Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Andras erfarenheter - Civil luftfart i Sverige 1950, av Wll - Rationalisering av distributionen, av Pg - Glas i byggnader, av SHl — Rg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Andras erfarenheter
Civil luftfart i Sverige 1950. Under år 1950 har den
civila luftfarten i Sverige med motordrivna luftfartyg
omfattat en sammanlagd flygtid av 68 515 h, motsvarande
omkring 18,6 Mkm flygsträcka, varav 8 %> hänför sig till
inrikes linjefart, 57 °/o internationell linjefart, 20 %> övrig
yrkesmässig luftfart, 3 °/o skol- och instruktionsflygning
samt 12 % privatflygning.
Inom linjefart och skolflygning har under året icke
inträffat någon olycka med dödlig utgång. Den övriga
yrkesmässiga luftfarten har emellertid drabbats av tre olyckor,
varvid sammanlagt 12 personer dödats, och under
privatflygning har fyra olyckor inträffat, varvid sammanlagt 6
personer dödats.
Totala antalet större eller mindre haverier under 1950 var
68. varav 64 o/o förorsakats av förarfel, 4 °/o av andra
personfel, 13 Vo av motor- och materielfel samt 19 % av
väderleksförhållandena. Samtliga haverier med dödlig utgång
har berott på personfel.
Antalet passagerarkilometer för linjefarten, dvs. den
regelbundna lufttrafiken, var 245,5 milj. 1950 mot 215,8 milj.
1949, vilket innebär en ökning med 14 °/o.
Totala antalet registrerade motordrivna luftfartyg var 362,
varav 24 för linjefart, 99 för annan yrkesmässig luftfart,
74 tillhörande klubbar och 165 tillhörande privatpersoner,
affärsföretag m.m.
Segel- och glidflygning har under 1950 omfattat
sammanlagt 3 869 h, varav 92 °/o segelflygning och 8 ®/o
glidflygning. Antalet starter för segelflygning var 15 824 och för
glidflygning 19 721. Med segelflygplan har inträffat två
olyckor med dödlig utgång, varvid förarna omkommit.
Antalet registrerade segelflygplan var 124 och glidflygplan 105
(K. Luftfartstyrelsens driftstatistik för civil luftfart 1950).
Wll
Rationalisering av distributionen. Distributionen
omfattar alla de operationer, som erfordras för att en i en
fabrik färdigställd produkt skall komma konsumenterna
till handa. I den ingår ett flertal moment såsom
transporter, lagerhållning, försäljning i parti och minut, reklam,
räkenskaper, t.o.m. forsknings- och ingenjörsarbete.
Kostnaderna för dessa procedurer kan i medeltal beräknas
utgöra omkring hälften av försäljningskostnaderna.
Konsumenterna i USA betalar nu ca 90 000 M$ årligen i
distributionskostnader.
Rationalisering av tillverkning och framställning av
produkter har hittills tagit huvudparten av intresset. Man
har gått vetenskapligt och metodiskt till väga och
nedlagt oerhörda ansträngningar för att nå resultat. Man
frågar sig nu, om det är möjligt att under de kommande
50 åren vinna lika mycket som under det gångna
halvseklet. Såvida inte några radikala förändringar såsom
användning av atomenergin skulle revolutionera utvecklingen
måste frågan besvaras med nej. Desto angelägnare synes
det därför vara att söka få ner distributionskostnaderna.
Man räknar med att det är på detta område, som de största
besparingarna är att hämta och att de kommande 50 åren
kommer att bli "the age of scientific distribution", den
rationella massdistributionens tidsålder.
Ett av de företag, där man kommit längst på detta
område, är Shell. För några år sedan började omkostnaderna
att stiga oroväckande. Råoljan hade gått upp i pris,
likaså byggnads- och maskinkostnader. Inkomsterna började
att dala även till följd av ökad konkurrens. Man var på
det klara med att framställningskostnaderna inte
möjliggjorde några större besparingar, men att det borde finnas
möjlighet att förbättra distributionen. Man var medveten
om bristande kännedom om kostnaderna. Att
totalkostnaderna steg och var höga var lätt att se, men man visste
inte, hur kostnaderna fördelade sig på olika
deloperationer såsom kamerala arbeten, lagerhållning, transporter
m.m. Det var därför omöjligt att fastställa, var
besparingar kunde eller borde göras.
