Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 32. 8 september 1951 - Sjunkflytanläggningen i Stripa, av Per H:son Fahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15 september 1951
681
per dygn. Resten av dygnet går könen i tomgång,
och mediet cirkulerar inom den, medan den övriga
anläggningen står stilla. En nackdel med könen
är, att den måste tömmas vid längre
driftsuppehåll, vilka nu endast uppstår vid veckohelgerna.
Den dagliga igångkörningen och igenslagningen
av anläggningen tar ca 13 % av drifttiden. Vid
framtida full drift med två skift per dygn, och
när en del planerade ändringar utföres, kommer
denna tid att kunna minskas till 3—4 % av
drifttiden.
Maskinella anordningar
Separeringskonen är en T "öppen" kon med
yttre mammutpump. En roterande vinge för
godset runt i könen och matar ut flytprodukten
över bräddavloppet, samtidigt som den håller
konväggen ren. Sjunkprodukten tas ut i botten
genom en mammutpump, som består av ett
fallrör, 5" X 5" i fyrkant och ett vertikalt stigrör
med 6" diameter. De båda rören är förenade
genom en rörkrök av hårdjärn i vilken luft
inblåses vid ett tryck av ca 2 kp/cnr.
Luftförbrukningen är ca 1 m3/min fri luft. Den lyftverkan,
som luften har, beror såväl på minskningen av
vätskepelarens specifika vikt i stigröret som på
direkt stöt av den hastigt expanderande luften i
inströmningsmunstyckena. Rörkröken är
försedd med en lucka, genom vilken könen i
nödfall kan tömmas. Könen, som i stort sett
bestämmer anläggningens kapacitet tar ca 50 t/h
påmatat gods. Emellertid har kapaciteten tidvis
varit så hög som 65 t/h, en siffra som dock ej kan
hållas för finare ingående, vars högre
fuktighetshalt, drar ned specifika vikten (fig. 4 och 5).
Lämpligaste styckestorleken för en
mammutpump av ovannämnda dimensioner är högst 50
mm, men i regel är godset grövre och innehåller
flata stycken på upp till 60 mm och mera. Risken
för igensättning är ej så stor, om bara mediet är
någorlunda rent och lättflutet och om man har
stor cirkulation genom pumpen. Det har
tvärtom visat sig, att finare gods har större
benägenhet att sätta igen denna, och hängningar uppstår
då vid övergången mellan kon och pump.
Driftstillstånden på grund av stopp i denna är föga
tidsödande; de utgjorde endast 4—6 % av
drifttiden under inkörningsperioden, en siffra, som
kan väntas sjunka.
För att könen skall arbeta bra, fordras att man
har en skillnad mellan ytans och spetsens
specifika vikter på minst 0,03. Specifika vikten vid
ytan, som bestämmer separeringen, kontrolleras
varje kvart genom noggrann vägning av 1 1
medium. Specifika vikten vid bottnen kontrolleras
en gång varje timme. Om differensen mellan
ytan och bottnen är för liten, innebär detta, att
mediet innehåller för mycket främmande
material, varför cirkulationen över reningskretsen
måste ökas.
Fig. 5. Konbotten och mammutpump; i förgrunden sump
för uppsamling av spillt medium, bakom t.h. bägarverk
för återföring av spillet till separeringen.
Den roterande vingen har vållat en del
svårigheter. Den var från början placerad på ett litet
avstånd från konväggen. Kiseljärn avsatte sig då
i mellanrummet och bildade en mycket fast kaka,
i vilken malmbitar fastnade och orsakade starka
överbelastningar på drivanordningen. Efter en
hel del provande av olika avstånd mellan vinge
och konvägg har man kommit fram till en
lösning, enligt vilken vingen förses med lister av
mjukt slitgummi, vilka släpar mot väggen.
Avståndet mellan stållist och vägg är lika med den
största styckestorleken pius gummits tjocklek
pius 10 mm. Gummit är så pass elastiskt, att det
vid behov tillåter även de största malmbitarna
att passera.
Ändamålet med tvättningen är att i största
möjliga utsträckning befria rågodset från fint gods
och siam, vilket strävar att sänka mediets
specifika vikt och öka dess viskositet. Efter
tvättningen måste emellertid godset avvattnas så
fullständigt som möjligt, så att mediet i könen ej skall bli
för utspätt på grund av den tillförda
vattenmängden. Med en fuktighetshalt på 2 % får man vid
50 t/h ingående in ca 1 t vatten, och denna
utspädning måste kompenseras av det renade
mediets högre specifika vikt jämfört med könens.
Tvättning, dränering och avvattning kan ske på
en plan sikt (fig. 6 och 7) vars rörelse
åstadkommes av en på siktens över- eller undersida
anbragt vibrator, som drivs med kilrep av en vid
stativet fastsatt motor. Sikten är upphängd i
linor med fästen i fjädrar. Rörelsen är linjär och
riktad i 45° lutning mot riktplanet.
Normalt är inverkan av utspädande
föroreningar av mindre betydelse för mediet i en HMS-an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
