- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 81. 1951 /
751

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Andras erfarenheter - Glas i byggnader, av SHl — Rg - Mekaniska oktantal, av Wll - Hur trådtöjningsgivare fästes på betong, av sah

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2.9 september 1951

751

Glas har ganska god värmeledningsförmåga. Dess värde
som isolationsmaterial beror därför till stor del på det
skikt av stillastående luft, som finns vid dess yta. Används
två glasskivor i stället för en, fås fyra luftskikt i stället för
två. Om skivorna hopfogas längs kanterna, så att luft
innesluts mellan dem, blir denna en god isolator, vars värde i
viss mån beror på dess tjocklek, dvs. på glasskivornas
avstånd från varandra. Isolationsförmågan stiger sålunda
med luftskiktets tjocklek upp till ca 12 mm. Sätter man in
en tredje glasskiva, ökas isoleringsförmågan men inte lika
mycket som för den andra. Vid normala yttre
vindförhållanden gäller

antal glas ....................................... 2 3 4

k kcal/m2 h °C .................................. 2,4 1,7 1,3

Flerskiktsglas används, när man skall bygga hus med
stora fönsterytor i ett relativt hårt klimat, men de är även
utmärkta för ljudisolering, t.ex. när man i en fabrik vill
skydda en övervakningsavdelning för bullret från en
maskinhall.

Elektriskt ledande glas kan fås genom att anbringa skikt
av metalloxider på vanligt glas, som är en utmärkt
isolator. På detta sätt kan en betydande strömstyrka uppnås
vid belysningsspänning. Elenergin omvandlas till värme,
och man kan därför använda ledande glas för att hindra
nedisning av vindrutor i bilar och flygplan. Det har också
använts till fönster i järnvägsvagnar för att motverka
dessas kylande effekt. Vid sådana installationer utgör det
ledande glaset innerruta i ett flerskiktsglas.

Glasblock har numera blivit ett välbekant
byggnadselement. De består av två halvor sammanklistrade eller
-svet-sade vid hög temperatur till enheter med ett hålrum fyllt
med luft, som har låg fuktighetshalt och ca Vs at a tryck.
Glasblock kan vara genomlysande, genomskinliga eller ha
ett inre mönster av prismor, som sprider eller riktar
ljuset. De mönstrade blocken är särskilt effektiva, när
man vill undvika bländande ljus, utjämna belysningen i
en lokal eller rikta ljuset mot rummets tak.

Ljusriktande glasblock kan användas, när taket är
praktiskt taget fritt och har en matt färg med god
reflexions-förmåga. Är dessa villkor inte uppfyllda, används
ljusspridande glasblock. Det finns också en typ, som
korrigerar för solens asimut. Blocken har utvändigt vertikala
åsar, som gör, att deras inre blir likformigt belyst. Den
totala insläppta ljusmängden ökas härigenom. Äsar på
blockens insida sprider ljuset i horisontell led.

Skumglas fås genom att åstadkomma gasutveckling i en
gasmassa vid hög temperatur. De härvid bildade blåsorna
står inte i förbindelse med varandra. Fukt och ångor kan
därför inte tränga genom massan, och absorption och
ad-sorption av vatten, som bara blir ytlig, är praktiskt taget
ingen. Materialets täthet är 0,14—0,18 g/cm3.

På grund av sin eldsäkerhet och ogenomtränglighet för
väta används skumglas som isolation i eldfasta
konstruktioner. Det byggs in som kärna i murar, används för
isolering av tak och för andra isoleringsändamål.

Glasfiber är fina trådar av glas, synnerligen böjliga och
mycket starka. När deras diameter görs större, faller
hållfastheten snabbt och närmar sig alltmer den hos vanligt
glas. Fibern kan användas antingen som långa
kontinuerliga trådar — och ger då ett mycket starkt tyg — eller
skuren till stapelfiber, tvinnad och vävd som vanliga
textilmaterial. Glasfiberprodukters resistens mot atmosfären,
mikroorganismer, kemikalier och hög temperatur är
densamma som för andra produkter av glas.
Nötningshållfastheten kan vara låg.

I USA har man börjat fundera på att som försträckt
material använda glastrådar i stället för det sedvanliga stålet.
För en glasfiber med 0,003 mm diameter har uppmätts
en draghållfasthet på 366 000 kp/cm2. Vid en av sådana
fibrer tvinnad tråd kan man dock på grund av ojämn
spänningsfördelning inte förvänta högre draghållfasthet än
70 000 kp/cm2. (Som jämförelse kan nämnas att den sven-

ska strängbetongen armeras med 2 mm seghärdad tråd av
olegerat stål med en brotthållfasthet på ca 23 000 kp/cm2.)

