Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Robotar — vapen för nästa krig, av Karl-Gustav Hjerpe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Fig. 20. "Loon."
Sådana skyddsåtgärder som bepansring och
skyddsrum utföres i stort sett oberoende av
robotar. Därför blir det sannolikt i första hand
fråga om aktiv motverkan när det gäller
robotvapen. V 1 bekämpades av jakt- och luftvärn,
men i dagens läge är den vägen av mycket
begränsat värde.
Precisionen, som är en förutsättning för
verkan i målet, grundar sig på teletekniska
styrmetoder. Den närmast till hands liggande
metoden för motverkan mot robotvapen är därför att
förhindra eller försvåra de teletekniska
styrorganens arbete. Vid sådana robottyper som t.ex. V 2
— vars inriktning sker under första delen av
banans uppåtgående gren — är motverkan enligt
denna princip svår.
"Kriget i etern" kommer sannolikt av många
skäl att bli en allt mer betydelsefull sida i
framtida krigföring. Störsändarna, som inom olika
frekvensområden kan störa och blockera
robotarnas mottagare, kommer sannolikt att ingå både
i flygplan och fartyg och vara uppställda längs
kuster för att avvärja över haven kommande
fjärrobotar.
Genom riktad strålning, där strålningsloberna
är mycket snäva och där robotarnas
mottagar-antenner har utpräglad riktverkan, försvåras
störningen väsentligt, eftersom de geometriska
villkoren för att kunna störa roboten då är svåra
att uppfylla. En annan metod att försvåra
störningen är att koda styrsignalerna enligt olika
system.
Först genom sådan elektronisk apparatur, som
är mycket svårstörbar eller praktiskt taget
ostörbar, torde robotvapen kunna göra den fulla
verkan, som man avser att uppnå med dem —
åtminstone om man ser problemet på lång sikt.
Robotvapnens ekonomi och värdering
Priset på en robot kan räknas på många olika
sätt, beroende på i vilket sammanhang
prisuppgiften förekommer. I somliga fall är
utvecklingskostnaderna medtagna i priserna i större eller
mindre utsträckning, i andra fall ingår kanske
kostnaderna för förrådshållning och service med
tillhörande personalorganisationer i robotpriset.
Följande prisuppgifter gör inte anspråk på att
vara exakta, utan anföras för att ge en ungefärlig
uppfattning om storleksordningen. Priserna
hänför sig till 1945 års kronvärde:
kr.
V 2 (mycket osäker uppgift) ........ 200 000
VI .............................. 50 000
BAT ............................. 30 000
Vad är det då som kostar? En grov gissning ger
följande prislista för tillverkning av exempelvis
"Gorgon II C", fig. 19:
kr.
Autopilot .......................... 6 000
Stötmotor med bränslesystem ....... 3 000
Krutraketmotor för start ............ 3 000
Målsökare ......................... 5 000
Mottagare för fjärrmanövrering ..... 1 000
Stridsdel .......................... 3 000
Skrovmaterial m.m................. 3 000
Hopbyggnadsarbeten ............... 6 000
Summa 30 000
Är dessa vapen värda sitt pris? Denna fråga, om
värdering av olika robotvapen, skall till sist
utvecklas något.
"Man vet vad man har . . ." är ett tänkesätt som
bidrar till en konservatism och en militär
tröghetslag, som man känner igen på många håll, till
exempel när man i Polen under slutet av
1930-talet hade ett stort kavalleri men klena
pansarvapen. Problemen att inbördes värdera olika
vapen, både nya och äldre, och att avgöra vilka
stridsmedel som skall ingå i krigsutrustningen
och i vilken omfattning detta skall ske är frågor
av mycket stor omfattning, även från ekonomisk
synpunkt. Följderna av beslut-i
vapenvärderings-frågor sträcker sig som regel åtskilliga år in i
framtiden.
Olika vapens värde granskar man inte bara
genom praktiska prov, utan också genom att
studera deras betydelse i teoretiska
tillämpningsexempel .— krigsspel. Ett annat viktigt
hjälpmedel är statistiska beräkningar och kalkyler
över operationens sannolika gång under olika
förutsättningar, både på egen sida och på
motståndarsidan. Under det senaste kriget hade man
i USA och England uppbådat skaror av,
vetenskapsmän för att bedriva operationsforskning
(Tekn. T. 1949 s. 236, 1950 s. 893).
Ändamålet med denna forskning har inte bara
varit att värdera olika vapen. Snarare är
vapenvärderingen en speciell tillämpning av en mera
generell vetenskaplig metodik, som även
användes inom industrin, för att förse bestämmande
instanser med kvantitativa underlag för att fatta
beslut om den verksamhet som de leder.
Det kvantitativa underlaget är inte allt som
behövs för att kunna fatta beslut i
avvägningsfrågor. Politiska, psykologiska och kanske också
moraliska och personella hänsyn samt tidigare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
