Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 33. 15 september 1951 - Axel Welin †, av Kristian Blomquist - Ett hjälpmedel för val av maskintyp, av Gilbert Hamilton - Gummi håller dubbelt så länge - Gasskärning med pulvermetall - Säkring i stickproppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
finnare huvudsakligen varit utlandssvenskens och förlagt
till England. Detta är kanske den främsta anledningen
varför en av vår tids mest aktuella svenska märkesmän
har så litet uppmärksammats i hemlandet. Men just sådana
män som Axel Welin böra väl om någon bli belönade med
vetenskaplig utmärkelse. Han är en ypperlig exponent för
dem som själva göra insatser och med sina livskraftiga
idéer i decennier skapa sjudande verksamhet och arbete
åt tiotusentals människor — icke blott inom en enstaka
koncern eller ett land utan över hela världen." Vid samma
tillfälle fällde för övrigt John Nerén det märkliga
uttalandet att Dalén och Welin genom sina uppfinningar räddat
flera människor än kanske någon annan svensk.
Den som haft den stora förmånen att under flera år få
följa Welins arbete på nära håll dels på hans kontor vid
Lloyds Avenue i Londons City, dels på "hemmet" vid West
India Docks kan endast ödmjukt sammanfatta sina
hågkomster i följande ord: "Den mannen glömmer jag aldrig!"
Han var förvisso ett lysande exempel på vad hårt arbete,
målmedvetenhet, seg uthållighet och sist men icke minst
entusiasm för uppgiften kan åstadkomma; men så var
också det engelska valspråket: "Where there is a will —•
there is a way", det som Axel Welin själv ofta citerade.
Kristian Blomquist
Ett hjälpmedel
för val av maskintyp
Civilingenjör Gilbert Hamilton, Bromölla
657.47
Självkostnaden för en vara sammansätter sig som bekant
av råvarupris, arbetslöner och omkostnader.
Omkostnaderna i sin tur brukar fördelas som procentuella tillägg på
råvarans inköpspris och de utbetalda arbetslönerna. För
de senare rättar sig omkostnaderna vid ett väl utbyggt
kalkylsystem efter den maskintyp, som väljes för arbetet
i fråga.
Vid t.ex. ett svarvningsarbete blir omkostnaderna lägre
om för arbetet väljes en enkel supportsvarv, som betingat
ett jämförelsevis lågt inköpspris och som icke kräver en
dyrbar verktygsutrustning, än om en modern
högprodu-cerande revolversvarv med högt inköpspris och
komplicerad och dyrbar utrustning väljes. I förra fallet får man
emellertid räkna med låg produktion och därmed
följande högt styckepris, under det att exemplets revolversvarv
genom sin högre produktion kan medge ett lägre
styckepris.
Kallas materialkostnaderna (råvarupris + omkostnader)
för M, styckepriset vid supportsvarven S och vid
revolversvarven R samt motsvarande omkostnadsprocenter s och r,
blir de priser, "fritt verkstadsdörren", som skall jämföras
S(100 + s)
M
M
100
fl(100 + r)
100
Då materialkostnaden är lika i båda fallen är det endast
den andra termen i de båda uttrycken som behöver
jämföras.
För att kunna göra en sådan jämförelse måste alltså
verkstadsbefälet eller planeringsavdelningen känna till,
dels den stycklön, som skall utbetalas i ena eller andra
fallet, dels de olika oinkostnadsprocenterna. Stycklönen
bestämmes i regel av verkstadsbefälet i samråd med
ar-betsstudieavdelningen och är således känd, men de olika
omkostnadsprocenterna brukar endast vara kända av
kalkylavdelningen och det anses i regel olämpligt att de
utlämnas till tillverkningens olika instanser.
Fig. 1.
Nomogram för [-omkostnads-binom.-]
{+omkostnads-
binom.+} E-
Ovannämnda jämförelse kan emellertid göras utan att
dessa siffror utlämnas om man blott känner deras relativa
värden. Man kan nämligen då göra upp en tabell
utvisande relativtalen mellan de olika omkostnadsprocenterna
eller rättare sagt mellan "omkostnadsbinomen" t.ex.
(100 + s)/100 och (100 + r)/100.
Antag att vi på en viss verkstadsavdelning har fem olika
maskintyper att välja emellan och att
omkostnadsprocenterna och omkostnadsbinomen fördelar sig enligt följande:
Maskintyp Omkostnadsprocent Omkostnadsbinom
A ......................... 24 1,24
fl ......................... 35 1,35
C ......................... 48 1,48
ü ......................... 112 2,12
E ......................... 220 3,20
Vartdera av dessa omkostnadsbinom divideras nu med de
övriga och kvoterna uppskrives i en vertikal rad. Tabellen
får då följande utseende:
A .............. 1 1,08 1,20 1,70 2,60
fl .............. 0,92 1 1,09 1,56 2,38
C .............. 0,84 0,91 1 1,42 2,18
1) .............. 0,58 0,64 0,70 1 1,52
E .............. 0,39 0,42 0,46 0,66 1
Tabellens användning torde bäst framgå av följande
exempel:
Hur mycket får högst betalas i stycklön om det skall löna
sig att överflytta ett arbete från en maskin B där
stycklönen är 1,60 kr., till en maskin av typ El Följ raden för
B fram till 1. Följ kolumnen till raden för E och läs 0,42.
Det sökta styckpriset blir då 0,42 • 1,60 = 0,67 kr.
Det är givetvis möjligt att visa tabellen i form av en
kurv-skara eller ett syftlinjenomogram. Detta senare får då
formen av två parallella linjer som skärs av en tredje, fig. 1.
På de parallella skalorna utsättes icke vederbörande
maskintypers omkostnadsbinom utan maskintypernas
beteckning.
Gummi håller dubbelt så länge i torr som i fuktig
värme; vatten påskyndar förstöringen utan att ändra
gummits natur. I torr värme får gummi fortare ytsprickor i
solsken än i skugga.
Gasskärning med pulvermetall är en metod, som
används i USA för skärning av rostfritt stål, mässing, brons,
gjutjärn och koppar. Järnpulver, som matas in i en
ace-tylensyrgaslåga, ger genom förbränning den extra värme
som dessa metaller kräver.
Säkring i stickproppen är en kombination, som har
introducerats i USA för att individuellt skydda en ansluten
lampa eller förlängningssladd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
