Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1951 - Sjunkflytanläggningen i Stripa, av Per H:son Fahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 4. Interiör från Stripa-anläggningen; i förgrunden t.v.
kon, i bakgrunden t.h. kopplingspanel för elutrustning till
alla maskiner i anläggningen.
till förtjockaren via tvättvattenpumpen under
tvättsikten.
En liten del av mediet befrias från magnetit.
Härvid avskiljes den kontinuerligt efter
avmagne-tiseringsspolen och leds till en flotationskrets.
Reagensen tillsätts i två blandare. Efter
blandningen siktas mediet med en trumsikt, vilken
tilllåter kiseljärnet passera, medan grövre magnetit
avsiktas. Den utspädda pulpen floteras i två
flo-tationsceller, varav den ena är råcell och den
andra repeteringscell. Magnetitkoncentratet
håller fortfarande en del kiseljärn, vilket återvinnes
på ett skakbord, medan magnetit uttas som avfall
och lämnar kretsen. Avfallet från
magnetitflota-tionen utgöres av renat kiseljärn, som pumpas till
tvättvattensumpen, till vilken koncentratet från
skakbordet även leds.
Efter verkets igångkörning har en annan
reningsmetod för avlägsnande av magnetit
utarbetats, varvid medium tas ut efter
avmagnetiserins-spolen på samma sätt som vid flotationen. Detta
medium siktas på trumsikten, varefter det
avslammas i en hydrocyklon. Det upptjockade
godset, vilket samtidigt blir renat från finkornig
magnetit, återföres till tvättvattensumpen, medan
överloppsgodset pumpas till skakbordet, där
kiseljärn åervinnes och magnetitvfall avlägsnas
ur kretsen.
Den specifika vikt, som mediet måste ha,
varierar med järnhalten i ingående gods. Håller
detta 38 % Fe och relativt litet mellanprodukt,
ger det vid så låg specifik vikt som 3,20 en
sjunkprodnkt med 50 % Fe, medan en fattigare
malm med t.ex. 33 % Fe och större mängd
mellanprodukt fordrar en specifik vikt på upp till
3,30, för att prima-malmen skall få önskad
järnhalt. Vill man i genomsnitt erhålla en
sjunkpro-dukt med 50 % Fe, bör specifika vikten hållas
vid ca 3,25. Flytprodukten håller då 10—11 %
Fe, och godsutbytet varierar mellan 62—-70 %,
medan järnutvinningen utgör 85—-92 %.
Möjligheten att erhålla önskad järnhalt vid
denna specifika vikt har varit av stor betydelse
för anläggningens driftsresultat. På grund av
magnetitinblandning i mediet är det nämligen
svårt att hålla en specifik vikt mycket högre än
3,25. Normalt köres könen nu vid en specifik
vikt av 3,20, varvid järnhalten i sjunkprodukten
ligger vid nära 49 %. Specifik vikt 3,25 kommer
troligen att kunna hållas, när magnetitreningen
fullkomnats.
Separeringen sker med ungefär samma
noggrannhet i samtliga kornklasser ned till 20 mm,
vilket tydligast ger sig till känna i följande
analyser av flytproduktens olika kornklasser:
[-Korn-storlek-]
{+Korn- storlek+} mm Ingående Sjunkprodukt Flytprodukt
[-vikt-o/o-]
{+vikt- o/o+} Fe °/o vikt- o/o Fe °/o [-vikt-o/o-] {+vikt- o/o+} Fe °/o
50 5,2 34,0 2,2 46,3 2,6 7,5
40 8,2 36,0 12,6 48,0 11,8 11,1
30 19,8 37,8 34,2 48.3 21.0 8,1
25 22,0 36,9 12,8 47,7 19.0 9,1
20 17,8 36,7 16,0 47,9 16,4 9,3
15 15,2 34,0 13,0 49,4 16,2 11,3
10 8,8 36,2 7,1 48,9 6,0 11,8
5 1,4 35,3 1,1 47,9 5,4 13,8
3,5 0,5 32,9 0,3 46,5 0,9 17,1
< 3,5 1,0 39,3 0,7 50,0 0-7 23,5
En svag ökning av järnhalten märks i gods
under 20 mm, men är först under 5 mm av större
omfattning. Separeringen är alltså mycket bra
inom hela intervallet från de största styckena på
60 mm storlek ned till de finaste av ungefär
6 mm storlek.
Parallellmalm är, som tidigare nämnts,
fattigare i sig själv än huvudmalmen, men de
resultat, som uppnåtts med den, är även mycket goda.
Vid en specifik vikt av 3,20 erhålles av rågods
med ca 30 % Fe en sjunkprodukt med ca 44 %
Fe och ett avfall med ca 7,5 Fe. Godsutbytet blir
därvid ca 62 % och järnutvinningen ca 90 %.
Variationen i specifik vikt vid separeringen är
vid fortvarighetstillstånd endast några
hundradels enheter. Detta gör att man erhåller en jämn
och noggrann separation. Specifika vikten
påverkas emellertid av rågodsets vattenhalt och
inkommande siam, varför mediumcirkulationen
genom reningskretsen måste anpassas därefter.
Detta sker genom omställning av skärmen
under dräneringssikten och av densifiern.
De differenser, som kunnat iakttas mellan
försöks-resultat och driftresultat i stor skala, har
varit i positiv riktning. Förklaringen är troligen
den, att det fortvarighetstillstånd, som är a och o
för en god separering är lättare att upprätthålla
i stor skala än i en liten försöksanläggning. Den
produktionsökning av prima malm, som
uppnåtts genom införandet av sjunk- och
flytmeto-den utgör mellan 40—50 %, räknat på tidigare
utvunnen blodstensinalm nära 100 %.
Tills vidare körs anläggningen endast ett skift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