Förutom att glas kan tillverkas av inhemskt råmaterial
nästan överallt, anses det i detta sammanhang ha en del
fördelar gentemot stål. Sålunda medför glasets relativt
låga elasticitetsmodul (420 000 kp/cm2) en mindre förlust
i förspänning på grund av krympning, och
temperaturändringar i betongen. Vidare är glas synnerligen
beständigt mot syror och baser.

Bästa typ och storlek på de försträckta glastrådarna samt
trådarnas förankring synes vara bland de största
problemen vid framställningen av förspänd betong av denna

typ-

Många av glasfibrernas användningar beror inte bara på
deras styrka och böjlighet, utan på möjligheten att löst
filta samman dem, varigenom luft innesluts och
värmegenomgången blir låg. Glasfiber är därför utmärkt som
både värme- och ljudisoleringsmaterial. Dessutom kan den,
överdragen med ett bindemedel, användas för filtrering av
luft. Det påstås, att 98 fl/o av hösnuvealstrande pollen och
allt utom det allra finaste damm fasthålls. Ett av de
viktigaste användningsområdena för glasfiber har på
senaste tiden blivit armeringsmaterial i plastprodukter
(Archi-tect. Rec. apr. 1951, Eng. News-Rec. 1 mars 1951).

SHl — Rg

Mekaniska oktantal. För fyra år sedan kunde i USA en
bilmotor med kompressionsförhållandet 12 ge en
bränslebesparing av 35—50 fl/o jämfört med förbrukningen i en
likadan bil med standardmotor (Tekn. T. 1948 s. 767). Som
drivmedel behövde man emellertid ha ett bränsle med ett
oktantal avsevärt över 100.

En höjning av kompressionsförhållandet i en bestämd
motor medför nämligen ett ökat krav på motorbränslet.
Sålunda kräver en höjning av kompressionsförhållandet från
7 till 8 en ökning av oktantalet med ca 8 enheter, alltså ett
dyrare motorbränsle. Kunde man däremot konstruera om
motorn så, att den vid kompressionsförhållandet 8 kunde
gå med samma bränsle som förut vid 7, kan man säga att
man med konstruktionen har vunnit 8 "mekaniska"
oktanenheter. Förbättringar av konstruktionen är därför av lika
stor betydelse som förbättringar av motorbränslena.

Man har också, särskilt på allra senaste tiden, lagt ned
mycket arbete på att få fram motorer med höga mekaniska
oktantal. Chryslers nya motor med halvsfäriskt
förbränningsrum kan sålunda arbeta med vanlig bensin vid
kompressionsförhållandet 7,5.

Ännu högre kompressionsförhållanden kan man använda
i motorer med endast en ventil och slidreglering för
anslutning till insugnings- eller avloppsrören. Man undviker
därigenom den heta avgasventilen som finns i de vanliga
motorerna och kan använda kompressionsförhållandet 10
med vanlig bensin. Man räknar med att med detta
arrangemang ha vunnit 18—25 mekaniska oktanenheter.

De bästa resultaten syns man ha fått med den "no-knock,
no-octane engine", som har konstruerats av E M Barber.
Denna arbetar med direkt insprutning av bränslet i
cylindern. Förbränningsluften får genom en skärm på
insug-ningsventilen en roterande rörelse, och avgaserna blåses
effektivt ut ur cylindern. Man kunde köra denna motor
med direkt omkoppling mellan olika bränslen från
fotogen och dieselbrännolja upp till 100 oktan-bensin vid
kompressionsförhållandet 10. Vid användning av vanlig bensin
beräknar man att med denna motor få 30 ’%> ökning av
körsträckan per liter bränsle (F Kettering i J Franklin
Inst. jan. 1951, Fortune maj 1951). Wll

Hur trådtöj ningsgi vare fästes på betong. Vid
påkän-ningsmätningar i betongdelar med hjälp av
trådtöjnings-givare är det för undvikande av felkällor av yttersta vikt
att givaren är fäst vid betongen på ett betryggande sätt.

Ett lämpligt förfaringssätt har visat sig vara att först
slipa betongytan och därefter bestryka den med ett lim av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:49:31 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1951/0767.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free