Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - H. 34. 22 september 1951 - Hänt inom tekniken - Plåtpressning och tillverkning av badkar - Nordiskt elektroteknikermöte på Island 1952 - Georg Agricola-medaljen till Eero Mäkinen - Svenska tillverkare av verktygsmaskiner inbjuds att utställa i USA - Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’64
TEKNISK TIDSKRIFT
Deltagarna togs emot av ingenjör A Teglund, varefter
ingenjör W Wahlgren gav en redogörelse för
badkarstillverkningen.
Fabriken är utrustad med två hydrauliska 1 500 t pressar
och tre mekaniska 600 t pressar, genom vilka materialet
passerar. Pressar och pressverktyg är av amerikansk
tillverkning och utprovade med amerikansk 2 mm
Armco-plåt, men då anläggningen var färdig att köras i gång blev
importen av den amerikanska plåten stoppad. Den
amerikanske representanten ansåg det vara så svårt att göra
lämplig plåt, att han lovade äta upp sin hatt, om något
annat järnverk lyckades med uppgiften. Domnarvets
Järnverk lyckades emellertid få fram en plåtkvalitet, som gav
fullgott resultat, och det amerikanska hattbeståndet blev
förmodligen härigenom en hatt mindre.
Ingenjör H Wüstavel beskrev hur emaljeringen var
uppbyggd i tre skikt och hur man provade emaljens styrka
med en stålkula, som från 1 m höjd fick falla mot
emaljen samt hur man kontrollerade färgen
spektrome-triskt.
Efter en rundvandring genom badkarsfabriken och
laboratoriet, där professor W Steger demonstrerade några
specialapparater, bl.a. ett mikroskop, i vilket man kunde
studera hur det keramiska materialet förhöll sig vid
upphettning till höga temperaturer. Därefter ägde
mötesförhandlingarna rum. O Svahn höll ett föredrag över "Pressbarhetens
beroende av bearbetningsvillkoren", och K Evrell hade som
ämne "Återblick och framtidsperspektiv på pressmaskiner
nas utveckling".
Den givande utflykten avslutades med en middag på
Skeviks Friluftsgård med Gustavsbergs Fabriker som värd.
Den som vid utflykten av misstag bytte ut sin överrock
mot en annans torde vänligen ta kontakt med STF:s kansli.
Nordiskt elektroteknikermöte på Island 1952. Det sjätte
nordiska elektroteknikermötet skulle på inbjudan av
Island ha hållits i Reykjavik sommaren 1940 (Tekn. T. 1939
s. A 54), men måste uppskjutas på grund av kriget. De
olika nationalkommittéerna har nu funnit sommaren 1952
vara lämplig tidpunkt för mötet. I likhet med tidigare
möten skall även detta hållas med damer.
Den isländska kommittén har preliminärt försäkrat sig
om att det moderna passagerarfartyget "Gullfoss" står till
förfogande för färden Köpenhamn—Reykjavik och åter
samt såsom bostad i Reykjavik. Fartyget tar ca 200
passagerare; skulle deltagarna bli fler, räknar man med att
dessutom sätta in ett Skymaster-plan för 45 personer.
Mötet förlägges till juli, som är den bästa månaden såväl
för båtfärden som för bussfärderna inne i landet.
Programmet skulle få följande utseende:
Lördag 12 juli. Avfärd med "Gullfoss" från Köpenhamn;
båten angör Göteborg på eftermiddagen.
Måndag 14 juli. Sammanträden på förmiddagen och
eftermiddagen under radioförbindelse med Island.
Tisdag 15 juli. Ankomst till Reykjavik på kvällen.
Onsdag 16 juli. Mötet öppnas på förmiddagen (eventuellt
två timmars föredrag med diskussion på eftermiddagen).
Studiebesök på eftermiddagen och kvällen vid anläggningar
i Reykjaviks omgivningar.
Torsdag 17 juli. På förmiddagen sammanträden. På
eftermiddagen utflykt i bussar till bl.a. Thingvellir (Tingvalla)
och en del kraftverksbyggen.
Fredag 18 juli. Utflykt i bussar till Geysir och Gullfoss.
Lördag 19 juli. På förmiddagen sammanträden och
avslutningsmöte. På eftermiddagen avfärd med "Gullfoss" till
Akureyri på norra Island.
Söndag 20 juli. På eftermiddagen utflykt i bussar från
Akureyri till kraftverket vid Laxå samt till en del
natursköna platser i trakten. På kvällen avfärd med "Gullfoss"
från Akureyri.