Företagsledningen tillsatte då en kommitté, Distribution
Study Committee, som fick till uppgift att reda ut och
specificera alla distributionskostnaderna. Arbetet
igångsattes vid slutet av år 1948. Kommitténs arbete kröntes
snart med framgång och gav så påtagliga resultat, att
ledningen låtit kommittén bli en permanent institution
(S Stokes Tomlix i Adv. Management mars 1951). Pg
Glas i byggnader. Glas kan valsas, gjutas, dras till tråd
och göras till skum; dess sammansättning och därmed dess
egenskaper kan varieras inom vida gränser. Härigenom
kan det anpassas för olika byggnadsändamål.
Genomsläppligheten för ljus är mycket olika för glas med
olika sammansättning; många av dem släpper igenom mer
ultraviolett och infrarött än synligt ljus. Av solens
strålningsenergi ligger ca 3 % i ultraviolett, 44 °/o i synligt ljus
och 53 % i infrarött. Några olika glastypers
genomsläpplighet för denna strålning är:
A B C D E F G
Tjocklek ..... 5,8 6,1 6,3 5,3 7,1 5,1 5,8
Synligt ....... ... Vo 91,0 90,0 86,0 80,5 72,0 46,5 0,0
Ultraviolett .. ... Vo 85,5 77,5 15,0 57,5 59,5 82,0 1,0
Infrarött ..... ...v» 90,0 68,0 82,0 83,5 12,5 78,5 58,0
Total energi . ... Vo 90,5 85,5 80,0 80,5 39,0 69,5 28,0
A rent vitt glas, B spegelglas, C ultraviolettabsorbcrande, D
hudfärgat, E värmeabsorberande, F blått, G svart, opakt.
Rent vitt glas har största transmissionen, nämligen 90,5 %>;
förlusten beror till största delen på reflexion. Järnhalten
hos detta glas är 0,02 °/o mot 0,05 °/o hos spegelglas, som
har en transmission på 85,5 "/o.
Värmeabsorberande glas fås, om järnhalten höjs till
0,5—0.6 °/o. Det släpper igenom mycket synligt ljus men
absorberar starkt i infrarött. Denna absorption sträcker
sig även till synligt rött ljus, och glaset har därför svagt
blåaktig färg. Den absorberade strålningsenergin
omvandlas till värme, glasets temperatur blir högre än
omgivningens, och det utstrålar värme ungefär lika mycket åt båda
sidor. Man måste därför lägga 25—28 °/o återutstrålning
till de 39 °/o, som släpps igenom.
Om glaset används i fönster, kommer alltså 65—68 °/o
av-solljuset in i ett rum mot 85—88 % för vanligt fönsterglas.
Värmeabsorberande glas är lämpligt t.ex. till takfönster i
ateljéer, vilka annars kan bli olidligt heta.
Härdat glas har 3—5 gånger högre draghållfasthet än
spegelglas; slaghållfastheten är 5—7 gånger bättre och
känsligheten för temperaturväxlingar mer än tre gånger mindre.
När härdat glas går sönder, ger det små skärvor utan
skärande kanter.
Glas har vanligen en draghållfasthet på ca 420 kp/cm" och
en tryckhållfasthet på ca 1 400 kp/cm2. Vid härdningen
upphettas glaset nästan till mjukningspunkten och kyls
sedan snabbt på ytan. När det inre av glaset svalnar under
krympning, kan det redan hårda ytskiktet inte följa med.
Därför uppstår stora tryckspänningar i det och
dragspänningar i det inre. För att glaset skall brista, måste
tryckspänningen i ytskiktet först överföras till dragspänning.
På grund av de starka inre spänningarna i härdat glas
kan det inte skäras och tål inte djup repning. Det kan
emellertid skäras före härdningen och kan därför
användas t.ex. till glasdörrar och fartygsventiler.
Isolerande flerskiktsglas framställs genom att
sammanfoga två eller flera glasskivor längs kanterna med ett
luftrum mellan dem. En tillverkare lär göra sådana fönster
genom att svetsa samman två glasrutor längs kanterna.
Andra fabrikanter använder andra sätt att sammanfoga
glasskivorna, men skarvarna måste hålla, även om glasen
har olika temperaturer. En firma uppger, att dess fogar tål
en temperaturskillnad mellan glasen på 130°C (från — 60
till + 70°C). Luften mellan glasen skall vara ren och torr.
Dess daggpunkt skall ligga under —50 till —60°C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
