Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Rationalisering och personalvård i USA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
ej blott den anställde utan hela hans familj mera
solidarisk med företaget.
Vid en del av företagen har företagsledningen medverkat
till bildandet av föreningar för fritidssysselsättningar,
exempelvis sport, musik, sång, jakt, skytte o.d. En annan
typ av föreningar tar in anställda först efter viss
anställningstid, exempelvis 5 år. Dessa föreningar är mera
nytto-betonade och lämnar sina medlemmar vissa ekonomiska
bidrag, exempelvis vid sjukdom eller annan
arbetsoförmåga. Medlemmarna är indelade i klasser allt efter
anställningstiden. Inträde i högsta klassen, vanligen efter 25 års
anställning, medför exempelvis en gratifikation eller
minnesgåva från företagsledningen.
På flera av de större företagen ordnar företagsledningen
kurser både i ämnen, som underlättar övergången till en
högre arbetsvärdesklass med högre lön, och
allmänbildande ämnen. Utbildningen är ofta kostnadsfri, men äger rum
på fritid.
På de flesta företag har mycket arbete nedlagts på trevlig
utformning av matsalarna. I allmänhet serveras utmärkt
mat till självkostnadspris, vilket har ej ringa betydelse,
eftersom avståndet till hemmet ofta är mycket stort.
Såväl företagsledning, arbetsledning, kontorspersonal som
arbetare intar sina måltider i samma matsal i avsikt att
främja kontakten mellan de olika grupperna.
Vid de besökta företagen hade i vissa fall upp till 90 "/o
av de anställda egna bilar. Tillgång till goda och
välbeläg-na parkeringsplatser är därför av stor betydelse. Det
beräknas att för ett företag i en våning fordras en
parkeringsplats som är fyra gånger så stor som den yta
byggnadskroppen upptar. Det är därför ej förvånande att
parkeringsutrymmet på flera håll vållar problem.
Säkerhetsfrågornas handläggning skiftar från företag till
företag. Man kan emellertid urskilja två huvudlinjer. I ena
fallet är säkerhetsarbetet företagsledningens egen
angelägenhet. Skyddsarbetet skötes då vanligen av en
säkerhetsdirektör i samarbete med arbetsledningen på de olika
avdelningarna. I andra fallet finns säkerhetskommittéer
med representanter från företags- och arbetsledning å ena
sidan och fackföreningen å den andra. Det förstnämnda
systemet förefaller att avvecklas i samband med
avtalsväsendets utbyggnad.
Vid de flesta av företagen finns förslagssystem, som
uppges ha givit betydande resultat. Orsaken härtill torde vara
att den amerikanska arbetaren ofta är i hög grad "motion
minded", men samtidigt är han också en individualist som
icke sätter sitt ljus under ena skäppo.
Vid ett företag med ca 17 000 anställda har 6 600 förslag
inkommit under sex år. För antagna förslag har utbetalats
110 000 $ i belopp varierande mellan 5 och 1 000 I ett
annat fall får ledningen för en verkstad med ca 800
arbetare 200—250 förslag per år. I ett tredje fall lämnas på ett
företag med 8 000 anställda 1 000—1 200 användbara
förslag per år. Av de inkomna förslagen är upp till 90 %
användbara. Företaget har också gjort särskilt stora
ansträngningar för att få alla anställda "motion minded’1
(Gösta Toluer).
Arbetsstudier
I dagens USA intar arbetsstudierna ofta en mera central
ställning inom de amerikanska industrierna än vad fallet
är inom de svenska företagen. Vid större koncernföretag
finns ofta en central arbetsstudieavdelning, som ett
stabsorgan åt företagsledningen; därjämte finns vid varje
koncernfabrik en arbetsstudieavdelning, som ett stabsorgan
åt fabrikschefen.
