Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 31. 1 september 1951 - Nya metoder - Industriell television, av sah - Gruvstämplar av lättmetall, av sah - Industribyggnad utan fönster, av G Lbg - Radar — morgondagens regnmätare? av SHl - Impregneringsmedel för regnkläder, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1951
673
len har medfört (V K Zwohykin i J. Franklin Inst. jan.
1951; J A Good i Iron a. Steel Eng. mars 1951; Electronics
mars 1951). sah
Gruvstämplar av lättmetall. I Storbritannien har man
gjort försök med gruvstämplar av lättmetall. Ett innerrör,
bestående av två upptill förenade halvovala sektioner, kan
glida i ett ytterrör av oval sektion. De båda delarna låses
fast vid varandra genom att en kil drivs in mellan
inner-rörets båda halvor, så att dessa genom friktion griper tag
i ytterröret. Ovanför och nedanför den punkt där kilen
införes är det yttre röret förstärkt med stålband.
Stämpeln är beräknad för en normallast av ca 10 t. Vid
överbelastning inträder glidning, med sammanbrott dock
först vid ca 20 t belastning. Materialet i stöttan är en
Al—Cu—Mg-legering med en elasticitetsgräns av 14—20
Mp/cm2. Vikten är 11 kg mot 16 kg för en timmerstämpel
och över 20 kg för en stålstämpel.
Det kan i detta sammanhang omnämnas, att man i USA
med gott resultat har försökt sig på att förstärka taket i
kolgruvor i stället för att stötta upp det. I taket, som
utgöres av flera lager av omväxlande sedimentära bergarter
och skiffrar, driver man in långa bultar, vilkas överända får
att gripa tag i ett avlägset lager genom en expanderande
kon. I bultens underända pågängas en mutter, som vid
åtdragning håller ihop lagren och ökar takets
böjhållfast-het (Eng. Dig. maj 1951, Bus. Wk 26 maj 1951). sah
Industribyggnad utan fönster. Den första fönsterlösa
fabriken uppfördes av en amerikansk verktygstillverkare
redan år 1939. Inom 20 000 m2 inrymmer den tillverkning
av filar, sågar och andra eggverktyg. Man arbetar i två
åttatimmars skift, fem dagar i veckan.
För belysningen har den ledande principen varit, att varje
arbetsställe skall ha god belysning, som är oberoende av
tiden på dygnet och av vädret. Härför har insatts mer än
1 400 lysämnesrör à 100 W. Skuggorna har eliminerats för
att underlätta precisionsarbete.
Luften hålles frisk trots förekomsten av ett sjuttiotal
ugnar för värmebehandlingar, ett tusental motorer och
andra maskiner i kontinuerlig drift. Ugnarnas avgaser ledes
bort med hjälp av underjordiska ventilationsanläggningar.
Ehuru ett hundratal slipstenar är i verksamhet, hålles
luften renad från slippartiklar med 30 dammsugare, som
filtrerar den och sätter den i ny cirkulation.
Konditioneringsaggregaten behandlar över 11 000 in8 luft
per minut, varigenom luftbyte sker var 12:e minut.
Aggregaten regleras automatiskt, så att klimatet hålles konstant.
På sommaren får luften passera vattenduschar med 11°G
temperatur, som vidmakthålles i 6 artesiska brunnar med
sammanlagd kapacitet 7 000 1/min. Från
konditioneringsaggregaten ledes luften tvärs över rör, som modererar
temperaturen vid ugnarna. Den varma luften stiger till taket,
där den utdrives av 42 ventilatorer.
Sex stora mekaniska hammare, som åstadkommer tänder
i cirkelsågarna, jämte ett par stora pneumatiska hammare,
är så väl isolerade från fundamenten, att
precisionsapparaterna i det närliggande metallurgiska laboratoriet icke
har minsta känning därav. Väggarna är där ljudisolerade
och taket är beklätt med kork, varigenom mer än 90 Vo
av bullret absorberas. Oväsendet i fabriken blir så starkt
dämpat att arbetet kan bedrivas i lugn och ro.
Från en 400 m lång och 1,2 m bred gång kan besökare
bese de lugna fabrikslokalerna och iaktta arbetarna vid
maskinerna. Säkerheten i arbetet har förbättrats genom att
man målat alla maskiner lysande gula, ugnarna och
arbetsbänkarna har fått aluminium-färg, väggarna är vita,
pelarna, järnkonstruktionerna och taken i färger, som icke ger
ljusreflexer (Produttività mars 1951). G Lbg
Radar — morgondagens regnmätare? Den nuvarande
metoden att mäta regn har betydande brister i glest
bebyggda områden, särskilt om de huvudsakligen får sin
nederbörd i form av lokala skurar. De relativt glest
liggande meteorologiska stationernas mätresultat kan
nämligen icke i sådana fall ge en riktig uppfattning om den
totala nederbördsmängd, som området mottagit under en
viss tid.
I USA har man därför försökt använda radar som
regnmätare. Regndropparna reflekterar nämligen
radarimpulserna olika starkt beroende på regnets täthet. De försök,
som hittills gjorts, har visserligen visat, att metoden bör
kunna användas, men att stora ändringar av den vanliga
radarapparaturen måste göras, för att pålitliga resultat
skall kunna uppnås.
Den största svårigheten har visat sig vara att signaler,
som reflekteras från den bortre gränsen av en regnskur,
försvagas, när de passerar genom denna. Ehuru radar kan
ge en mycket god bild av den mot apparaten vända
gränsen av en regnskur, ger den därför mycket osäkra
upplysningar om skurens bortre gräns (H E Hudson jr i Civ.
Engng mars 1951). SHl
Impregneringsmedel för regnkläder. Ett amerikanskt
impregneringsmedel, Armid HT, lär vara betydligt
överlägset paraffin och naturvaxer, vilka så småningom lakas
ur eller löses helt av de rengöringsmedel, som används vid
kemisk tvätt. Det består av amider av högmolekylära
fettsyror, nämligen 25 °/o hexadekanamid, 70 °/o
oktadekana-mid och 5 %> oktadecenamid. Det är nästan vitt och har
en smältpunkt på ca 98°G.
Till skillnad från paraffin och växer är amiderna
reaktiva ämnen och man kan därför framställa t.ex.
kvarternära ammoniumbaser av dem genom behandling med
formaldehyd. Dessa baser, som är instabila, anbringas på tygel
ur vattenlösning, sönderdelas genom uppvärmning och
kvarlämnar då en rest av amider i tyget. Dessa är mycket
svårlösliga i vatten, relativt olösliga i kemiska rengörings-
Fig. 1. Fönsterlös fabrik i USA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
