Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - STF i Polhems spår - Hänt inom tekniken - Polhemsdagen - Frimärksutställning på Tekniska Museet - Väg- och Vattenbyggnadskonst - Plåtpressning och tillverkning av badkar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2.9 september 1951
761
Men Stora Kopparbergs Bergslag har gått framåt; järnet
och trät har ersatt den sinade kopparn.
Efter genomgång av det välordnade museet, som är en
guldgruva för alla teknikhistoriskt intresserade svenska
ingenjörer, besöktes några av de gamla gruvbyggnaderna
kring Stöten, vilka kvarstår och underhålls som
industriminnesmärken. I Creutz’ lave (från mitten av 1800-talet),
i vars torn klockan ljuder som förr till tecken på att
pumparna är i gång, fick man se på vilket sätt kraften hade
överförts till pumparna från konsthjulet, beläget ett stycke
därifrån. I Creutz’ spel drog det stora vattenhjulet (15 m
diameter) och linkaret den största uppmärksamheten till
sig. I linslageriet från 1820-talet kunde man konstatera hur
litet principerna för linslagningsmaskinerna ändå har
ändrats under drygt hundra år, även om utförande och
material har blivit helt andra.
Efter lunch på Stadshotellet anträddes hemresan efter en
välordnad och trevlig färd i Polhems spår i gammal
bergs-mannabygd.
I samband med höstmötet har STF:s hedersplakett
tilldelats H Abenius, S Rydberg, G Sterky och T Althin.
Hänt inom tekniken
Polhemsdagen den 30 augusti 1951 hade K.
Vetenskapsakademien, KTH, IVA, STF, Svenska Uppfinnarföreningen,
Lärdomshistoriska Sällskapet, Stora Kopparbergs Bergslags
AB, Postmuseum och Tekniska Museet ordnat en väl
besökt sammankomst i Tekniska Museets minneshall för
högtidlighållande av tvåhundraårsdagen av Christopher
Polhems död.
Korta anföranden hölls av professor E F Heckscher om
"Polhem och hans tid", professor G Bodman om "Polhems
levnadslopp", docent S Lindroth om "Konstmästaren
Polhem" och intendent T Althin om "Läromästaren Polhem".
Därefter besågs modeller från Polhems Laboratorium
Me-chanicum och K. Modellkammaren.
FrimärksutstälLning på Tekniska Museet. I anslutning
till Polhemsjubileet och utgivningen av Polhems-frimärkena
har Tekniska Museet anordnat en utställning av frimärken
med tekniska motiv. Frimärkena har inte som i vanliga
samlingar ordnats efter länder utan efter olika tekniska
fack, såsom flygteknik, brobyggnad, kemisk teknik osv.
Professor G Bodman, som ordnat samlingen, har också
lämnat historiska och tekniska uppgifter om märkena.
Väg- och Vattenbyggnadskonst sammanträdde den 10
september 1951 på Söder Mälarstrand, där Hamnstyrelsens
arbetschef, Eskil Lundahl, berättade om grundläggningen för
de nya broarna över Söderström. Man imponerades av de
ända till 53 m långa stödpålarna, som slogs ned genom
stenfyllningar, grus och lera till fast botten och som sedan
göts fulla med betong.
Det var noga med betongkvaliteten, och efter ingående
prov hade man stannat vid en metod som innebar
betongtransport med en bytta, vilken sänktes ned och tömdes
där, varefter betongen vibrerades. Prepactmetoden hade
icke givit fullgott resultat.
Påldiametern är 45 cm i nedre delen och 75 cm i övre.
Under de sista 20 slagen fick pålen sjunka endast 5—6
mm, vilket medfört att den sista metern har kunnat kräva
2 000 slag; provbelastning utfördes med 200 Mp.
Själva bropelarna göts inom en nedsänkt,
monteringsfär-dig låda av 5" virke. Efter en undervattensgjutning i botten
länsades lådan, så att övrig betong kunde gjutas i torrhet.
Åhörarna fick sedan beskåda resultaten av de olika
prov-gjutningarna samt ute på strömmen följa arbetets gång.
Plåtpressning och tillverkning av badkar var ämnet
för Mekaniks höstutflykt till Gustavsbergs Fabriker den
11 september 1951. I utflykten deltog ett 50-tal medlemmar.
Fig. 6. Linkaret (8 m i diameter) i Creutz’ spel vid Falu gruva.
av denna mängd svarade över 2 000 man; det var sålunda
ingen liten industri ens efter nutida mått.
Den forcerade brytningen framkallade emellertid flera
ras, det största 1687, då gruvans tre största dagbrott
förenades till den nuvarande Stora Stöten. Stora svårigheter
uppstod därigenom för brytningen och dessutom blev
malmen småningom svagare. Från 1691 nådde tillverkningen
aldrig mera över 1 500 t/år. Ett medel att råda bot på
svårigheterna låg i en förbättring av tekniken och ett led
i dessa strävanden var Christopher Polhems anknytning
till Bergslaget. Åren 1700—1716 tjänstgjorde han som
gruvans konstmästare och framkastade då liksom senare en
mängd ofta djärva uppslag, som delvis syftade till en
fullständig omläggning av de bergsmekaniska anordningarna.
Till vissa delar genomfördes Polhems program, som
emellertid i flera punkter stötte på hårt motstånd från
Bergslagets sida och i sin helhet aldrig realiserades. Någon
genomgripande betydelse fick inte Polhems verksamhet vid
Kopparberget; den bör betraktas som en intressant, på sitt
vis lysande episod.
Under senare tid sinade kopparådrorna alltmer, och för
närvarande brytes huvudsakligen svavelkis i Falu gruva.
Fig. 7. Linslagningsmaskin för gruvlinor i Falu gruvas
lin-slageri från 1820-talet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