Torsdag 24 juli. Ankomst till Köpenhamn på morgonen.
Kostnaderna för resan med "Gullfoss" har, under
förutsättning att fartyget blir fullbelagt, beräknats till 1 275,
1 100 eller 900 skr., alltefter hytternas belägenhet och
storlek, motsvarande första, andra och tredje klass. I priset
ingår båtresa till och från Island (inkl. drickspengar på
båten), uppehållet i Reykjavik samt kostnader för alla
måltider på båten och i land och för utflykterna. Alla
passagerare har tillträde till samma allmänna utrymmen ombord.
För dem som eventuellt reser med flyg, blir kostnaden
med nuvarande priser ca 1 700 skr., innefattande flyg
Köpenhamn—Reykjavik—Akureyri—Köpenhamn, hotellrum i
Reykjavik samt alla måltider och utflykter på Island.
För att kunna definitivt förhyra fartyget och i övrigt
vidta nödiga förberedelser för mötet har man från isländsk
sida önskat, att en förhandsteckning (utan varje
förbindelse) skulle äga rum i varje land. I Sverige utsändes bl.a.
till samtliga ledamöter av Svenska
Elektroingenjörsföreningen ett brevkort med vidhängande svarskort. Den
svenska kommittén för nordiska elektroteknikermöten
vädjar allvarligt till var och en, som reflekterar på att delta
i mötet, att återsända svarskortet ifyllt.
Svenska Kommittén för Nordiska Elektroteknikermöten
har adressen Box 16368, Stockholm 16. Förfrågningar om
mötet kan ställas till kommitténs sekreterare, förste
byråingenjör S Kåell, Vattenfallsstyrelsen, Stockholm.
Georg Agricola-medaljen till Eero Mäkinen.
Gesell-schaft Deutscher Metallhütten- und Bergleute har vid
sammanträde i Hamburg den 31 augusti—3 september 1951
utdelat sin högsta utmärkelse, Georg Agricola-medaljen, till
bergsrådet Eero Mäkinen, sedan 30 år tillbaka
generaldirektör för det finska gruvföretaget Outokumpu OY.
Sällskapet har med utmärkelsen velat visa sin
uppskattning av de tekniska förtjänster Mäkinen har ådagalagt vid
skapandet av Outokumpu OY:s anriknings-, smält- och
förädlingsverk i Outokumpu, Imatra, Harjavalta och
Björneborg.
Outokumpu OY försörjer i dag den finska
cellulosaindustrin med svavel, producerar 20 000 t/år koppar, förutom
nickel, guld, silver, zink, selen, silvernitrat, koppar- och
nickelsulfat, samt levererar via kisbränder betydande
mängder råmaterial till järnindustrin; företaget sysselsätter
nu 4 000 personer.
Svenska tillverkare av verktygsmaskiner inbjuds att
utställa i USA. American Society of Tool Engineers
(ASTE) har riktat en öppen inbjudan till svenska
tillverkare av verktygsmaskiner, verktyg och tillhörande
utrustning att delta i den av föreningen anordnade 9th Biennial
Industrial Exposition i Chicago den 17—22 mars 1952.
Som motiv till inbjudan anföres den svåra brist på
verktyg och verktygsmaskiner som nu allt mer gör sig märkbar
i USA.
Utställningen, som är den största i sitt slag i landet,
kombineras med ASTE:s 20-årssammanträde. Speciella dagar
kommer att ägnas diskussioner om skärproblem;
kvalitetskontroll; formning, slipning och ytbehandling; tillbehör
till verktygsmaskiner. Upplysningar lämnas av ASTE
Industrial Exposition, American Society of Tool Engineers’
Building, 1700 Puritan Ave., Detroit 21.
Sverige-Amerika Stiftelsens stipendier, vilkas storlek
varierar mellan 1 000 och 2 000 kan ansökas av svenska
medborgare, som under minst sex månader ämnar bedriva
avancerade studier inom valfria ämnesområden i USA
under 1952. Sökande bör ha examen från svenskt universitet
eller högskola eller därmed jämbördig kompetens.
Hos Stiftelsen kan även sökas amerikanska stipendier,
vilka avser fria studier samt i många fall även fritt
uppehälle vid amerikanskt college eller universitet under ett
läsår.
Ansökningstiden för samtliga stipendier utgår den 15
oktober 1951. Ansökningsblanketter erhålles mot 2 kr. från
Sverige-Amerika Stiftelsen, Grevturegatan 16, Stockholm,
tel. 62 25 63.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
