Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Robotar — vapen för nästa krig, av Karl-Gustav Hjerpe - Axel Welin †, av Kristian Blomquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
715
tillämpade principer och traditioner kan ha stor
betydelse, fastän de sällan kan uttryckas i siffror.
Därtill kommer tidsfaktorn, eller rättare sagt
den osäkerhet som vidlåder de flesta tidskalkyler
både beträffande tillverkning och
utvecklingsarbete. Det är oftast betydligt lättare att få säkra
besked om att man kan realisera ett projekt än
om när inan kan det.
Under alla förhållanden är det långt mellan
sådd och skörd när det gäller krigsmateriel av
mera komplicerat slag. Om man rör sig med
någorlunda kända element, kan man som ett
riktvärde anta att det tar 4—6 år från ett
projekts början till dess materielen är fullt utprovad
vid trupp och är under serietillverkning. Detta
förutsätter dessutom att det föreligger beslut om
serietillverkning i god tid, och givetvis att
tillräcklig personal, utrustning, lokaler och material
står till förfogande.
Det finns gott om exempel på praktiska
anskaffningsfrågor, som man varit väl medveten
om att man bort lösa på längre sikt med ett annat
resultat. I ett trängt läge har de ändå lösts på
kort sikt — nöden har ingen lag — och inan har
fått acceptera ett sämre resultat till ett högre
pris hellre än kanske inget resultat alls.
Praktiska avvägningsproblem sammanhänger också
intimt med växlingarna i utrikespolitiken, och
dein behärskar man för närvarande minst av allt
med någon matematisk formel.
Vetenskapen och tekniken ger i allt större
utsträckning grundläggande bidrag till de militära
problemställningarna, men sådana avgöranden,
som går ut på att med begränsade och kanske
till och med underlägsna resurser bygga upp och
höja den samlade krigspotentialen, både på kort
och på lång sikt, och som under krig går ut på
målsättningen och på stridens genomförande, de
besluten är och förblir det alltid en särskild
konst att träffa.
Litteratur
1. Weyl, A R: Guided missiles. London 1950.
2. Clarke, A C: Interplanetary flight. London 1950.
3. Ducrocq, A: Les armes secrètes des Allemands. Paris 1949. Les
armes de demain. Paris 1950.
4. Rosser, J B: Mathematical theory of rocket ftight. New York
1947.
5. Goddard, R H: Rocket development. New York 1947.
6. Pendray, G E: The coming age of rocket poiver. New York 1946.
7. Ley, W: Rockets and space travel. New York 1950.
8. Yates, R F: Rymdraketer och reaktionsflyg. Lund 1949.
9. Sutton, G D: Rocket propulsion elements. New York 1949.
10. Zenger, E: Technika raketnogo poleta. Moskva 1947.
11. Kooy, J M J & Uytenbogaart, J W H: Ballistics of the future.
Haarlem 1946.
12. Royce, C J: New weapon for air ivarfare. Boston 1947.
13. Simms, H S: Rockets and jets. New York 1945.
14. Lent, C P: Rocketry. New York 1947.
15. Burchard, J: Rockets, guns and targets. Boston 1948.
16. Ley, W: The shape of ships to come. Interavia 5 (1950) s. 496;
ref. i Tekn. T. 1951 s. 61.
17. Gail, O W: Trafik i världsrymden. Stockholm 1950.
18. US Atomic Energy Commission: The effects of atomic weapons.
New York 1950.
19. Malmström, S: Robotvapen och robotstyrningar. Tekn. T. 77
(1947) s. 529.
Axel Welin †
Den 25 juli 1951 avled den framstående konstruktören och
uppfinnaren, ingenjör Axel Welin, i sin sommarbostad vid
Lerum i en ålder av 88 år.
Han var född i Stockholm den 10 november 1862. Efter
studier vid Tekniska Skolan 1879—84 anställdes han 1886
hos Nordenfelt Guns & Ammunition Co. i London
samtidigt som han studerade vid King’s College.
Redan år 1888 startade han sin egen firma, sedermera
ombildad till The Welin Davit & Engineering Co., där han,
genom sina konstruktioner för praktiskt användbara
liv-räddningsanordningar till sjöss, på ett tidigt stadium
tillvann sig rykte som världsauktoritet, samtidigt som han
skapade aktning och respekt för svenskt snille och svensk
företagsamhet i stora världen. På varje fartyg av
betydenhet finner man numera de välkända
Welin—MacLachlan-dävertarna, för vilka den ursprungliga Welin
Patent-däver-ten ligger till grund. Outtröttligt arbete och seg energi ligger
bakom den världsomspännande koncern, som under årens
lopp vuxit fram från en blygsam start.
Mannen med det inom internationella sjöfartskretsar så
välkända och aktade namnet nöjde sig icke enbart med
sina epokgörande insatser på det sjöfartstekniska området,
utan ägnade även en stor del av sin tid och sina krafter åt
praktiskt religiösa och sociala problem. Framförallt låg
honom sjömansvården varmt om hjärtat och de insatser
som han gjort till det sjöfarande folkets fromma är allt
för väl kända och omvittnade för att närmare beröras. Här
skall blott erinras om vilket utomordentligt stöd han under
en lång följd av år var åt sin maka i första giftet — den
oförlikneliga Agnes Welin på det av henne grundade
sjömanshemmet i West India Docks i Londons Eastend.
Welin hade flera strängar på sin lyra. Han var sålunda
en förkämpe för svenskhetens bevarande i utlandet och
var och förblev svensk i varje tum. Att han blev en av
förgrundsgestalterna inom svenska kolonin i London säger
sig självt. Givetvis intresserade han sig också för de
svenskengelska handelsförbindelserna och var en av
initiativtagarna till Svenska Handelskammaren i London och
fungerade under ett flertal år som dess vice ordförande. Han
var även med om att grunda Anglo-Swedish Society i
London, föreningen som har till syfte att främja de
svenskengelska kulturella förbindelserna.
För att återgå till Welins insatser som skapande tekniker
må anföras vad G A Berg för en del år sedan yttrade vid
ett sammanträde på Svenska Uppfinnareföreningen då
Welin var närvarande som föreningens hedersgäst: "Trots
det att Axel Welin sedan ett antal år åter varit bosatt i
sin födelsestad har hans livsverk som ingenjör och upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
