Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Rationalisering och personalvård i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
743
löneklasser och andra som har 32. Som regel ligger
högsta löneklassen 50—100 °/o över den lägsta.
Lönedifferentieringen har emellertid inget direkt med arbetsvärderingen
att göra. Redan innan arbetsvärdering började tillämpas
var lönerna mera differentierade än i Sverige.
Bestämmelser om arbetsvärdering finns i en del avtal. I
vissa fall är det bara frågan om ett angivande av
löneklasserna. I andra fall har man dock gått så långt att man
fastställt hela arbetsvärderingsproceduren. Arbetsvärderingen
utföres ofta av en kommitté, bestående av representanter
för verkstadsledningen, arbetsbefälet och arbetarna.
Bland arbetsgivarna betraktas arbetsvärderingen som ett
praktiskt och lämpligt verktyg för en rättvis avvägning av
lönen. Man anser det nödvändigt med viss medverkan från
arbetarna för att få den accepterad.
Arbetarrepresentanterna i arbetsvärderingskommittéerna har sökt vara fullt
objektiva, även om man i detaljer ibland haft delade
meningar. Meningsskiljaktigheterna har dock som regel
kunnat utjämnas utan att förhandlingsordningen behövt
tillgripas. Man betonar dock nödvändigheten av att såväl
arbetsgivar- som arbetarrepresentanter i
värderingskommittéerna måste ha en grundlig kännedom om
arbetsvärderingen.
Arbetsvärderingen har icke varit något hastverk. Man har
tagit grundlig tid på sig dels för att utarbeta de olika
systemen och dels för att genomföra arbetsvärderingen.
US Steel-koncernen har hållit på fyra—fem år innan den
fått arbetarna på sin sida, och sedan har det tagit
ytterligare några år innan arbetsvärderingen varit klar. Det
är nämligen ej mindre än 25 000 arbetsoperationer som
arbetsvärderats.
Det händer relativt sällan att den enskilde arbetaren gör
invändningar mot arbetsvärderingen. De fackföreningsmän
jag hade tillfälle diskutera arbetsvärderingen med,
framhöll att fördelen med arbetsvärderingen var att
lönesättningen blev mera objektiv än tidigare, då den utfördes av
arbetsbefälet, som ibland lät sig influeras av sin
personliga uppfattning om vederbörande arbetare. På vissa håll
har fackföreningsledarna haft svårigheter att övertyga
arbetarna om rättvisan i arbetsvärderingen, beroende på vars
och ens benägenhet att överskatta sitt eget arbete.
Har införandet av arbetsvärderingen medfört någon
inverkan på omsättningen av arbetskraft och har
lönesättningen blivit enklare? På dessa frågor gavs inga entydiga
svar. Arbetsvärderingen synes ej ha löst problemet om de
mest kvalificerade arbetarnas löner. Det finns på många
håll högt kvalificerade tidavlönade yrkesarbetare, som har
lägre lön än sina kolleger på tempobetonade
ackordsarbeten.
Meritvärderingen hade en glansperiod under kriget, då
bristen på arbetskraft var stor, men har sedan förlorat i
betydelse. På arbetarehåll anser man att
seniority-bestäm-melserna gjort den överflödig och att ackordsarbetet ger
en dugligare arbetare högre lön än en sämre. På
arbetsgivarhåll framhåller man att meritvärderingen visserligen
är ett värdefullt komplement till arbetsvärderingen, men
att man har svårt att bibehålla den på grund av
motståndet på arbetarsidan.
Personalpolitik
De större företagen har som regel lagt ned mycket arbete,
dels för att från början få arbetaren att trivas och dels för
att få arbetaren att växa in i företaget och stanna.
Anställningsintervjuer användes på en del håll i förening
med testningar för att utröna vilket arbete arbetaren
önskar och passar för. Genom handböcker, fig. 3, får
arbetaren en god bild av företagets historia, tillverkning,
organisation, avtalets bestämmelser, avlöningssystem,
ordningsregler, förmåner i form av pension, försäkringar o.d.,
föreningar för fritidssysselsättningar osv. Denna handbok
kompletteras ej sällan med instruktiva och väl utformade
introduktionsfilmer. På många håll träder sedan
träningsprogram i funktion för utbildning eller fortbildning.
Fig. 3. Två sidor ur handböcker om ackord (t.v.) och
verktygsvård (t.h.).
Pensionsplaner förekommer på en del verkstäder. I något
fall har arbetsgivarens andel i pensionsavgiften utformats
som en funktion av vinsten av det arbete, som utförs av
de arbetare, som ingår i pensionsplanen (vinstandel).
Pensionsåldern är i allmänhet 65 år, med möjlighet till
pension redan vid 60 år under vissa omständigheter. Det
kräves i regel viss oavbruten anställningstid vid företaget för
att erhålla pension, som vid kortare anställningstid
reduceras i förhållande till anställningstiden.
Andra förmåner är helt eller delvis betalda avgifter för
olycksfalls-, sjukvårds-, sjukhus- och
läkemedelsförsäkringar.
Del i vinsten förekommer på en del håll. Andelen kan i
ett extremt fall uppgå till 100 °/o av lönen, i andra fall har
tillskottet varit 10—15 °/o. I något fall är erhållande av
andel i vinsten förenad med villkoret att den anställde
samtidigt skall vara aktieägare.
På ett företag garanterar man sedan ungefär 30 år
tillbaka arbetare med minst två års anställning sysselsättning
under 48 veckor av året. Lönen är dock icke garanterad,
utan företaget har rätt att, för att uppfylla garantin, flytta
arbetare till annat lämpligt arbete och till för detta
bestämd lön. På grund av tillverkningens art och
produktens jämna avsättning, som är en av förutsättningarna
för planens genomförande, har kostnaderna för företagets
åtaganden varit måttliga.
Det uppges att ändringar i ovannämnda planer utan
svårigheter har kunnat vidtas. Förutsättningen för
accepterande av minskning av förmånerna har varit saklig
ekonomisk upplysning. Huruvida dylika åtaganden "lönar"
sig är svårt att bedöma. Ett faktum är dock att
omsättningen på arbetskraft vid dessa företag ligger något under
medeltalet för amerikansk industri.
Information av anställda, dels genom personaltidningar
och dels vid sammanträde mellan arbetsledning och
arbetarnas representanter förekommer i viss utsträckning.
Personaltidningarna är lika personligt betonade som
amerikanska tidningar i allmänhet. I övrigt är de ganska lika
de svenska.
Företagsnämnder, formella och informella, förekommer på
flera håll. Företagsnämnderna består i allmänhet av
representanter för ledningen, förmännen och
fackföreningen. I företagsnämnderna informeras de anställda om
marknadsläget, materialsituationen, tillgången på arbetskraft,
det ekonomiska resultatet av rörelsen o.d.
På flera företag inbjuds en gång om året de anställdas
familjer att bese företaget i "arbete". I samband härmed
förekommer också tävlingar och nöjesarrangemang för
familjerna. Dessa familjedagar anses medverka till att göra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