I och med att arbets- och metodstudierna vunnit ökad
betydelse har även kravet på arbetsstudiemännens
utbildning avsevärt skärpts. Sålunda rekryteras ett stort antal
arbetsstudiemän från universitet och högskolor för mera
krävande uppgifter, men givetvis spelar den praktiska
erfarenheten en central roll. Tidens krav har även medfört
specialisering och detta är särskilt fallet när det gäller
olika arbetsmetoder, men samtidigt är behovet av
allround-utbildade arbetsstudiemän stort särskilt inom mindre och
medelstora industrier. Man är även medveten om
betydelsen av arbetsstudiemännens vidareutbildning och träning,
och mycket pengar har nedlagts på denna.
Den syntetiska ackordssättningen är stadd i stark
frammarsch och olika metoder användes. Flera företag synes
gå in för MTM, eller metodtidmätning, som har visat sig
användbar vid såväl analys av rörelser som vid
ackordsättning. MTM-tekniken kräver god utbildning och stor
noggrannhet, varför man måste varna för att starta med
MTM utan särskild utbildning och träning.
Vid större företag finns ofta arbetsstudietekniska
laboratorier, där arbetsstudiemän och metodexperter har
möjlighet att utexperimentera nya arbetsmetoder.
Användning av film vid arbetsstudierna är också stadd i
ökning. Inte bara de stora företagen utan även de mindre
har funnit att filmupptagning av arbetsoperationer och
processer är något som väl betalar sig vid massproduktion.
Vid besök på olika industrier kunde konstateras att
ar-betsstudieteorierna i hög grad omsatts i praktiken, och att
principerna för god rörelseekonomi accepterats av såväl
förmän som arbetare. Vikten av rationella
transportanordningar, som medför ett minimum av materialhantering, har
även i hög grad beaktats.
Man har även med framgång utfört metod- och
arbetsstudier på kontorspersonal. De arbetsprestationer, som
varit föremål för undersökning och där metodförbättringar
företagits, var bl.a. fakturautskrivning, fakturakontroll,
maskinskrivning m.m.
Rapporter över gjorda besparingar uppgöres vanligen en
eller två gånger i månaden. Vid ett av de besökta företagen
fanns särskilda kommittéer, som hade till uppgift att
föreslå kostnadssänkande åtgärder. Dessa kommittéer, som
bestod av en förman, en kontrollant och en arbetsstudieman
ansågs ha åstadkommit mycket goda resultat.
Av vad tidigare anförts, framgår, att principerna för goda
arbetsmetoder accepterats i hög grad av samtliga berörda
parter: företagsledning, arbetsledare och arbetare. Detta
erkännande har dock inte skett utan vidare, utan först
efter långvariga diskussioner och efter en lång
upplysningsverksamhet, vilket bör ge oss en tankeställare (Harald
Royie) .
Träning
I USA skiljer man mellan utbildning och träning. Medan
utbildningen syftar till att öka vetandet och förståendet,
syftar träningen till ökade färdigheter i att utföra något,
antingen manuellt eller mentalt. (Träning innebär i detta
sammanhang en mera aktiv form av undervisning, alltså
icke en självverksamhet, som den traditionella
uppfattningen i vårt land torde vara.)
Med träningen vill man dessutom få de anställda att
förstå betydelsen av de olika funktionerna inom företaget,
vilket bör främja samarbetet mellan skilda avdelningar och
arbetsgrupper. Man hoppas även kunna öka förståelsen för
företagets politik i stort och stimulera till
företagsekonomiskt tänkande även ganska långt ned i organisationen.
I USA har behovet av träning starkast uppmärksammats
inom de arbetsområden, som omhänderhas av arbetare och
arbetsledare, dvs. för rent manuella arbeten och
arbetsledarefunktioner, och man har därför börjat på dessa
områden. På senare tid har man genom träning sökt utveckla
arbetsstudiemän och blivande företagsledare; tendensen är
att man söker nå allt flera personalkategorier.
I USA förekommer liksom i Sverige en grundläggande
yrkesutbildning av verktygsarbetare. Därutöver ordnar
man i vissa företag speciella kurser i arbeten av
svårighetsgrader mellan rena tempoarbeten och yrkesarbeten,
t.ex. skötsel av automatmaskiner. Western Electric hade
det så förmånligt ordnat, att specialutbildning av detta
slag försiggick i lokaler som var skilda från den ordinarie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
