast mellan olika delar av levande celler, utan den
annars nödvändiga infärgningen, som för övrigt dödar
cellen.
Ett primärt krav för dessa användningar har varit en
kompakt och enkel upptagningsutrustning. Ett stort steg
mot förverkligandet av detta önskemål togs genom
utvecklingen av vidikonröret (Tekn. T. 1950 s. 526). Trots sin
ringa storlek — diametern är endast 25 mm — kan detta
rör överföra TV-bilder med hög kvalitet vid måttliga
belysningar. Rörets utomordentliga enkelhet gör det också
lätt att fjärrstyra.
I en typisk industriell TV-utrustning är kameran
förbunden över en 150 m kabel med kontrollutrustningen. Kabeln
överför icke bara videosignalerna från kameran till
mottagaren, utan även i motsatt riktning elkraft samt impulser
för centrering, fokusering m.m. till kameran.
De små dimensionerna hos det nya kameraröret
möjliggör även industriell färgtelevision genom samtidig
upptagning av de tre grundfärgerna, samt stereoskopisk television
genom samtidig upptagning i stereokamera av de två
delbilderna som krävs för plastisk återgivning.
Tredimensionell television är särskilt värdefull för
demonstration av medicinska operationer, eftersom relativa
läget i rymden av de kirurgiska instrumenten, av snitten
och av organen är av primär betydelse för
åskådliggörandet. Samma sak gäller givetvis då television användes för
instruktion i mekaniska förlopp eller bearbetningsmetoder.
I sådana fall har televisionen visat sig ha ett bestämt
försprång framför t.ex. undervisningsfilmen.
Ehuru industriell television huvudsakligen använder
trådöverföring finns det dock en hel del fall då denna
överföringsform icke är möjlig, och där radiolänkar måste
användas. Exempel på dylika fall är överföring av visuell
information från marken till flygplan och omvänt, t.ex. i
Teleran-navigationssystemet (Tekn. T. 1950 s. 1011), vid
överföring av vetenskapliga data från robotprojektiler och
vid insamling av astronomisk information från
ballong-burna teleskop på tillräckligt stor höjd för att undvika
atmosfäriska störningar.
Som en fundamentalt ny teknik har televisionen använts
i rent vetenskaplig forskning, t.ex. för studiet av
variationer i potentialfördelningen hos huden, en metod som har
visat sig mycket lovande för snabbdiagnostik av
hjärntumörer eller hjärtfel. Televisionstekniken har därvid visat
sig vara överlägsen den nuvarande elektroencefalografen
och elektrokardiografen.
Det utomordentliga fält som öppnar sig vid televisionens
tillämpningar kanske bäst framgår, då man får klart för
sig att televisionen innebär samma framsteg för synsinnet
som radion och telefonen innebar för hörselsinnet.
Eftersom den information som en normal person får genom
synen är ojämförligt mycket större än den som han får
genom hörseln, kan man med stor säkerhet förespå, att
den revolution som televisionen i sina olika former
kommer att medföra för våra levnadsvillkor väsentligt skall
överstiga den, som de hörselbundna kommunikationsmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
